Om du röker eller snusar regelbundet är risken stor att du blir tobaksberoende. Ett tobaksberoende påverkar dig oftast både fysiskt och psykiskt. Vi berättar om vad tobak och nikotin gör med kroppen och hur du bär dig åt för att sluta röka eller snusa.
Tobak innehåller nikotin, en substans som binder sig till receptorer i hjärnans nervceller. Nikotinet påverkar hjärnan på flera sätt och orsakar ett starkt och snabbt fysiskt beroende. Men tobaksberoende är i många fall även psykiskt och har med invanda beteenden att göra. Det psykiska beroendet kan vara minst lika svårt att bryta som det fysiska.
Tobak och nikotin är dåligt för kroppen av flera och olika anledningar. Nikotin är ett nervgift som gör att hjärtat slår snabbare och att de minsta blodkärlen dras ihop. Det kan leda till högt blodtryck och försämrad blodcirkulation. Nikotin kan också ge magkatarrsliknande symptom eftersom utsöndringen av saltsyra i magsäcken ökar. Tobaksrök innehåller över 8000 skadliga ämnen, varav 60 kan orsaka cancer. Tobaksrök kan också orsaka lungsjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och reumatism. Även passiv rökning ökar risken för flera av dessa sjukdomar.
Enligt WHO är du nikotinberoende om tre eller fler av dessa påståenden stämmer:
Om du vill sluta röka eller snusa men upplever att du inte fixar det på egen hand är det bra att kontakta vården. De flesta vårdcentraler erbjuder tobaksavvänjning individuellt eller i grupp. Om du upplever symptom på någon av de följdsjukdomar som tobaksberoende orsakar ska du alltid söka vård.
För att bli av med ett beroende är det viktigt att du känner dig motiverad. Du måste verkligen vilja sluta röka eller snusa, eftersom det kräver såväl självdisciplin som kämpaglöd.
Oavsett om du snusar eller röker är det bra att sätta ett datum för när du ska sluta, ett så kallat snus- eller rökstopp. Ibland kan det hjälpa att planera in en nedtrappningsperiod till dess att datumet infaller. Från den dagen du bestämmer dig är det bra att föra dagbok och anteckna varje snus/cigarett du tar. Värdera varje tillfälle och försök komma fram till varför du röker/snusar mer vissa dagar, eller varför vissa prillor/cigaretter är bättre/godare än andra. Med den kunskapen är det lättare att minska återfallsrisken framöver. Gör gärna en lista som påminner dig själv om anledningarna till att du vill sluta. Om och när du trappar ner, börja gärna med att göra uppehåll på de platser där du spenderar mest tid: i hemmet eller på arbetsplatsen.
När du minskar ditt nikotinintag är det vanligt att få abstinensbesvär. Du kan till exempel känna ett starkt sug att röka/snusa, uppleva oro, ängslan eller rastlöshet, få sömnbesvär eller ökad aptit. De flesta abstinensbesvären brukar försvinna en till två veckor efter att du slutat.
Kroppen börjar återhämta sig direkt när du slutar röka, redan efter 20 minuter har ditt blodtryck gått ner till en normal nivå. Efter fem år har risken att du ska drabbas av cancer halverats.
Visar 112 mottagningar:
