Vad är känslor?
Känslornas funktion
En känsla är en omedelbar kortvarig reaktion på något som händer oss. Exempelvis blir vi rädda om någon skrämmer oss eller glada om någon säger något snällt till oss. Genom vår kropp, ansiktsuttryck, gester och röst kommunicerar vi våra känslor och de hjälper oss att förstå varandra. Känslor är komplexa, de kan vara positiva eller negativa och ibland känner vi flera saker samtidigt, eller tätt efter varandra. Exempelvis kan vi bli arga, ledsna och besvikna på någon som skrämt oss. Känslor påverkar hur det känns i kroppen, vad vi tänker och vad vi gör.
I kroppen
Känslor aktiverar kroppen. De kan ge oss energi, värme och lugna hjärtslag när vi är glada eller nöjda. När vi är ledsna eller skäms känner vi oss ofta tunga i kroppen, får ont i magen eller i bröstet. Det kan vara svårt att förstå kroppens signaler. Ibland förstår vi först i efterhand vad det var för känsla vi upplevt. Exempelvis kan vi känna ett tryck över bröstet eller som ett slag i magen om en bil kör emot oss i hög hastighet, och vi hoppar snabbt undan. Efteråt förstår vi att vi blev rädda.
Vad vi gör
Om vi är glada ler och skrattar vi, vi har ett öppet kroppsspråk som visar omgivningen att vi tycker om vad som händer. När vi är ledsna kan vi gråta och sjunka ihop med kroppen, då behöver vi lugn och tröst.
I tankarna
När vi känner positiva känslor som glädje eller nyfikenhet tänker vi positiva tankar som "det här är roligt, det vill jag ha mer av". När vi är ledsna eller oroliga tänker vi negativa tankar som "tänk om det händer pappa något när han åker till jobbet".
Olika känsliga
En del människor är mer känsliga för det som händer i kroppen, i omgivningen och kan reagera med starkare känslor än andra. Det kan vara både härligt och jobbigt när man känner starka känslor. Barn och som ofta reagerar starkt kan må bra av att ta hjälp av vuxna.
Vad kan jag göra vid starka känslor?
Försök förstå dina känslor och bestäm vad du ska göra
Vi kan inte välja hur vi ska reagera känslomässigt men vi kan välja vad vi ska göra när känslorna kommer över oss. Vi kan exempelvis välja att inte putta tillbaka om vi blir arga när någon puttar oss. Men det kan vara supersvårt att stå emot den starka känslan, så det krävs träning. Ofta är det lättare att stå emot önskan om att vilja att putta tillbaka om vi innan bestämt oss för vad vi ska göra i stället. Ta hjälp av en vuxen för att komma på vad du kan göra nästa gång någon puttar dig. Kanske kan ni läsa någon av böckerna nedan tillsammans och få inspiration.
Dela dina känslor med andra
Det kan vara svårt att förstå sina känslor eller att veta vad man ska göra av sina känslor. Man kan också vara osäker på hur någon annan kommer reagera när man delar med sig. Att själv bära runt på svåra ledsna känslor känns ofta tungt och det kan göra att vi känner oss mer ledsna och ensamma. Därför kan det vara bra att berätta för någon vuxen om det som du bär på, då känns det ofta lättare efteråt. Om det känns svårt att berätta vad du känner kan du testa att skriva det i ett sms, rita en bild eller skriva ett brev. Som vuxen eller förälder blir man ofta glad för att man får hjälpa till.
Lästips
| Känsloboken (6-9 år) | Av Reyhaneh Ahangaran |
| Allt som händer inuti (9-12 år) | Av Reyhaneh Ahangaran |
| Ska det kännas såhär? (7-12 år) | Av Reyhaneh Ahangaran |
| Värsta bästa tonåren (12-15 år) | Av Maria Dufva och Frida Garell |
Apptips
| Safe Place | Safe place är en app framtagen av Rädda Barnen med tips och övningar att testa vid starka negativa känslor. |
| Snorkel | På snorkel.se eller i snorkel-appen kan du hitta mer information om känslor och tips på vad man kan göra vid starka negativa känslor. |
Mer hjälp
Föreläsningar
Capio Alva psykologi erbjuder löpande föreläsningar om olika aspekter av barns utveckling och psykisk ohälsa, exempelvis föreläsningen "Oro, rädsla och ångest". Datum och tider publiceras på Capio Alvas hemsida.
Individuellt stöd
Ibland gör känslor ont, de kan vara svåra att förstå eller svåra att hantera. Vid behov av mer stöd för barn/unga och/eller föräldrar finns psykologer på vissa BUMM, exempelvis Capio Alva psykologi (som tillhör BUMM) och vårdcentraler. I skolan eller på ungdomsmottagningen finns kuratorer.
