Emma Stenholm, säkerhetschef vid Swedish Space Corporation, ser ett hotlandskap i förändring, där både cyberattacker och desinformation är centrala risker för företag och samhällsfunktioner.
– Jag skulle säga att hoten mot de flesta företag i Sverige idag är väldigt beroende på tid på året, val eller inte val, vad som händer i världen et cetera. För rymdbranschen idag så pågår en rymdkapplöpning där många länder vill ha plats i rymden på olika sätt. Vi måste vara uppmärksamma på mis- och desinformation, påverkanskampanjer och som en följd av detta även insiderproblematik. Kritiska hot är alltid cyberrelaterade då de kan göra stor skada både på företaget men också kunder och leverantörer, säger hon.
Emma Stenholm betonar vikten av ett helhetsgrepp kring säkerhet.
– Jag är generellt emot att dela upp säkerhet i cybersäkerhet, fysisk säkerhet, personalsäkerhet et cetera. Dessa områden hänger så tätt ihop och antagonister kommer ju alltid att försöka ta den lättaste vägen.
Vad är det viktigaste aktörer inom totalförsvaret kan göra redan imorgon för att stärka sin beredskap?
– Alla måste jobba tillsammans för att stärka Sveriges motståndskraft och det gäller både myndigheter, privata företag, regioner och kommuner. Alla i kedjan behövs och jag är säker på att inte ensam är stark.
Tomas Skommevik, verksamhetschef vid akutkliniken på Capio S:t Görans sjukhus och med bakgrund inom Försvarsmakten, ser med sin erfarenhet tydliga skillnader mellan militär och civil sjukvård. Han betonar att den militära vården är dimensionerad för att klara omhändertagande under hög belastning och i fientlig miljö, medan den civila vården har ett mer jämnt flöde och därför andra förutsättningar för bland annat lagerhållning, sjuktransporter och personalresurser. Han pekar på några särskilda sårbarheter inom den privata vården.
– Specifika sårbarheter i betydelsen utmaningar, för att nämna några, är förutom tillgång till kompetent personal även lagerhållning, operativ sjuktransportförmåga samt system för gemensam medicinsk lägesbild. Dessutom är inte lagar och förordningar riktigt anpassade för att medge en sjukvård på bred front eller över nationsgränser, men det är på gång, säger Tomas Skommevik.
Capio S:t Görans sjukhus arbetar med att se över sin beredskap i praktiken, bland annat just i form av lagerhållning och varutransporter.
– Vi ser även över behovet av utrustning som krävs för sällanhändelser och breddar vår förmåga till att kunna hantera olika sorters trauma, säger Tomas Skommevik.
I seminariet deltog även Taha Alexandersson, krisberedskapschef, Socialstyrelsen, Emma Spak, Tillträdande chef, NSPL, Lena Hallengren, Gruppledare och riksdagsledamot, (S) samt Margareta Danelius, Chefläkare, Ramsay Santé och Capio.
Du kan se hela seminariet här:
