I undersökningen svarar 15 procent av ungdomarna att de inte vet var de ska vända sig om de upplever otrygghet eller ohälsa i nätvardagen och till följd vill ha hjälp. Bara hälften uppger att de definitivt vet vem de skulle prata med om de skulle behöva hjälp. Undersökningen visar även att unga i första hand vänder sig till sina föräldrar, vänner och syskon om de mår dåligt.
1 av 3 ungdomar upplever att vuxna eller föräldrar inte förstår deras problem och att de därför väljer att inte berätta hur de mår. Detta är en viktig insikt som ligger till grund för de insatser som Capio och Prinsparets Stiftelse kommer arbeta vidare med.
– Att barn och unga känner att de har någon att vända sig till för stöd, råd och hjälp är en viktig förutsättning för att skapa en tryggare nätvardag, där barn och unga känner att de har möjlighet att vara sig själva, säger Kim Waller, Generalsekreterare på Prinsparets Stiftelse.
Kännedomen om vilka professionella aktörer och institutioner som man kan söka hjälp hos är relativt hög, framför allt bland ungdomarna i gymnasieålder. 77 procent av gymnasieeleverna känner till att man kan vända sig till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), och 89 procent att man kan vända sig till ungdomsmottagningen (UMO). Även bland högstadieeleverna är kännedomen relativt hög, men jämförelsevis lägre än i gymnasiet (64 respektive 61 procent av högstadieeleverna känner till att man kan vända sig till BUP respektive UMO). Hindren för att faktiskt söka professionell hjälp är ofta praktiska. Det kan handla om att det är svårt att få en tid, eller att man själv eller någon man känner haft dåliga erfarenheter sedan tidigare.
Hinder för att söka hjälp
Undersökningen visar att det fortsatt råder tabu kring att prata om psykisk ohälsa samt att det finns en osäkerhet dels i att bli tagen på allvar, dels om ens problem är “stora nog”. Tabut och den upplevda risken att inte bli tagen på allvar utgör hinder för unga att söka hjälp. Bristande självkänsla är också något som nämns som ett hinder för att söka hjälp, framför allt bland tjejer.
Ungdomarna själva menar att de borde prata mer öppet med kompisar om psykisk ohälsa, men även att skolan i högre utsträckning behöver informera om mående och var ungdomar kan vända sig för att unga ska ta steget att söka professionell hjälp. Högstadieeleverna lägger stor vikt vid att influencers och företag som vänder sig till unga också pratar om ungas psykiska mående.
– Här behöver vi som vårdgivare bli bättre på att tala om vart ungdomarna kan vända sig när de behöver hjälp. Det ska vara enkelt och självklart att man kan vända sig till oss på Capio när man behöver hjälp, säger Liza Manestam, kommunikationsdirektör på Capio.
Kampanj om ungas psykiska hälsa
Under maj kommer Capio att genomföra en kampanj som handlar om ungas psykiska hälsa där vi kommer prata om vad som händer i kroppen när man mår dåligt, skillnaden mellan att vara ledsen och faktiskt ha en depression och vad man som vuxen behöver vara extra vaksam på för att uppmärksamma när någon mår dåligt.
Capio och Prinsparets Stiftelse kommer att fortsätta samverka framöver och driva aktiviteter och satsningar för att tillsammans bidra till att öka barn och ungas välmående i en digital tid.
Här kan du läsa Ungdomsbarometerns rapport: PowerPoint Presentation (prinsparetsstiftelse.se)
Kontakt Prinsparets Stiftelse
Kim Waller
Generalsekreterare
kim.waller@kungligastiftelser.se
