Tjocktarms- och ändtarmscancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige, och varje år får omkring 7–8 000 personer diagnosen. Det är en allvarlig sjukdom och den cancer som näst flest dör av i Sverige. Ju tidigare sjukdomen hittas, desto större är chansen att kunna bota den. De flesta som får sjukdomen är över 60 år, men de senaste åren ser man att även allt yngre personer drabbas.
De flesta fall av tjocktarms- och ändtarmscancer börjar med en polyp, det vill säga utväxt i tarmen. Det tar ofta många år för en polyp att utvecklas till cancer. Om en polyp upptäcks tidigt och tas bort vid en koloskopi kan man förhindra att personen senare riskerar drabbas av tjocktarms- och ändtarmscancer.
Om cancern sitter i de nedersta 15 cm av tarmen kallas det ändtarmscancer. Sitter den längre upp i tjocktarmen kallas den tjocktarmscancer. Behandlingen kan skilja sig lite åt beroende på var i tarmen förändringen sitter, hur den växer och vilken typ det är. Oftast handlar det om kirurgi, strålning eller cellgiftsbehandling eller kombinationer av dessa.
Sedan flera år tillbaka har man börjat införa screening i syfte att tidigare upptäcka och förhindra tjocktarms- och ändtarmscancer i Sverige.
Tjocktarms- och ändtarmsscreening innebär att personer folkbokförda i Sverige som är mellan 60-74 år vartannat år får erbjudande om att kostnadsfritt få testa sig med ett avföringsprov för mikroskopiskt blod. Om testet är positivt (normalt ca 2 %) kommer dessa personer erbjudas gå vidare med en koloskopiundersökning.
En del patienter som drabbas av tjocktarms- och ändtarmscancer får inga tydliga symptom vilket gör sjukdomen svår att upptäcka. Detta är också en av anledningarna till att screening har införts.
Nedan har vi listat symptom man kan ha vid tjocktarmscancer och ändtarmscancer. Du kan ha ett eller flera av dem.
Man vet inte exakt varför vissa drabbas av tjocktarms- eller ändtarmscancer, men det finns några saker som kan öka risken:
Utredningen av tjocktarms- och ändtarmscancer följer ett standardiserat vårdförlopp om läkaren misstänker att du kan ha cancer i tjocktarmen eller ändtarmen.
Läkaren börjar ofta med att undersöka kroppen, till exempel magen och ändtarmen. Det är vanligt att man får lämna blodprov och avföringsprov för att upptäcka till exempel dåligt blodvärde, järnbrist och osynligt blod i avföringen.
För att läkaren ska kunna se vad besvären beror på undersöks ibland tarmen med rektoskopi (undersökning av ändtarmen) eller koloskopi (undersökning av hela tjocktarmen). Ibland används datortomografi, som kallas CT-kolon.
Om det visar sig vara cancer vid koloskopi (tjocktarmsundersökningen) behövs ibland fler undersökningar, till exempel datortomografi, magnetkamera eller PET-undersökning, för att se om sjukdomen har spridit sig och för att kunna rekommendera rätt behandling.
Inom Capio finns flera specialistkliniker som utreder och opererar patienter med besvär och sjukdomar från mag-tarmkanalen.
Chansen att bli cancerfri är större ju tidigare sjukdomen upptäcks. I vissa fall finns det behandlingsmöjligheter även om cancern har spridit sig.
Behandlingen består oftast av operation där cancern eller polyperna tas bort; ibland behövs bara en liten operation, ibland tas delar eller hela tjocktarmen bort. Många opereras med titthålsteknik och behöver då stanna några dagar på sjukhus, men ibland krävs ett större snitt och längre vårdtid. Efter operationen kan vissa behöva en stomi, som kan vara tillfällig eller permanent.
Läkemedelsbehandling med cytostatika (cellgifter) är vanligt, särskilt efter operationen för att minska risken att cancern kommer tillbaka, och ibland ges läkemedlen även före operationen. Immunterapi kan bli aktuell för vissa former av cancer. Vid ändtarmscancer får många strålbehandling före operation, ibland tillsammans med cytostatika, för att göra cancern lättare att operera bort och minska risken för återfall. Hos några försvinner tumören helt efter behandling, och då kan operation ibland vänta – men det är viktigt med regelbundna kontroller.
Kontakta din vårdcentral om du lägger märke till blod i avföringen, eller om du har några av de andra symptomen listat ovan som inte går över efter en vecka.
Ring 112 direkt om du får kraftiga blödningar, feber eller om du får mycket ont i magen samtidigt som du känner dig allmänt mycket sjuk.
Granskad av
Lina Vigren, Endoskopist & Specialist i Gastroenterologi och hepatologi, Capio Gastro Center Skåne
Senast granskad
2026-05-11
