Gynekologisk skrapning är mycket vanlig operation som innebär att en läkare tar bort blod, slemhinna eller annan vävnad från livmoderns insida. En gynekologisk skrapning kan göras för att stoppa en kraftig blödning, för att undersöka förändringar i livmodern eller för att tömma livmodern på en graviditet. Operationen sker med lokalbedövning eller under narkos.
En gynekologisk skrapning är ett kirurgiskt ingrepp som innebär att en läkare tar bort blod, slemhinna eller annan vävnad från livmoderns insida. Det är en mycket vanlig operation som kan göras för att undersöka förändringar i livmodern, för att minska en kraftig blödning eller för att tömma livmodern på en graviditet.
Du bör du inte göra en gynekologisk skrapning om du sedan innan vet att du har en skada på livmodern. Då kan du i stället få behandling med läkemedel.
Om du har stora och kraftiga blödningar från livmodern kan skrapning ibland vara det bästa sättet att snabbt få stopp på blödningen. Större blödningar från livmodern kan bero på att slemhinnan i livmodern är förtjockad. När den förtjockade och blödande slemhinnan skrapats bort brukar blödningen minska.
Ibland kan en skrapning göras för att hitta orsaken till att du blöder mellan dina menstruationer, eller efter klimakteriet . Det är vanligt att ha mellanblödningar av olika slag och de behöver inte tyda på någon sjukdom.
Exempel som kan orsaka denna typ av blödningar:
Skrapning efter missfall
Efter ett missfall brukar man låta kroppen så långt det är möjligt själv ta hand om missfallet. Ibland används läkemedel och skrapning som metod används ganska sällan. Skrapning efter missfall görs i de fallen då:
Det är vanligast att använda läkemedel för att framkalla en abort men det är möjligt att välja skrapning som metod fram till gravidvecka 12 eller 13. Oftast görs inte kirurgisk abort innan gravidvecka 7.
En gynekologisk skrapning utförs oftast på en operationsavdelning och du kan antingen få lokalbedövning eller bli sövd. Eftersom det kan göra ont efter ingreppet kan du även få smärtstillande läkemedel redan före operationen. Du kan också få läkemedel som gör att livmoderhalsen mjukas upp.
Om du ska få lokalbedövning vid operationer behöver du inte tänka på något speciellt. Vid lokalbedövning får du en spruta med bedövningsmedel via slidan en stund innan operationen.
Om du ska sövas är det viktigt att du tänker på vad du äter och dricker innan operationen. Risken att bli illamående och kräkas minskar om magen är tom när du sövs. Därför får du inte äta på minst 6 timmar innan du ska opereras.
Det går bra att dricka klara drycker så som exempelvis saft, läsk, kaffe och te utan mjölk, fram till några timmar före operationen.
Livmoderhalsen är mycket trång. Öppningen är bara några millimeter vid och måste därför vidgas försiktigt innan skrapningen påbörjas.
En läkare för in en liten skrapa via slidan och vidare genom livmoderhalsen för att skrapa ut blod, slemhinna och eventuellt annan vävnad från livmoderns insida. Provet skickas sedan vidare till ett laboratorium för mikroskopisk undersökning. Skrapningen går fort, oftast är det klart på 5–10 minuter. Det gör inte ont om du är lokalbedövad men det kan kännas lite obehagligt.
Vid abort eller missfall används inte en skrapa för att tömma livmodern utan en speciell sug. Om du önskar går det att sätta in en spiral eller p-stav i samband med operationen. Det kan du och din läkare komma överens om innan skrapningen.
Efter en skrapning kan det göra lite ont ett par timmar och det kan blöda. Oftast får du smärtstillande läkemedel redan före ingreppet för att lindra smärtan men du kan också ta smärtstillande läkemedel efteråt om du har ont.
Du behöver oftast inte sjukskriva dig efter en skrapning men du kan få ont om du rör på dig mycket den dagen du opererats. Försök därför om möjligt att planera så att du har möjlighet att vila dagen du gör ingreppet.
Så länge du blöder efter ingreppet ska du avstå från slidsamlag och hård fysisk träning. Blödningen ska inte pågå i längre än tre veckor. Om blödningen kvarstår efter tre veckor ska du ta kontakt med vården.
Mensen brukar vanligtvis komma i gång efter cirka en månad.
Eftersom både missfall och abort kan vara känslomässigt överväldigande kan det vara bra att prata med någon. Det finns möjlighet att prata med en kurator vid missfall eller abort om du vill. Du kan då be din läkare eller sjuksköterska om hjälp med att få kontakt med en kurator.
Du kan få samtalshjälp både innan och efter behandlingen. Det kan finnas många tankar och funderingar och det är naturligt. Tveka inte att be om hjälp om du känner dig ledsen eller orolig.
Det finns en liten risk att få en infektion efter en gynekologisk skrapning, även om det är ovanligt. Om du fått en infektion får du vanligtvis mensliknande smärtor som håller i sig mer än en dag och som stegras i intensitet. Du kan också börja blöda mer och få feber.
Infektion eller långvarig blödning efter missfall eller abort kan bero på att det finns lite rester av graviditeten kvar i livmodern. Då brukar man behandla de kvarvarande resterna med mediciner i första hand eftersom en ny skrapning innebär en ökad risk att skada slemhinnan i livmodern.
Livmoders vägg kan ibland vara ganska tunn och då kan den brista i samband med en skrapning. Skadan blir sällan allvarlig och det brukar läka snabbt, men när det händer observeras du noggrant efteråt så att du inte får en blödning från livmoderväggen.
Om du vet att du har en skada på livmodern bör du inte göra en gynekologisk skrapning.
