Capio
Capio
Capio

Vaccination mot stelkramp

Stelkramp är en mycket allvarlig sårinfektion som orsakar av en jordbakterie som producerar ett nervgift som ger dödliga kramper. Smitta sker genom förorenade sår. Stelkramp drabbar över en miljon människor i världen varje år, men om du får behandling i tid så blir du oftast återställd. I Sverige är stelkramp väldigt ovanligt, eftersom sjukdomen är en del av barnvaccinationsprogrammet.

Hur smittar stelkramp?

Stelkrampsbakterien finns i jord och i tarmsystemet hos vissa djur. Sporerna som bakterien bildar är mycket tåliga och kan överleva flera år i jorden. Sporerna kan fästa sig vid sår och bakterien vaknar då till liv igen. När man infekteras utvecklas ett giftigt ämne (toxin) som angriper nervsystemet och leder till typiska kramper. Alla sår som blir förorenade kan leda till stelkramp. Risken är störst i stora sår och vid förorening med jord, avföring från djur och liknande.

En viktig sak att veta är att stelkramp inte smittar mellan människor och bakterien kan inte komma in i kroppen genom oskadad hud, utan bara vid skada eller sjukdom. Det tar oftast mellan tre dygn och tre veckor från att du smittats till att du blir sjuk.

När ska jag vaccinera mig?

De som är födda efter 1960 i Sverige är oftast vaccinerade genom vaccinationsprogrammet för barn, som ger ett bra skydd mot stelkramp. De som följt barnvaccinationsprogrammet behöver inte vaccineras de närmaste 20 åren även om de får ett förorenat sår eller ska resa utomlands.

Förnya din vaccination om det är mer än 20 år sen du fick stelkrampskydd. Du kan höra av dig till en vårdcentral om du är osäker på om du har stelkrampsskydd. Om man vet att man ska ut på en resa som kan medföra risk för sår och liknande, bör man på förhand kontrollera om man fortfarande har motståndskraft mot stelkramp.

Var kan jag vaccinera mig?

Kontakta en av våra vårdcentraler eller en vaccinationsmottagning om du vill vaccinera dig mot stelkramp.

Hur går vaccinationen till?

Alla barn som föds i Sverige får, om föräldrarna inte motsätter sig det, vaccin mot stelkramp. Man får sammanlagt fem doser. Tre doser det första levnadsåret (vid 3, 5 och 12 månaders ålder), en dos vid 5 års ålder och en dos i årskurs 8–9. Barn födda före 2001 har fått sista dosen vid 10–11 års ålder. De som gör militärtjänstgöring får dessutom en påfyllnadsdos med stelkrampsvaccin (en så kallad booster) där. Vaccinet är effektivt i minst 20 år efter den senaste dosen om man varit fullt vaccinerad. 

Vuxna och äldre barn får en spruta med vaccinet på utsidan av överarmen. Små barn, upp till ett år, får oftast sprutan på framsida lår.  

Så mår du efteråt

Det kan kännas lite ömt och svullet på området där du fick sprutan. Du kan även bli lite röd. Ibland kan du få feber. Besvären brukar försvinna efter en dag eller några dagar. 

Vi hjälper dig