Myggbett och knottbett

Vad är myggbett och knottbett?

Knott är en typ av små myggor. Både knott och myggor suger blod. Knott bits medan myggor använder sin sugsnabel. Genom att spruta in sin saliv i huden så stelnar inte blodet och på så sätt hinner de suga klart. Vårt immunförsvar är känsligt mot saliven och reagerar därför genom att huden börjar klia och rodna.

Olika människor är olika känsliga mot mygg- och knottbett och reagerar därför olika. Vad det beror på är inte känt. Vissa får inte heller lika mycket bett som andra utan både mygg och knott tycks föredra vissa personer framför andra. Det beror på de lukter vi utsöndrar.

Det är inte mer allvarligt att få bett i närheten av ögonen eller munnen, än vad det är att få det på andra delar av kroppen.

Myggor och knott kan sprida sjukdomar

I Sverige är det ovanligt att sjukdomar sprids via mygg och knott men i vissa delar kan harpest, tularemi och Ockelbosjukan (bärplockarsjukan) spridas. Det är som sagt ovanligt att bli sjuk av mygg- och knottbett i Sverige men vissa år händer det att många bli sjuka i vissa områden.

Utanför Sveriges gränser är sjukdomar som sprids med myggor ett stort problem. Några exempel på sådana sjukdomar är:

• Malaria
• Gula febern
• Denguefeber
• Japansk hjärnhinneinflammation
• Zika-viruset

Symptom

Myggbett

Vanliga symptom på myggbett är att huden rodnar och blir svullen där du blivit biten. Det är vanligt att det kliar i någon eller några dagar.

Knott

Knottbett ger samma symptom som myggbett, men betten kan dessutom göra ont och du får ofta fler bett samtidigt.

Hur kan jag förebygga bett?

För att försöka skydda dig mot mygg och knott kan du tänka på följande:

• Ha ljusa kläder på dig. Mygg dras till mörka färger.
• Försök täcka kroppen med kläder. Genom att ha kläder som täcker så mycket av kroppen som möjligt blir det svårare för knott och mygg att bita.
• Smörj in de ytor av kroppen som du inte kan täcka med kläder. Myggmedlet påverkar myggornas luktsinne så att de inte kan känna din lukt och därför inte söker upp dig. Tänk på att vissa myggmedel inte ska användas på barn.
• Använd myggnät till barnvagn och barnsäng.
• Använd mygghatt för att undvika bett i ansiktet.

Egenvård – vad kan jag göra själv?

Det första du ska göra är att undvika att klia på betten. När du kliar så tar det längre tid för svullnaden och rodnaden att försvinna och de kan i värsta fall bli infekterade om du kliar så att huden rivs sönder.

Det finns olika sätt att lindra svedan och klådan när du väl har fått mygg- och knottbett. Du kan prova att:

• Smörja in med kylbalsam, alsolsprit eller alsolgel.
• Badda med kallt vatten eller kyl med en isbit inlindad i en kökshandduk.

Om du har besvärlig klåda kan du prova att:

• Smörja med receptfri kräm eller salva som innehåller hydrokortison. Följ bruksanvisningen i förpackningen och rådgör med läkare eller BVC innan du använder hydrokortison på barn under 2 år.
• Ta receptfria tabletter med antihistamin mot allergi. Följ bruksanvisningen i förpackningen.

När ska jag söka vård?

De flesta som får myggbett eller knottbett behöver inte söka vård eftersom besvären oftast är lindriga och går över av sig självt inom ett par dagar.

Ta kontakt med din vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har något av följande besvär:

• Du får en kraftig svullnad, rodnad och smärta där du fått bettet och det ökar efter några dagar.
• Du har fått flera bett samtidigt och du har kraftig klåda och svullnad.

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Då kan du vänta tills det öppnar igen.