Capio
Mina sidor
Sök vård & se meddelanden
Capio
Capio

Capio Läkare i SÄBO

Läkare i SÄBO ansvarar för läkarinsatserna på cirka 130 äldreboenden i Stockholms län.

Patient i rullstol och personal på balkong

Läkare på äldreboende (SÄBO)

Varje äldreboende väljer att samarbeta med en läkarorganisation som är godkänd av Region Stockholm. Cirka hälften av alla äldreboenden i Stockholms län har valt att samarbeta med Capio Läkare i SÄBO.

Patienter kan lista sig på den läkarorganisation som boendet har valt att samarbeta med och tar då över läkaransvaret från vårdcentralen. Sjuksköterska på boendet kan hjälpa till med listningen.

En ansvarig läkare från Capio kommer varje vecka till boendet och träffar nya patienter, gör årskontroller och kan också göra hembesök hos patienter när sjuksköterska bedömer att det behövs. Samtliga läkarbesök är kostnadsfria.

De tider läkare inte är på plats kan sjuksköterskorna kontakta ansvarig läkare dagtid. På kvällar och helger kan de ringa jourläkare vid behov.

Om patient väljer att fortsätta vara listad på sin vårdcentral är det dit både sjuksköterskorna och patient får vända sig för kontakt med läkare.

Läkare som ler in kameran
Äldre person som håller i en boll

Hälso- och läkemedelsgenomgång

Att bo på ett äldreboende innebär att man har behov av stöd som inte går att ordna hemma. Det kan bero på minnessvårigheter, andra sjukdomar och besvär eller en kombination. Behoven kan även förändras över tid.

För att anpassa vården träffar en läkare varje patient i samband med inflyttning och därefter minst en gång om året för en genomgång av hälsotillstånd och läkemedel. Tillsammans med patient och sjuksköterska pratar man om hur måendet är, aktuell behandling och vilka önskemål som finns för att planera vården framåt.

Ibland kan det vara värdefullt att även prata om graden av skörhet. Skörhet är den ökade känslighet och minskade ork som förr eller senare följer med åldern. Två personer i samma ålder kan ha olika grad av skörhet – någon kan ha mycket ork och klara sig själv medan någon annan mest behöver vila. Med stigande grad av skörhet får kroppen det svårare att återhämta sig efter sjukdom och klara av vissa behandlingar som till exempel större ingrepp och hjärt- och lungräddning. Nyttan med vissa läkemedel kan också minska och då behöva tas bort.

Oavsett sjukdomar och skörhet vill vi att man ska må så bra som möjligt.

Läkarkontakt vid behov

Sjuksköterskorna är oftast den första kontakten med hälso- och sjukvården på ett äldreboende. När det behövs tar de kontakt med läkare. De kan också samordna vården när en patient följs på specialistmottagning.

Vid nya symtom gör sjuksköterskorna en första bedömning. I samråd med läkaren kan de ta prover och ge läkemedel, till exempel antibiotika eller dropp. Om det behövs träffar läkaren patienten vid nästa besök på boendet. Finns det behov av annan utredning eller behandling kan läkaren remittera tiill röntgen, specialistmottagning eller sjukhus.

Läkarkontakt när du behöver.

Vårdpersonal håller handen med patient som ligger i säng
Fjäril

När livet närmar sig sitt slut

På ett äldreboende kan man bo kvar till livets slut. När någon börjar närma sig livets slut märks det ofta på minskad aptit, viktnedgång och ett större behov av vila och sömn. Ibland börjar det med en sjukdom som kroppen inte orkar återhämta sig från. Ibland märks inga större förändringar innan, men det kan ändå vara en naturlig del av livets slut.

Vid tecken på att livet närmar sig sitt slut gör läkaren en bedömning för att utesluta att försämringen beror på orsaker som går att behandla.

Den sista tiden brukar vara lugn och fridfull. Om det ändå skulle uppstå besvärande symtom kan sjuksköterskorna ge läkemedel när som helst under dygnet.

Att prata om tankar och funderingar

Att flytta till ett äldreboende innebär en stor förändring i livet, både för den som flyttar in och för närstående. Det kan väcka tankar och känslor om det som blev och det som inte blev samt om framtiden. För vissa är det meningsfullt att reflektera och försöka förstå, andra vill hellre fokusera på nuet – båda sätten är lika rätt. Hur mycket man vill prata med andra om sina tankar är också olika.

Att tala med närstående eller personal på det sättet som känns rätt kan ge lättnad och trygghet. Det är viktigt att vi är lyhörd och respekterar varandras behov.

Rullator i förgrunden, kvinna i bakgrunden

Vård utifrån önskemål

Inför en hälsokontroll är det bra att tänka igenom om det finns något särskilt att ta upp eller ändra på. Närstående får gärna vara med under läkarbesöket. Exempel på frågor att fundera över är:

  • Hur är måendet just nu jämfört med tidigare?
  • Finns det något som oroar eller är besvärande?
  • Finns det frågor eller funderingar kring hälsan, sjukdomar eller läkemedel?

Samtalet kan också handla om framtiden, hur tankarna går om hälsan skulle försämras eller om livets slut. Att i förväg samtala om sådana frågor kan underlätta för vården att ge stöd på bästa sätt om patienten senare inte själv kan berätta hur man vill ha det. Vissa har redan funderat på dessa frågor, andra vill ha tid att tänka. Exempel på frågor att fundera över:

  • Vilka önskemål behöver sjukvården känna till om hälsan försämras?
  • Är det viktigt att få sjukhusvård vid försämring?
  • Finns tankar om hur personalen ska göra vid livlöshet, det vill säga påbörja eller avstå hjärt- och lungräddning?

Det finns inte alltid några enkla svar på dessa frågor, och svaren kan ändras över tid med det allmänna måendet och hälsan. Om det finns medicinska behandlingar eller åtgärder som patienten inte önskar är det dock bra att det kommer fram. Även om alla svar inte finns är läkaren alltid ansvarig för att de medicinska behandlingarna anpassas för att patienten ska må så bra som möjligt.

 

Vi vill att vården ska vara trygg, både här och nu och i framtiden.

Praktisk information

LegitScript approved