Gallstenar är ett slags stenar som bildas i gallblåsan. Stenarna består framför allt av kolesterol, ett ämne som finns naturligt i gallan. De kan göra ont, men de flesta som har gallsten har inga besvär alls. Här kan du läsa mer om gallsten och hur en gallstensoperation går till.
De flesta som har gallsten känner inte av det och blir heller inte opererade för detta. De som har besvär av gallsten kan delas upp i två grupper:
Den första gruppen bör opereras, eftersom följdsjukdomarna är potentiellt allvarliga. Den andra gruppen måste inte opereras, utan där får patienten och kirurgen diskutera vad som är bäst för varje enskilt fall.
Gallstenar bildas i gallblåsan. Stenarna består framför allt av kolesterol eller bilirubin. Varför vissa människor bildar stenar vet man inte säkert, men sannolikt beror det på flera faktorer, bland annat kost och ärftlighet.
Ett gallstensanfall beror på en sammandragning av gallblåsan, som inte kan tömmas om en gallsten täpper till mynningen. Anfallet ger ofta svåra och krampartade smärtor i övre delen av buken. Ibland är det förenat med illamående och kräkningar. Smärtan kan även stråla ut i ryggen och upp mot skulderblad och axlar.
Om en sten kilar fast i gallblåsemynningen kan ett gallstensanfall övergå i en gallblåseinflammation. Då får du feber och smärtan blir mer ihållande. En sten som fastnar i djupa gallgången kan också stoppa gallflödet till tarmen. Först blir urinen mörk och därefter blir ögonvitorna och huden gul (gulsot, ikterus) och även här kan feber uppkomma.
Gallans uppgift är att finfördela fettet i födan så att den lättare kan tas upp av tarmen. Gallan bildas i levern och rinner till tarmen genom gallgången.
Gallblåsan är en sidoutväxt på gallgången och fungerar som en reservoar för gallan. Med en fungerande gallblåsa töms gallvätskan ut i tarmen i samband med måltid. Utan gallblåsa rinner gallan litet mer kontinuerligt ut i tarmen. Denna skillnad i flöde har ingen betydelse för näringsupptaget, men kan ibland leda till att avföringen blir lite tunnare en tid. Tarmen är lång, och föda och gallvätska hinner blandas i alla fall.
Den enda behandlingen av gallsten som är långsiktigt effektiv är att ta bort gallblåsan och stenarna.
Viktig information för dig som varit på ett läkarbesök och blivit schemalagd för en operation:
Operationen utförs med titthålsteknik (laparoskopisk teknik). Via fyra små snitt förs optik och olika instrument in i buken. En bild överförs till en TV-skärm och via den kan kirurgen se operationsområdet. Buken hålls utspänd med hjälp av koldioxid som blåses in genom instrumenten.
Gallblåsan lösgörs från sitt fäste vid levern. Förbindelsegången mellan gallblåsan och gemensamma gallgången försluts med clips av titan. Clipsen ger inte utslag i metalldetektorerna i flygplatsernas säkerhetskontroller. Gallblåsan med sitt innehåll av sten tas ut genom ett av de små snitten i bukväggen. Koldioxiden släpps ut innan huden sys ihop.
Ibland är de anatomiska förhållandena sådana att en titthålsoperation inte går att genomföra. Man öppnar då buken via ett snitt i övre delen av buken. I dessa sällsynta fall har du mer ont efter operationen och kan behöva stanna ett par dagar på sjukhuset. Under operationen kan man behöva använda röntgen för att lokalisera anatomin runt gallblåsan.
Patienterna får inte behålla stenarna efter operationen av hygieniska skäl, eftersom de kan innehålla skadliga bakterier och pulvriseras inom några månader.
Efter operationen kommer du till uppvakningsavdelningen. Efter ett par timmar får du antingen gå hem, eller flyttas till vårdavdelningen om det behövs.
Många nyopererade känner av en viss värk och smärta, liknande håll, i övre delen av buken. Efter titthålsoperationer är det också vanligt med värk från axelpartiet. Detta beror på att buken varit utspänd av koldioxid. Mot värken får du smärtlindring i form av stolpiller eller tabletter.
Komplikationer som blödning, infektion etc. kan uppstå efter alla former av kirurgiska ingrepp. Gallstensoperation är inget undantag.
Du behöver normalt inte sjukskrivas efter en gallstensoperation. De flesta är tillbaka i arbete efter ett par dagar.
Du kan äta vanlig mat direkt efter hemkomsten. Under de första veckorna är det olämpligt att äta stora fettrika måltider. Alkohol är inte förbjudet.
Vanlig fysisk aktivitet som promenader och lättare hushållsarbete går bra direkt efter hemkomsten. Därefter får du öka belastningen successivt om det känns bra.
Vid akut försämring dagtid eller om du har frågor avseende operationen, ska du kontakta mottagningen.
Många patienter vet exakt vilka födoämnen som framkallar deras smärta (ägg, äpple etc.). De flesta får efter operationen inte längre ont av det som förut framkallade gallstensanfall. I undantagsfall kan dock känsligheten för vissa födoämnen finnas kvar efter operationen. Successivt får man pröva sig fram vilka födoämnen man föredrar.
Ungefär 10% av patienterna som får gallblåsan borttagen får lösare avföring efter operationen. Troligen beror detta på att gallan rinner till tarmen lite mer kontinuerligt. Det finns preparat man kan använda som fångar upp gallsyrorna och lindrar besvären. De flesta patienter blir bättre på ett halvårs sikt, men ett fåtal kan få mer bestående besvär.
I de fall man tar bort gallblåsan på grund av smärta och inte följdsjukdom, finns alltid en viss osäkerhet om det verkligen var just gallstenarna som framkallade smärtorna. Möjligheten finns i dessa fall att något annat gör ont i magen, men att gallstenarna tolkas som orsak. I de fallen finns risken att smärtorna kvarstår efter operationen.
Granskad av
Jesper Magnusson, Kirurg och Medicinskt ansvarig, Capio CFTK
Senast granskad
2025-12-16
Visar 112 mottagningar:
