Cavusfot innebär att foten har ett höjt fotvalv, ofta kombinerat med en inåtvinkling av hälen vilket innebär att du går på yttre fotranden. Vanliga symptom är instabilitet, smärta och svullnad. Det finns olika orsaker till Cavusfot, som också kan påverka vilken typ av behandling som görs.
Cavusfot kallas en fot med nedåtböjning av framfoten i förhållande till bakfoten samt högt fotvalv. Cavusfot har många olika former. Från lätt höga fotvalv som enbart kan ses när man sitter eller ligger till avancerade stela deformiteter - när skelettet intar en permanent deformerad form, ofta i kombination med inåtvridning av hälen, så att man går på utsidan av foten.
Det finns olika orsaker till cavusfot. I många fall är orsaken okänd. Ärftlighet tycks spela stor roll. I andra fall är orsaken en nervsjukdom, klumpfot eller skada tidigare i livet.
Cavusfot kan vara en normalvariant som inte måste innebära några symptom. Ofta uppkommer symptom efter en stukning som leder till instabilitet samt återkommande smärta och svullnad från senor vid fotledens utsida.
Cavusfot orsakad av neurologiska sjukdomar kan leda till belastningssmärtor och artrosutveckling.
Sök i första hand din husläkare på din vårdcentral eller företagshälsovård som kan beställa röntgen. Vid misstanke om bakomliggande neurologisk sjukdom behöver en neurolog konsulteras. Vill du diskutera kirurgiska möjligheter skickas remiss till ortoped/fotkirurg.
Val av behandling beror väldigt mycket på symptom, funktionella mål, grad och specificitet av deformitet och förekomsten av artros. Man börjar alltid med behandling utan operation:
Fysioterapi med träning för att stärka fotens muskulatur och balans
Ortopedtekniska hjälpmedel (skor, inlägg, stöd)
Värktabletter och/eller antiinflammatoriska läkemedel.
Det finns ett antal olika operationsmetoder som kan göras vid cavusfot. Ofta används en kombination av dem som anpassas individuellt. Vanligtvis utförs någon form av förskjutningsoperation på hälbenet, kombinerat med reparation av senor och ledband.
Efter operationen gipsas foten i tre till sex veckor, följt av ortos (avtagbar stövel) i ytterligare tre till sex veckor.
Risker med operation
Den vanligaste komplikationen är infektion. Infektionen är oftast ytlig och kräver bara sårvård och endast i enstaka fall antibiotikabehandling.
Vid kirurgi med efterföljande gipsning finns risk för blodpropp. Förebyggande medicin skrivs ut efter operationen.
Risk finns också för att felställningen kommer tillbaka, nya ledbandsskador och vid steloperation risk för utebliven läkning.
Det finns även andra risker som du kan diskutera med din läkare.
Sjukskrivningens längd varierar beroende på typ av ingrepp och vilket slags arbete du har men ofta behövs minst sex veckor. Tungt stående/gående arbete kräver ofta fyra till fem månaders sjukskrivning.
