Identitet och familjeliv
Vem är jag nu?
Det kan vara lätt att känna sig överflödig och ensam när barnen försvinner. Kanske känner du att åren då barnen var små gick så mycket fortare än du föreställt dig. Kanske känner du en sorg över att familjelivet så som det har sett ut hittills är över. Det är också vanligt att börja fundera över sin identitet, och om du lever med barnets andra förälder, även funderingar kring er gemensamma identitet:
- Vem är jag nu när mitt barn inte behöver mig lika mycket som tidigare?
- Vad ska jag fylla min tid med?
- Var befinner jag mig i relationen till min partner?
- Har vi något gemensamt längre eller har det varit barnen som knutit oss samman?
Självomsorg
Tillåt känslorna att finnas
Sorg och existentiell kris är inte något sjukligt, utan i första hand är detta en slags naturlig livsomställning i en tid av stor förändring. För att försöka förebygga att hamna i en svår kris när barn flyttar hemifrån kan vi försöka att vara öppna för det vi känner, lägga märke till det och se att det är en process. Vi behöver tillåta oss att känna de känslor vi känner av exempelvis sorgsenhet, vemod och tomhet. Försöka att göra plats för dem, låta känslorna vara med oss. Det kan vara betydelsefullt att söka stöd hos andra i liknande situation, få känna igen sig i andra, och förstå att detta är naturliga känslor som de flesta föräldrar förr eller senare möter. Vi behöver också fråga oss själva vad vi behöver i just den här tiden av livet, fundera på hur vi ska ta hand om oss själva – med så kallad självomsorg och medkänsla.
En ny riktning
Ta tiden att ställa frågan ”vad behöver jag nu?”. Finns det något jag skulle vilja ha mer av i mitt liv, ägna mig åt nya intressen eller återuppta gamla intressen, vårda andra relationer med vänner exempelvis, att hitta sin riktning. Det vanliga är att hitta en ny riktning, en omorientering, till det nya livet. De flesta människor klarar att hantera detta och kan hitta en ny riktning i livet efter en tid. En viktig del i det är att ägna sig åt aktiviteter och relationer som man tycker om och som skapar mening i tillvaron.
Hitta meningsfulla aktiviteter
Det är viktigt att inte dra sig undan sociala sammanhang om du börjar känna dig nedstämd utan fortsätt att aktivera dig med meningsfulla aktiviteter då det också är en viktig del i att förebygga nedstämdhet och depression.
Rådgivning och stöd
Kommunikation är nyckeln
I parrelationen är det viktigt att kommunicera om vad som händer och vad man känner och hur man tänker framåt. Det kan också vara ett alternativ att vända sig till kommunens familjerådgivning om man känner att barnets flytt hanteras väldigt olika av respektive parter. En part kanske börjar söka sig utåt mycket mer och ägna sig åt sina intressen och vänner, har man då inget gemensamt fokus kan den andra parten känna sig mer ensam och övergiven. Det är viktigt att ha en kommunikation i processen, att försöka förstå varandra.
Om de negativa känslorna tar över
Om negativa känslor blir mer ihållande och leder till nedstämdhet och brist på glädje och intresse för sådant som man brukar uppskatta och njuta av, om du får sömnbesvär, förändrad aptit, minskad koncentrationsförmåga, och sänkt självkänsla så kan den existentiella krisen ha övergått i en depression. Varför vissa drabbas kan ha att göra med hur det ser ut runtom övrigt i livet. Det kan finns andra faktorer som är belastande i tillvaron såsom stress eller problem i arbetet, i parrelationen, andra stora förändringar av olika slag. Det påverkas också av om man har en sårbarhet för depression och haft flera depressiva episoder tidigare i livet. Misstänker du att du hamnat i en depression som du inte klarar att bryta på egen hand, kan det vara läge att vända dig till en psykolog inom vården.
Vill du läsa mer om detta tema finns exempelvis ”När barnen flyttar hemifrån” av Camilla Below, Natur och Kultur.
