– Att arbeta som hygiensjuksköterska är ett fantastiskt roligt och utmanande jobb där man känner sig behövd och uppskattad. En del kanske tror att det enda jag gör hela dagarna är att säga till personalen att ”tvätta eller sprita händerna”. Grunden i basal hygien är just handhygien, handtvätt och klädregler, men jag gör mycket mer än så, säger Monica Ling-Roos.
En hygiensjuksköterskas arbetsuppgifter består av att ge rådgivning till vårdens medarbetare i frågor som rör hygienrutiner, vårdrelaterade infektioner, resistenta bakterier och smittspridning inom vård och omsorg. En stor del av tiden läggs på att utbilda andra och att se till att man ständigt håller sig uppdaterad inom området.
Monica berättar att hennes telefon ringer ett flertal gånger om dagen eller att hon får mejl med frågor som kan handla om:
- Vi har fått 3 patienter med vinterkräksjuka – vad ska vi göra och hur ska man vårda dem?
- Hur ska man rengöra mottagningen efter en patient med blodsmitta?
- Vilken skyddsutrustning behöver jag när jag ska möta en covidpatient?
– Att svara på frågor och lyssna på den som ringer för att ge rätt information för en specifik situation är väldigt viktigt. Som hygiensjuksköterska behöver man vara up-to-date med vad som är på gång och veta var man kan söka information. Man behöver läsa studier och tidskrifter för att kunna ge de senaste svaren, säger Monica.
Hygienrond i verksamheten
Som hygiensjuksköterska genomför man också kvalitetssäkring av vårdhygienisk standard där man granskar förutsättningarna för att kunna ge en bra vård.
– Det kallar vi att gå en hygienrond. Då undersöker vi om det finns hel och ren utrustning, att lokalerna är ändamålsenliga och utan hål och sprickor samt förutsättningar för att kunna utföra basala hygienrutiner, städning och desinfektion. Vi är även med vid planering av nybyggnation eller renovering av lokaler och utrymmen. Viss epidemiologisk övervakning ingår, liksom smittspårning och handläggning av utbrott, säger Monica.
Vikten av god vårdhygien
– Smittsamma mikroorganismer finns överallt i vår omgivning, inte bara inom hälso- och sjukvården och den vanligaste smittspridningen sker via våra händer. Händerna är den främsta smittovägen under ett sjukvårdsbesök, därför är det så viktigt med en god vårdhygien, säger Monica.
En vårdrelaterad infektion är en infektion som uppkommer hos en person under slutenvård eller till följd av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg.
– Vi vet att vårdrelaterade infektioner drabbar mellan 5 och 10 procent av patienterna i hälso- och sjukvården. Därför är handhygien den viktigaste åtgärden för att undvika överföring av skadliga bakterier och förhindra vårdrelaterade infektioner, säger Monica.
All hälso-och sjukvårdspersonal, vårdgivare eller personer som är involverad i direkt eller indirekt patientvård måste vara medvetna om vikten av god handhygien och rutiner för rengöring och desinfektion.
– Det förekommer också en ökad spridning av resistenta, och i vissa fall multiresistenta, bakterier genom bland annat ökad globalisering och att vi reser så mycket som vi gör. Det gör att vi behöver ha en hög uppmärksamhet och medvetenhet kring hur bakterier och virus och andra mikroorganismer sprids. Handtvätt och handdesinfektion är de mest effektiva åtgärderna för att minska spridningen av smitta och förebygga infektioner, inklusive COVID-19-viruset, berättar Monica.
Lärdomar från pandemin
Covidpandemin innebar mycket merarbete och ibland satt Monica och sökte information långt in på nätterna för att kunna förmedla de senaste rönen.
– Under pandemin såg jag att de ”gamla hederliga” basala hygienrutiner kom upp till ytan som jag tror har varit lite bortglömda. Innan pandemin kunde jag gå ut på enheter och påtala vikten av stänkskydd, det vill säga munskydd och visir. Munskydd kanske fanns men sällan mer än ett visir, det låg ofta dammigt i läkemedelsrummet. Nu finns det både visir och skyddsutrustning. Så de basala hygienrutiner och användning av dem har fått ett lyft av pandemin, säger Monica.
Eftersom det var det brist på skyddsutrustning och det tog lång tid att få fram skyddsutrustning i tillräcklig mängd, har nu resulterat i att beredskapsförråd kommer införas både på regional och lokal nivå.
– Aldrig igen ska vi behöva känna att vi inte har skyddsutrustning och vara rädda för att bli smittade av sjukdom, bara för att vi valt att arbeta inom hälso- och sjukvården, säger Monica.
Vad är det bästa med ditt jobb?
– Att det är så omväxlande och utmanande och att dagarna ser väldigt olika ut. Det är också lite spännande när det kommer någon ovanlig smitta eller en patient med många knepiga riskfaktorer, som man ska planera för så att varken andra patienter eller personal plockar upp smitta, säger Monica.
Monica trivs med att ta fram undervisningsmaterial och att utbilda andra i hygienfrågor. Hon samarbetar med bland annat Smittskyddsenheter, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Hon är även aktiv i Svensk Förening för Vårdhygien och deltar i både nationella och regionala arbetsgrupper.
– Efter att ha arbetat i snart 20 år som hygiensjuksköterska kan jag säga att jag inte känner mig fullärd. Man vet aldrig vad någon ringer om eller vill ha hjälp med. Jag har ett fritt omväxlande arbete med många utmaningar och det trivs jag verkligen med. Jag har inga planer på att sluta arbeta som hygiensjuksköterska, avslutar Monica.
