– De allra flesta patienter är nöjda och medarbetarna får hjälp att undvika onödiga och oförberedda besök när digital kontakt prövas för kronisk sjukdom, säger Magnus Röjvall, regional medicinsk chef på Capio.
Digital kontakt i stället för fysiskt besök
I stället för att patienten med kronisk sjukdom ska ringa till vårdcentralen och förnya sitt recept eller hanteras på manuella kallelselistor erbjuds patienten en digital kontakt med vårdcentralen, i god tid innan recepten tar slut. I en digital plattform får patienten ett antal frågor om sin sjukdom, hur patienten mår och vad patienten önskar. Sedan kommer patienten överens med sin fasta läkare/vårdkontakt om en gemensam plan.
– Ofta är patienten känd sedan tidigare och vi har löpande hjälp av ett integrerat beslutsstöd baserat på kunskapsstyrningens riktlinjer. Patienten kanske mår fint, mätvärden och eventuella provsvar är oförändrade och patienten tar helst inte ledigt och åker till vårdcentralen i onödan. Då finns inte heller någon anledning till ett fysiskt besök, berättar Magnus Röjvall.
När patienten däremot utifrån sjukdom eller symtom behöver fysisk undersökning på plats eller själv vill komma till vårdcentralen, finns det tillgängliga besökstider. Tack vare förbättrade digitala verktyg kan vårdcentralen nu göra denna individualisering på bred front och med bevarad medicinsk kvalitet.
Vilka verktyg behövs?
- En digital kommunikationsplattform för digitala utskick där vårdgivaren kontinuerligt är tillgänglig för medicinsk bedömning (via chatt + medicinska formulär, med möjlighet till bild/video/besöksbokning)
- Förenklad överföring av information till rätt plats i journalen
- Ett integrerat beslutsstöd i journalen baserat på kunskapsstyrningens riktlinjer
- Ett kvalitetsverktyg som hjälper oss att systematiskt lägga fokus där behoven är som störst
Magnus berättar att målet med det nya arbetssättet är en fullt tillgänglig och jämlik vård via struktur, helhetssyn och individualisering.
– Med förbättrade system kan våra medarbetare ägna sig mer åt det vi är utbildade till: professionella bedömningar, behandlingar och prioriteringar – oavsett kontakttyp. Med hjälp av beslutsstödet har vi alltid tillgång till de senaste riktlinjerna direkt kopplat till patientens egen journalinformation.
Med kvalitetsverktyget kan vi även uppmärksamma de patienter vi inte haft kontakt med trots kronisk sjukdom, eller där vi inte nått överenskommelsen om individuella mål, säger Magnus.
Nöjda patienter och effektivare arbete för medarbetarna
93 % av patienterna som använt den digitala plattformen rekommenderar tjänsten till andra, 94 % upplevde att de blivit bemötta med medkänsla och 91% upplevde att de fått tillräcklig information. Patienter med kronisk sjukdom i åldern 22–80 år djupintervjuades, och de allra flesta tyckte att digital kontakt för kronisk sjukdom fungerade bra och var smidigt.
–Flera betonade att digital och fysisk kontakt kompletterar varandra väl under kontakten med vårdcentralen, berättar Magnus.
Även medarbetarna fick tycka till om det nya arbetssättet. 85 % av de svarande rekommenderade arbetssättet, 75 % av dem som använt minst 50 digitala utskick svarade att det ofta hjälper dem att undvika onödiga/oförberedda besök och 88 % kunde rekommendera den automatiserade dataöverföringen till rätt plats i journalen.
– Arbetet har bara börjat, men det är roligt att se att det nu äntligen går att växla över till en proaktiv, digifysisk vård för kronisk sjukdom. Det behöver göras med kontinuitet i ordinarie vård, inom ordinarie budget och utan de undanträngningseffekter som lätt uppstår av separata spår av digital vård. Omställningen till nära vård kräver modiga omprioriteringar av politiker. Dessutom krävs att vi utvecklar och använder ny teknik, byter ut tidsödande manuella processer och skapar bättre samverkan, avslutar Magnus Röjvall.
