Hypertyreos innebär att du har för mycket sköldkörtelhormon, vilket gör att ämnesomsättningen blir för hög. Det kan leda till symptom så som hjärtklappning, rastlöshet och viktnedgång. Hypertyreos kallas också ibland för giftstruma.
Hypertyreos innebär att du har för mycket sköldkörtelhormon, vilket gör att ämnesomsättningen blir för hög. Det kan leda till symptom så som hjärtklappning, rastlöshet och viktnedgång. Hypertyreos kallas också ibland för giftstruma.
Till skillnad från hypotyreos, där sköldkörteln producerar för lite hormoner, produceras för mycket hormoner vid hypertyreos. Detta gör att kroppens celler och organ jobbar mer och du kan till exempel bli svettig, trött, få hjärtklappning och minska i vikt. De flesta blir bra med behandling.
Sköldkörteln hittar du på framsidan av strupen, under struphuvudet. Vid hypertyreos kan den ibland bli större och det kan kännas som ett ökat tryck mot halsen.
Symptomen uppkommer på grund av den höga halten av hormon i kroppen. Symptomen kan vara olika starka och skiljer sig från person till person. De utvecklar sig också oftast under några månader. De kan komma långsamt och du kan ha haft dem i månader eller år innan du lägger märke till att något inte stämmer med kroppen. Detta beror på att symptomen oftast liknar vardagliga besvär som du kan få av många olika anledningar.
Det är vanligt att få ett eller flera av följande symptom i början:
En del personer kan känna sig rastlösa och ha svårt att slappna av. Hypertyreos kan också göra att du får ångest, blir orolig, känner dig nedstämd och blir arg lättare.
Du kan även få ögonbesvär vid hypertyreos. Detta gäller när du har den form som heter Graves sjukdom. Då kan ögonen till exempel svida, kännas torra, bli röda, tåras lättare och bli ljuskänsliga. De kan ibland göra ont och du kan få dubbelseende. Du kan också få uppspärrade ögon och en stirrig blick.
Det vanligaste är att få symptom när du är över 65 år, som till exempel trötthet, hjärtklappning, hög puls och oro. Du kan också få förmaksflimmer och hjärtsvikt.
Symptomen är desamma för alla tre sjukdomar som beskrivs här ovanför, men behandlingen kan däremot skilja sig åt.
Du kommer få börja med att berätta om dina symptom när du kommer till läkaren. Sedan undersöks du genom en kroppsundersökning där läkaren även känner på din sköldkörtel. Vid hög puls undersöks du även med EKG.
Du kommer också få lämna blodprov som sedan undersöks för att se om du har förhöjda halter av sköldkörtelhormon.
Om du har höga halter av sköldkörtelhormon kommer du att undersökas vidare på en specialistmottagning. På mottagningen lämnar du fler blodprover och det är för att ta reda på varför sköldkörteln bilder mer hormon. Detta gör man för att se vilken behandling du får. Blodproven undersöks också för att se om de innehåller TRAK, vilket är antikropparna som gör att sköldkörteln tillverkar mer hormon.
Resultatet av blodproven avgör vilken eller vilka undersökningar du kommer att få göra i nästa steg. Du kan behöva förbereda dig inför vissa undersökningar, men det kommer stå i kallelsen som skickas hem till dig.
Behandlingen kan delas in i två delar. Den ena delen är för att minska symptomen och den andra delen behandlar själva orsaken till hypertyreos. Hur du behandlas och hur länge beror också på flera saker, bland annat följande:
Om du har symptom som hjärtklappning och darrningar behandlas du med läkemedel som heter betablockare. Du får dem oftast i början av behandlingen när du har mycket symptom.
Vid Graves sjukdom kan immunsystemet ibland påverka ögonen. För att lindra besvären kan du använda ögondroppar vilket du kan köpa på ett apotek. Oftast minskar symptomen eller försvinner helt när hormonbalansen blir bra, men en del har fortfarande besvär trots att de fått behandling. Du kan behandlas av en ögonläkare om du har mycket ögonbesvär där behandlingen består av antiinflammatoriska läkemedel eller operation. Men det ska tillägas att det är ovanligt att behöva operera.
Det finns tre sätt att behandla hypertyreos:
De läkemedel som används vid hypertyreos kallas för tyreostatika. Det här läkemedlet minskar sköldkörtelns produktion av hormonerna tyroxin, T4, och trijodtyronin, T3. När produktionen minskar får du mindre besvär av hjärtklappning, svettning, viktnedgång och skakningar.
Att behandlas med radioaktiv jod kan liknas vid en typ av strålbehandling i sköldkörteln där behandlingen förstör sköldkörtelns tillverkning av hormon.
Inför behandling med radioaktiv jod behöver läkaren räkna ut hur mycket radioaktiv jod du behöver. Därför behöver du dricka en lösning som innehåller en ofarlig mängd radioaktiv jod före din behandling. Sköldkörteln tar då upp den radioaktiva joden oh använder joden när den bildar hormonerna. Det går alltså att mäta hur mycket jod som sköldkörteln har tagit upp eftersom joden är radioaktiv.
När du har behandlats får du dricka en lösning eller svälja en kapsel med den uträknade mängden radioaktiv jod. Vävnaden påverkas mycket lite av strålningen och har effekt nästan enbart i sköldkörteln. Det räcker oftast med en behandling, men ibland kan det behövas två. Den andra behandlingen görs då efter cirka sex månader. Du blir oftast bättre inom fyra veckor, men ibland kan behandlingen göra att sköldkörteln läcker ut mer hormon under en period. Det går över, men kan vara jobbigt.
Du ska undvika att träffa barn och personer som är gravida i ett par veckor efter att du har behandlats av radioaktiv jod. Dina ögonbesvär kan också bli sämre av behandlingen om du har Graves sjukdom. För att skydda ögonen kan du få behandling med kortison innan behandlingen med radioaktiv jod.
Om du har Graves sjukdom behöver du använda läkemedel med sköldkörtelhormon resten av livet. Har du behandlats för en eller flera knölar kan sköldkörteln ibland fortfarande bilda tillräckligt med hormon, och du kanske inte behöver behandling med läkemedel. Men du kommer behöva lämna blodprover regelbundet för att kunna kontrollera halten hormon.
Vid en operation tar en kirurg bort delar av eller hela sköldkörteln för att minska tillverkningen. Därefter behöver du använda läkemedel med sköldkörtelhormon om hela sköldkörteln tagits bort. Du kan även behöva använda läkemedel om du har tagit bort en del av sköldkörteln, det beror på hur stor del av sköldkörteln som finns kvar.
Efter en behandling kan du vara trött och känna dig orolig, men det brukar försvinna så småningom. Det kan hända att du behöver vara sjukskriven en period efter att du har fått diagnosen. Hur länge beror på hur du påverkas av sjukdomen, och hur du orkar med ditt arbete.
Du ska helst undvika fysisk aktivitet som höjer din puls när du har höga halter hormon eftersom pulsen redan är hög, men det går bra att ta promenader.
Du kan vara fysisk aktiv igen när du har behandlats och hormonbalansen är bra.
Du kan äta som du brukar vid hypertyreos. Det går också bra att använda salt med jod till matlagningen.
Rökning ökar risken för ögonbesvär.
Använd inte naturläkemedel som innehåller jod om du har hypertyreos eller har behandlats för det.
Även om de flesta blir bra med behandling, finns det fortfarande risk för att få hypertyreos igen – särskilt om du har behandlats med läkemedel. Därför behöver du lämna blodprov med jämna mellanrum för att kontrollera halterna av hormon.
Berätta för din läkare om du är eller planerar att bli gravid. Behandlingen kan behöva ändras, beroende på hur du behandlas.
Du bör ta kontakt med din vårdcentral om du misstänker att du har hypertyreos. Om det är stängt kan du vänta tills vårdcentralen öppnar igen.
Visar 110 mottagningar:
