Capios experter sprider kunskap i Mix Megapol

Madeleine:  Med start idag och ända fram till jul kommer vi få besök av en expert från Capio en gång i veckan. Vi ska prata om allt från sömn till träning till psykisk hälsa. Idag pratar vi mat med dietisten Therese Goding. Hej!

Therese: Hej!

Madeleine: Välkommen till Mix Megapol!

Therese: Tack så jättemycket!

Madeleine: Hur ska vi äta för att må bra?

Therese: Det finns faktiskt väldigt tydliga råd. Gamla medelhavskosten kan man säga där det är mycket frukt och bär och grönt och det är baljväxter och frön och nötter, och fisk gärna några gånger i veckan. Fullkorn är en jätteviktig del också. Man har också sett att just fullkorn minskar risk för sjukdomar på sikt. Så det är nästan det viktigaste kostråden som finns att få i fullkorn som är en typ av kolhydrat. Sen minimera det här med socker och snacks och sådana saker runt omkring.

Madeleine: Det är synd att de är snabba kolhydraterna är så goda. De vore jättebra om de var så här ”uuhh” och man inte alls ville ha dem. Jag tänker att vi är också väldigt olika som människor. Jag är en sådan person som äter frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag, mellanmål. Producent-Robin, äter du tre mål mat om dagen kanske?

Robin: Ja, i bästa fall.

Madeleine: Borde han äta lika mycket mellanmål som jag.

Therese: Det finns faktiskt inga riktiga rekommendationer. Det finns ingenting som man ser är varken bättre eller sämre. Utan där mår vi verkligen olika  på hur man äter. Däremot kan man se tendenser till att om man kanske inte äter ordentligt under dagen så är det lättare att överäta kvällstid. Man kan få det här suget, man kanske blir extra hungrig, en del kan uppleva man äter på kvällen men man blir inte riktigt nöjd. Så äter man lite mer. Det finns många fördelar att ändå fördela ut måltiden under dagen, både energimässigt men också näringsmässigt.

Madeleine: Hur är det med barn och mat? Jag har en femåring. Hon ser att vi äter, oj vad gott det var med grönsaker. Vi lagar alla möjliga olika. Vi ställer fram på bordet, gör små färgglada skålar, lägger på henne tallrik, vid sidan av hennes tallrik. Jag har byggt en igelkott av paprika!

Therese: Kreativt. Vissa saker krävs att barnen faktiskt provar 30 gånger för att sedan vänja sig och tycka om det.

Madeleine Kihlman: De vill ju inte prova ens. Nej,

Therese: Nej, jag vet.

Madeleine: Det går inte. Man bygger sin jäkla igelkott. Ska du inte smaka?

Therese: Jag brukar ge mina barn en skål med frysta ärtor. Det är jättekonstigt kanske, men det tycker de jättemycket om. Men medan de väntar på maten. Så att lite använda hungern, det är då man serverar grönsaker eller kanske lite fryst mango eller vad det kan vara. Men också en smoothie, kan man få till det? De behöver kanske inte alltid veta vad som är i?

Madeleine: Smart! Therese Goding dietist på Capio. Tack för att du kom till Mix Megapol!

Therese: Tusen tack för att jag fick komma!

Madeleine: Det här är Mix Megapol. Jag heter Madeleine Kihlman

Robin: och jag heter Robin Calmegård.

Madeleine: Vi ska hänga lite med våra kompisar på Capio. En undersökning visar att två av tio barn rör sig för lite. Det ska handla om stillasittande barn tillsammans med dietist Linnea Sjöbrink och fysioterapeut, Daniela Hagman. Hörni, välkomna till Mix Megapol.

Linnea och Daniela: Hej. Tack.

Madeleine: Hur mycket ska ett barn röra på sig?

Daniela: Minst 6 minuter om dagen, måttlig hög intensitet som vi brukar prata om.

Madeleine: Kuta runt i lekpark?

Daniela: Ja, kuta runt i lekpark. Blir lite varm. Blir lite svettig och sen så är det också viktigt för barnet att de också får lite muskelstärkande aktiviteter. Klättra, var i skogen och så – i alla fall minst tre gånger i veckan.

Robin: Hur märker man om ett barn rör sig för lite?

Daniela: Dels så kan man kika lite på: Hur sover barnet? Koncentrationssvårigheter, humörsvängningar, irritation. Men med det sagt så finns det ju jätte många anledningar och andra faktorer också som kan påverka just de sakerna, så det behöver inte vara så att det är just de rör sig för lite. Men sen har vi också att man kan se en ökande vikt också såklart på barnet.

Madeleine: Ska vi prata lite om det där med kosten då? Linnéa du är dietist. Hur farligt är det om barnet är med en släkting över helgen och får väldigt mycket socker?

Linnéa: Om barnet äter varierat och bra i stort, så finns det ju utrymme för att äta sötsaker ibland.

Robin: Om man bara får ihop det där hemma. Om man misstänker att man har ett barn som inte mår så bra. Vad kan man få för hjälp?

Linnéa: Om det är kosten som man är orolig för, då kan man ju gå till en dietist. Då brukar vi ge ut så att föräldrarna och barnet får skriva en matdagbok och så näringsberäknar man den, så ser man svart på vitt hur det ligger till.

Madeleine: Bra.

Linnéa: Ja, superbra!

Daniela: Alla föräldrar vill ju sitt barns bästa liksom. Och känner man att man behöver stöttning eller hjälp så finns ju vården som vågar liksom ta kontakt så man inte känner att man är ensam i det.

Madeleine: 1177 har jag läst mycket på detta. Väldigt mycket bra saker.

Daniela: Jättemycket bra saker.

Linnéa: Och livsmedelsverket har ju bra om kost.

Madeleine: och hälsomyndigheten. Dietist Linnéa Brink och fysioterapeut Daniela Hagman från Capio. Tack för att ni hälsa på här i Mix Megapol.

Daniela och Linnéa: Tack så mycket.

Madeleine: Det här är Mix Megapol och varje måndag pratar vi med en expert från Capio. Idag ska det handla om sömn, men psykologen Eira Ranung. Välkommen hit!

Eira: Tack så mycket fint du var här och tjöta mer.

Madeleine: Jag tycker vi med. Vad händer om man inte sover på 2-3 nätter?

Eira: Inte så mycket. Kroppen ser till att kompensera det med förbättrad sömn kommande nätter.

Madeleine: Om jag sover riktigt kasst. Under en period. Sen sover jag åtta timmar. Då är det jättebra åtta timmar de timmarna?

Eira: Ja, och även om vi sover lite mindre ökar graden av djupsömn. Vi får bättre kvalitet när vi faktiskt har det.

Madeleine: Hade ingen aning om det.

Eira: Kroppen är byggd för det här.

Robin: Nej, men man har ju hört det här med att det inte går att sova i kapp. Eller?

Eira: Nej, det handlar mer om regelbundenheten. Att hitta regelbunden tid för när vi befinner oss i sängen. Det är klart att livet kommer emellan än så, men det är det som gör skillnad för sömnkvaliteten.

Madeleine: Jag tror vi alla känner någon som sover jättedåligt. Vad kan man göra då?

Eira: Det är mycket jag tänker just på det här vi pratar om som sömn hygieniska åtgärder pratar vi om. Alltså hur ser sovrummet ut? Man kan prova att duscha varmt innan man går och lägger sig för att få en temperatursänkning som ökar sömnighet i kroppen. Man kan prova att sätta en tydlig tid för när man går och lägger sig när man går upp. Supertråkigt, men väldigt effektivt så. Att inte ligga kvar i sängen och vända och vrida på sig när man märker att man börjar känna sig obekväm utan gå upp och bryt eller annat som kommer tillbaka. När man kanske är mer än i halva veckan har nätter när man sover dåligt, Då ska man ta kontakt med vårdcentralen eller vilken psykologmottagning som helst egentligen.

Madeleine: Behöver alla sova lika mycket? I alla relationer jag haft så har jag alltid varit den som behöver sova mest. Varför är det så olika?

Eira: Men för att det ska vara någon evolutionär variation där vissa ska vara uppe i gryningen och andra ska jag sitta och vakta vid lägerelden och så. Vi är unika. Och sen så finns det alltid ett mänskligt behov. Vi vet att melatonin alltså sömnhormonet ökar ofta runt 1–2 på natten. Så det finns en tanke med att vi ska sova när det är mörkt och inte vara ute i fara. Ur en evolutionär kontext har det kunnat vara farligt vara ute i vildmarken så

Madeleine: även i Stockholms innerstad. Hur ska man tänka om man inte kan sova då?

Eira: Sömnen kommer när sömnen kommer. I natt kanske inte får sova någonting och det är okej. Det kommer fortfarande vara vila för musklerna, det kommer vara en vila att få ligga i sin säng och varva ner.

Madeleine: Eira Ranung psykolog vid Capio. Tack för att du kom till Mix Megapol.

Eira: Tack själva.

Madeleine: Det här är Mix Megapol. Varje måndag vid den här tiden får vi besök av en av våra kompisar som jobbar på Capio och idag är det Gunnar Nilsson som är ryggkirurg. Hör du du. Hej och välkommen till Mix Megapol!

Gunnar: Hej!

Robin: Det var en kollega som kom hit och så berättade vi att vi skulle ha en ryggkirurg här. Då sa han att han hade hört att man kan få problem med ischias om man har plånboken i en specifik ficka, om det var vänster eller höger.

Madeleine: När man sitter så sitter man på sin plånbok och det blir tryck mot skinkan.

Gunnar: Ischiasnerven passerar igenom sätesmuskulaturen. Det vanligaste är att det domnar längs nervernas utbredningsområde, att man kan bli lite svag i foten och så.

Madeleine: Så det är sant. Sitter man på plankan så kan man få ischiasproblem?

Gunnar: Ja, fast inte kvarvarande utan ofta snabbt övergående.

Robin: Vad kan man göra själv då för att förhindra att man får ont i ryggen? Vad finns det för vanliga livsstilsförändringar man kan göra?

Gunnar: Några helt uppenbara är ju: inte röka, aldrig börja röka.

Madeleine: Varför? Hur hänger det ihop? Jo, rökning.

Gunnar: Om man är rökare så har man 40 gånger högre risk att bli utsatt för ryggkirurgi än om man inte röker.

Robin: Det här var helt nytt.

Gunnar: Mekanismerna är väl inte så där jättetydliga, men det har ju med mikrocirkulationen till diskar och leder bak i ryggen. Rökare är predisponerade att få ont i ryggen. En annan sådan faktor är ju övervikt.

Madeleine: Jag tänkte på en sak i alla reklamfilmer jag någonsin sett om sängar, så är det reklam för att man blir bättre i ryggen om man köper en väldigt mjuk och jättedyr säng. Vad finns det för sanning i det?

Gunnar: Väldigt lite egentligen. Min absoluta rekommendation: byt inte säng. Det är inte det som är som räddar ryggen utan att sätta i gång med de här livsstilsförändringarna i stället. Börja träna, motionera, gå ner i vikt. Det långt mycket bättre än att köpa en dyr säng.

Robin: Och så ska man inte röka, det har vi fått lära oss idag.

Madeleine: Hade ingen aning om detta. Jätteintressant!

Gunnar: Att man inte ska röka?

Madeleine: Jag trodde det var bra. Nej! I ryggsammanhang. Gunnar Nilsson, ryggkirurg vid Capio – Tack för att du kom hälsade på här i Mix Megapol.

Gunnar: Tack.

Madeleine: Välkommen till Mix Megapol! Filip och Fredrik är på ingång.

Robin: Ja, jag ser i alla fall att Fredrik sitter i soffan här ute.

Madeleine: Får se om Filip kommer också.

Robin: Man vet aldrig.

Madeleine: Innan vi pratar med dem ska vi prata om någonting helt annat för en gång i veckan så ringer vi eller får besök av några av våra kompisar från Capio. Olika experter på olika saker som har med kroppen att göra.

Robin: Idag ska handla om magen. Vi har ringt till Lina Wigren som är specialistläkare inom gastroenterologi.

Madeleine: Alltså magdoktor kan man säga.

Robin: Så kan man säga ja.

Madeleine: Hon är på Capio. Lina Vad är det som händer i kroppen när man har ont i magen?

Lina: Det finns ju väldigt många anledningar att ha ont i magen och kan vara lite diffust, det kan vara den över delen kan vara den nedre delen. Och kan ju bero på någonting i kroppen. Men det kan också bero på att man inte mår bra på andra sätt. Så man behöver prata lite om det och förstå vad orsaken är som ligger bakom.

Robin: När ska man söka hjälp då?

Lina: Det finns vissa alarmsymtom, så har man till exempel svåra smärtor som inte går över eller om det blir värre och värre. Till exempel blod eller svart avföring, om man har viktnedgång, sväljningssvårigheter och man upprepat kräks utan att man önskar det – då ska man ta kontakt med vården.

Madeleine: Vad är det vanligaste felet vi gör som sabbar våra magar?

Lina: Ett vanligt fel är till exempel att man äter på fel sätt. Man äter lite för snabbt, man sitter kanske i en bullrig miljö tillsammans med andra. Om man sitter med datorn och jobbar samtidigt. Dels för att man tuggar sämre och då blir ju, maten ska ju spjälkas genom att man tuggar om det, och då har man ju mätt att om man sitter i bullrig miljö så blir det sämre.

Där här med att man äter oregelbundet, man ska helst försöka hålla samma tider. Eller att man dricker för lite vätska till sin mat.

Robin: Här kommer frågan som kanske inte ger mig Stora journalistpriset men som jag ändå är jättenyfiken på. När det kurrar i magen, vad är det som kurrar?

Lina: Ja, det kan man ju undra. Det kurrar ju faktiskt lite hela tiden. Det finns ju mat och dryck och luft som ska passera genom en väldigt lång tarm.

Lina: Det är många, många meter tarm man har som sitter hoptryckta i den lilla magen och när det rör sig över de här kurvorna så uppstår det ju, precis som i rör lite porlande ljud. Och är då tarmen tom och det bara lite vätska, då låter det ju mer men än om det är mycket mat som dämpar ljudet så hör man inte det lika tydligt.

Robin: Finns det någonting som du önskar att folk visste som kanske är vanliga missuppfattningar om den delen av kroppen?

Lina: Finns ju väldigt mycket myter och man kanske undrar hur många gånger ska man kunna tömma tarmen per dag? Det är många som är osäkra på det och så hör man någon annan som har helt andra tarmvanor. Och man kan ju träna tre gånger per dag eller tre gånger per vecka. Det kan ändå anses normalt. Men om man kanske tömmer tarmen en gång per vecka, då bör vi säga att där kan det ju någonstans börja uppstå symptom och då kanske man ska få hjälp med sjukvården.

Madeleine: Tusen tack för att vi fick ringa och prata med dig!

Lina: Ja, tack själva.

Madeleine: Lina Vigren, specialistläkare inom gastroenterologi på Capio. Det här är Mix Megapol.

Madeleine: Det här är Mix Megapol. På Capio finns det experter på allt som har med kropp och hälsa att göra som vi verkligen inte är experter på.

Robin: Så är det, vi är glad att vi har dem.

Madeleine: Ja, så bjuder vi hit en i veckan. Och idag är det Henrik Lydén som är fysioterapeut vid Capio. Välkommen hit!

Henrik: Tusen tack!

Robin: Det börjar kanske låta lite om knät. Det kanske knastrar och knakar lite grann och så där. Är det farligt eller onormalt? När ska man bli orolig?

Henrik: För att det låter behöver du inte bli orolig, utan det har man faktiskt kikat på. Det är ingen dålig illavarslande nyhet att knät knäpper och knastrat lite.

Madeleine: Det låter som knäckebröd.

Henrik: Gör det varje gång? Då blir jag orolig för ditt knä.

Madeleine: Hela tiden går in en trappa. Jag hör ju.

Henrik: Men då är det sannolikt lite ojämna ytor därinne. Inget i knät går sönder när det låter så där. Det är ju jätteviktigt och var tydlig med. Vi har massa vätska i knät, den kan hålla på och flytta sig och det kan låta som att det kan vara lite tryckförändringar i knät och kan det knäppa till vid något tillfälle.

Robin: Du som jobbar med människor som kanske har skadat knät och med rehabilitering sådana där saker. Vad är det mest ovanliga sättet som du har sett någon skada sitt knä på eller som du hört talas om?

Henrik: Att skada båda knäna i samband med bröllopsdans. På sitt eget bröllop.

Madeleine: Var det någon som hoppar ner skulle landa på knäna då eller skulle personen göra?

Henrik: Högst oklart, men båda knäna samtidigt.

Madeleine: Bra fest ändå!

Henrik: Förhoppningsvis.

Madeleine: Om du skulle ge dem som lyssnar tips då på hur håller du dina knän friska?

Henrik: Ja, men träna, träna och liksom träna, det skulle jag säga.

Madeleine: Men inte puckelpist.

Henrik: Ja, det är säkert skitbra, men det är ju en hög skaderisk kanske och det sliter mycket. Och ska man träna puckelpist så ska man veta vad man gör.

Robin: Jag har hört talas om något som kallas för ”gubbvad”, förklarar vad är det för någonting?

Henrik: Det vet vi ju egentligen inte. Det finns ingen riktig definition på det. Det är kul att höra talas om det för att det är ingen annan utanför Sveriges gränser som har gjort det. Det är liksom inte en diagnos som finns i något annat språk.

Robin: Vad är symptomen?

Henrik: Det är ju ont i vaden.

Robin: Det är bara rent generellt.

Henrik: Kanske att man känner sig som en gubbe. Jag tror att folk kan använda det för att beskriva lite olika tillstånd. Ibland är den här plötsliga att det hugger till i vaden när man har varit ute eller är ute och springer och så hugger det till i ett steg. Då är det ju sannolikt en muskelbristning i vadmuskeln.

Robin: Vilka är de vanligaste myterna som du får slå hål på när det gäller just knäna?

Henrik: Nummer ett är att brosk skulle vara något dåligt. Det är väldigt många som kommit med sig att jag har brosk i knäna.

Madeleine: Det måste man väl ändå ha?

Henrik: Ja, de ska vara glada för. Så det skulle jag säga är den vanligaste missuppfattningen, att brosk skulle vara något dåligt.

Madeleine: Tack för att du kom.

Henrik: Tack så jättemycket för att jag fick komma! Var jätteroligt ju!

Madeleine: Henrik Lidén är alltså fysioterapeut vid Capio. Det här är Mix Megapol.