Enligt Folkhälsomyndigheten har cirka 34 % av män i Sverige besvär av oro och ångest. Men det är fler kvinnor än män som faktiskt söker hjälp för sina besvär. Oskar Sterner menar att det finns många anledningar till detta, en av dom är att män inte är lika öppna med att prata om sina känslor.
– Män pratar inte om hur dom mår med nära och bekanta, i lika stor utsträckning som kvinnor. De har ofta svårt att sätta ord på hur man mår. Och man tycker att det är tabubelagt att prata om sina känslor, säger Oskar Sterner.
Det finns också statistik på att män inte har lika bra koll på hur vården fungerar och vart man ska vända sig om man behöver hjälp.
– De män som jag träffar kan vara skeptiska i början, men nästan alla tycker att det väldigt skönt att prata med någon. ”Det var inte så farligt som jag trodde” är det många som säger efter vårt första besök, säger Oskar Sterner.
Fördomar om psykologkontakt
Oskar berättar att det finns många fördomar kring att prata med en psykolog eller kurator. Han menar att den vanligaste fördomen är att man bara pratar om känslor, sin barndom eller hur ledsen man är.
– Psykologsamtal är mer konkret och beteendeorienterat. Vi pratar om situationer och händelser. Exempelvis ”När du mår så här som du berättar – vad gör du då? Vad blir det för konsekvenser? Har du testat göra på något annat sätt? Vi arbetar mer lösningsorienterat än vad många tror, säger Oskar.
Så kan ett besök gå till
Oskar berättar hur ett besök hos honom kan se ut.
– Jag börjar alltid med att ställa frågor om fritid, jobb och vilka vanor eller aktiviteter personen har. Oftast är det inte tydligt vad en person söker för och då får man försöka komma fram till det under besökets gång. Jag frågar vad personen har för förväntningar på besöket och vad personen vill ta med sig från besöket. Därefter konkretiserar vi vad vi kan göra för att personen ska må bättre och tar fram en gemensam plan. Det kan exempelvis vara att vi kommer fram till att personen ska börja träna två dagar i veckan, planera in att träffa kompisar lite oftare eller att dra ner på mängden alkohol. Jag leder samtalet men tillsammans kommer vi fram till lösningen, säger Oskar.
Vilka tecken ska man vara uppmärksam på?
På frågan vad man själv kan göra när man ser att någon mår dåligt svarar Oskar att man ska vara extra observant på förändrade vanor och beteende hos en person. Frågor man kan ställa sig är:
- Undviker personen människor eller olika situationer, som hen tidigare alltid var med på?
- Är personen mindre glad?
- Sover personen annorlunda?
- Pratar personen mindre?
- Dricker personen mer alkohol?
Oskar säger att det viktigaste inte är att själv komma med tips eller lösningar på problem, utan bara att tala om att man bryr sig om personen.
– Det viktigaste är inte vad du säger, utan att du lyssnar. Fråga personen hur den mår. ”Jag har märkt att du inte längre följer med på olika aktiviteter, är allting som det ska?”
Tips till dig som ser att någon mår dåligt
- Vi har alla ett ansvar att vara uppmärksamma på när någon mår dåligt. Här kommer Oskars tips för vad du kan göra när du ser att någon mår dåligt:
Fråga personen hur den mår - Tala om att du finns där när personen själv vill prata, men tjata inte
- Du behöver inte alltid komma med färdiga lösningar
- Visa uppskattning och bekräfta, ”Vad fint att du delar med dig, jag förstår att du har det tufft”
- Berätta att det finns hjälp att få
– Mitt sista tips är att inte hålla inne med sina känslor, man ska inte gå runt och må dåligt för det finns hjälp att få. Alla Capios vårdcentraler har psykosociala resurser och man kan alltid träffa en psykolog eller kurator digitalt om det känns bättre, avslutar Oskar Sterner.
