Acko Ankarberg Johansson (KD), sjukvårdsminister, säger att det för regeringen är centralt att all ledig vårdkapacitet – oavsett driftsform – nyttjas för att patienter ska få vård i tid.
– Vårdkapacitet handlar inte enbart om antalet vårdplatser, utan också om tillgång till personal, kompetens och andra resurser. En jämlik vård handlar i grunden om att alla, oavsett bostadsort eller socioekonomisk bakgrund, ska få tillgång till god vård utifrån behov. För att uppnå detta mål krävs att alla resurser tas till vara på ett samordnat sätt. Nationell vårdförmedling kommer bidra till bättre förutsättningar för privata att vara ett alternativ. Regeringen verkar för att skapa ett robust system där samverkan mellan olika aktörer stärker tillgängligheten och kvaliteten i vården, samtidigt som principen om vård efter behov värnas, säger hon.
Ser ni privata vårdgivare som en del av lösningen på tillgänglighetsproblemen?
– Privata kan och bör bidra till att öka tillgängligheten för patienterna. Regeringens utgångspunkt är att det är patientens behov som ska vara i centrum – inte vem som är huvudman. Det avgörande är att vården håller hög kvalitet, ges i tid och är jämlikt tillgänglig i hela landet. Därför är det viktigt att samverkan mellan aktörer fungerar väl och att systemen är utformade så att de främjar optimalt utnyttjande av resurser.
Anne Garland, verksamhetschef för ortopedi i Region Gotland, är en av dem som tillsammans med Svensk Ortopedisk Förening (SOF) varnat för systemhotande utmaningar i sjukvården. SOF har föreslagit sju målbilder för framtidens vård, bland annat inom områden som medicinska behov, forskning och utbildning.
Vilken av dessa ser du som mest kritisk att lösa för att säkerställa långsiktig kvalitet i svensk sjukvård?
– Jag tycker det är svårt att isolera en målbild då de alla är sammanvävda och en del av helheten. Men att inte få till samverkan kring utbildning och forskning påverkar inte bara hur vården fungerar idag och närmaste åren utan i allra högsta grad hur vården kommer fungera långt in i framtiden, säger Anne Garland.
Tobias Wirén, affärsområdeschef för ortopedi inom Capio, lyfter fram att privata aktörer utför ortopedisk vård till samma eller bättre kvalitet än de offentliga aktörerna men till en betydligt lägre kostnad. Han pekar på konkreta samarbeten som exempel på hur den privata vården kan avlasta och stärka det offentliga systemet.
– Vi samverkar mer än gärna med offentliga aktörer för att ge patienterna bästa möjliga vård. Till exempel opererar Capio Artro Clinic svåra multiligamentära knäskador i samverkan med SÖS, där man samtidigt utbildar SÖS yngre kollegor i denna avancerade kirurgi. Den elektiva ortopedin får en mer fredad vardag i specialiserade elektiva enheter vilket kollegorna från de offentliga sjukhusen får uppleva. I prioriteringen mellan akuta och planerade fall på akutsjukhusen är det svårare att få tid till de resurskrävande planerade operationerna. Tillsammans kan alltså privat och offentliga aktörer utveckla vården i ömsesidig respekt för varandras roller i systemet, säger han.
Tobias Wirén efterlyser en mer sammanhängande syn på hur vården organiseras.
– Offentliga och upphandlade privata vårdgivare ska ses som i första hand kompletterande och inte konkurrerande. Vi vill se ett integrerat sjukvårdssystem där man kan arbeta inom både offentligt finansierade regionala och privata vårdgivare utan att man som läkare eller annan personalgrupp ska behöva välja mellan privat och offentlig.
I seminariet deltog även Gustaf Drougge, vd Tankesmedjan Synaps.
Du kan se hela seminariet här:
