Om du ofta och återkommande äter stora mängder mat under kort tid utan att kunna kontrollera dig, kan du ha en hetsätningsstörning. Om en hetsätningsstörning inte behandlas kan det leda till både psykisk och fysisk ohälsa. De flesta som behandlas blir friska.
Hetsätningsstörning, som även kallas för Binge Eating Disorder (BED), är ett sjukdomstillstånd som förekommer i alla åldrar och hos både tjejer, killar, män och kvinnor.
Hetsätningsstörning innebär att du har problem med hetsätning. Att hetsäta innebär att du återkommande och under en kort tid äter stora mängder mat, på ett sätt som du inte har kontroll över. Detta kan leda till problem med övervikt och obesitas vilket kan medföra andra medicinska komplikationer så som exempelvis diabetes och högt blodtryck.
Många som har en hetsätningsstörning förstår inte att det är en sjukdom som går att behandla. Istället är det mycket vanligt att känna skuld och skam samtidigt som man försöker dölja sina problem.
När du lider av en hetsätningstörning är det vanligt att:
Det kan gå väldigt snabbt att utveckla en ätstörning, men det kan också komma mer smygande under en längre period. Ibland kan det vara svårt att veta om du själv eller någon du känner har en ätstörning.
Känner du igen dig i de här besvären kan du ha en hetsätningsstörning:
Innan behandling påbörjas är det viktigt att du får en ordentlig utredning. Bedömningen sker ofta på en specialiserad mottagning och innebär ofta att du behöver komma på tre till fyra besök. När bedömningen är klar så diskuterar du och personen som ansvarar för bedömningen vad som kan tänkas vara en lämplig behandling för just dig.
Du som har en hetsätningsstörning behöver hjälp med att hitta ett sätt att bryta ditt destruktiva beteende kring mat och hitta sätt att hantera dina känslor. Den behandling du i första hand får är psykoterapi eller psykologisk behandling. Ibland kan också antidepressiva läkemedel fungera som komplement i behandlingen.
Ett bra första steg är att ta reda på så mycket som möjligt om sjukdomen och hur den behandlas. Genom att göra det kan det ibland kännas lite lättare att söka hjälp.
Det finns även bra självhjälpsböcker som innehåller bra information och kunskap. Ibland innehåller de också steg-för-steg-program som du kan följa. Detta kan för vissa vara precis den hjälp man behöver för att bryta en ond cirkel och må bättre. För andra kan det behövas mer hjälp och stöttning för att kunna sluta hetsäta.
Om du har en hetsätningsstörning eller någon annan ätstörning kan det också vara bra att:
Det är mycket som ska falla på plats för att hjälp och behandling ska lyckas. Om du har sökt hjälp för din hetsätning tidigare men inte känt att du fick det stöd och den hjälp du behövde ska du söka hjälp igen. Det är viktigt att du känner förtroende och tillit till de personer du kommer i kontakt med och det kan ibland kan det ta tid innan det känns helt rätt att ta emot hjälp. Ha tålamod och ge inte upp.
För att ta reda på om du har en hetsätningsstörning behöver du komma i kontakt med vården. Första steget är att påbörja en utredning för att ta reda på om du har en hetsätningsstörning eller om dina symptom beror på andra kroppsliga sjukdomar.
Om du är under 18 år kan du kontakta din vårdcentral, ungdomsmottagningen, elevhälsan eller barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Ibland behövs en remiss från en vårdcentral för att få hjälp via BUP.
Om du är 18 år eller äldre kan du boka tid på din vårdcentral, en psykiatrisk mottagning eller på företagshälsovården om du jobbar. Om du är mellan 20-25 år kan du också vända dig till en ungdomsmottagning.
Om du behandlats inom öppenvården och känner att du behöver mer hjälp, kan du be din psykolog att remittera dig till vår ätstörningsklinik Capio Ätstörningscenter Varberg. Vi erbjuder dig tid för bedömningssamtal och studiebesök på enheten inom två veckor, efter att vi mottagit specialistremiss och betalningsförbindelse.
Visar 108 mottagningar:
