Capio ASIH S:t Göran

Dietisten är specialist på kost, näringslära och livsmedel samt matens betydelse för hälsa och sjukdom.

Arbetsterapeuten arbetar för att lösa och mildra de begränsningar som en sjukdom eller skada kan innebära i vardagen.  Arbetsterapeuten inriktar sig på att du ska finna en meningsfull vardag i din nuvarande situation utifrån dina förutsättningar, önskemål och behov. 

Vi erbjuder samtalsstöd för olika situationer. Samtalen utformas efter dina personliga behov och förmåga. Våra kuratorer finns där för både patient och anhörig. 

Vi är utbildade i FTI, Family Talk Intervention, vilket är ett stödprogram för barnfamiljer när någon i familjen är svårt sjuk.

Fysioterapeutens roll är att bibehålla/öka patientens funktionsnivå och autonomi samt att bidra till symtomlindring. Vi arbetar bland annat med förflyttningsstrategier, hjälpmedelsutprovning, rörelse och träning, andningsgymnastik, komplementär smärtlindring, självbild och meningsfullhet.

Lymfödem är en svullnad på kroppen som beror på att den vätska i kroppen som kallas för lymfan har svårt att transporteras och istället samlas upp på ett ställe.

Lymfterapi hjälper dig med kompression, manuellt lymfdränage, egenråd och rörelseträning.

ASIH-patienter som behandlas med antibiotika intravenöst behöver generellt besök från ASIH flera gånger per dygn. Projektet med intravenös antibiotikapump startades för att erbjuda patienterna kontinuerlig infusion av Piperacillin/Tazobactam. Att istället använda antibiotikapump i hemmet resulterar i färre fysiska besök hemma hos patienten med ökad självständighet som följd. Det har även visat sig att metoden bidrar till en minskad risk för kontamination av central infart då den används vid färre tillfällen/dygn. Antibiotikapumpen byts en gång dagligen vilket resulterar i att patienter blir mindre störda och inte heller behöver väckas på natten för att erhålla antibiotika. Projektet har utvärderats kontinuerligt och används nu ofta på enheten för de patienter som är i behov av Piperacillin/Tazobactam.

I palliativ vård är patientens autonomi och självbestämmande ofta en utmaning, men genom projektet Egenvårdsstrategier för bortkoppling av dropp har en lösning funnits för att ge patienter större kontroll över sin egen vård. Projektet har möjliggjort att patienter själva kan koppla bort dropp på ett säkert sätt i hemmiljö, vilket har förbättrat deras vardag och livskvalitet.

För många palliativa patienter är känslan av att ha kontroll över sin vård av stor betydelse. Många uttrycker ett önskemål om att kunna koppla bort dropp på egen hand, utan att behöva vänta på hjälp från vårdpersonal. Syftet med projektet har varit att skapa rutiner för en säker delegering av egenvård, där patienter eller deras närstående instrueras i hur bortkopplingen ska genomföras utan att äventyra patientsäkerheten. Detta arbete sker i enlighet med Socialstyrelsens handlingsplan "Agera för säker vård" (2021).

Projektet har genomförts i nära samarbete med både patient och vårdpersonal. Genom ett strukturerat arbetssätt har sjuksköterskor utbildat patienter och närstående i säker bortkoppling av dropp. Instruktionsmaterial har utvecklats tillsammans med patienterna och justerats kontinuerligt efter varje testfas. Kontinuerlig uppföljning har säkerställt att rutinerna för patientsäkerhet följs.

Projektet har lett till en mer flexibel vård och ökad självständighet för patienterna. Många patienter rapporterade förbättrad livskvalitet, och även om några valde att fortsätta få hjälp med bortkopplingen, har säkerheten och kvaliteten bibehållits. Inga ökningar av infektioner eller andra avvikelser har noterats. Ett oväntat resultat var att delegering även kunde ske till undersköterskor, vilket ytterligare stärkte kompetensen inom verksamheten.