Sol, sommar, värme – alla goda ting är tre brukar det ju heta. Men behöver vi kanske vara lite extra uppmärksamma på vår hudvårdsrutin och våra krämer när solen tittar fram och vad händer i huden när vi får sol på den? Maria Brolin, specialistläkare i dermatologi och John Paoli, professor & specialistläkare i dermato-venereologi kommer hjälpa oss att svara på det och mycket mer.
Solen gör att kroppen kan bilda D-vitamin, som är viktigt för bland annat skelett och immunförsvar. För mycket sol däremot kan leda till solskador och ökad risk för hudcancer.
Solen kan bidra till att minska inflammation i huden, därför kan många uppleva att aknen blir bättre under en solig sommar, men solen kan också torka ut huden och orsaka mer allvarliga utbrott. Att sola länge och så mycket att du svettas, eller att använda feta krämer, kan också göra att aknen försämras. Det kan vara bra att använda ett solskydd som är anpassat för aknebenägen hud.
Har man en aknebenägen hud kan en fet kräm, solkräm eller ej, öka risken för finnar. Välj då gärna en solskyddskräm som är lite tunnare i sin konsistens, inte för fet och med indikation för aknebenägen hud.
Solen kan tillfälligt förbättra vissa hudåkommor, särskilt inflammatoriska sjukdomar som psoriasis, atopiskt eksem och ibland även akne. UV-ljus kan dämpa inflammation och minska symptom, men överdriven solexponering kan ha motsatt effekt och leda till solskador eller hudcancer eller försämring av vissa hudtillstånd såsom rosacea.
Det rekommenderas att begränsa solningen till ca 20 minuter om dagen, speciellt i perioder med mycket sol.
Solen gör att kroppen kan bilda D-vitamin, som är viktigt för bland annat skelett och immunförsvar. För mycket sol kan däremot leda till solskador och ökad risk för hudcancer.
Det rekommenderas att begränsa solningen till ca 20 minuter om dagen, speciellt i perioder med mycket sol. Både solskydd och kräm rekommenderas oavsett och det beror på hudtyp. Anpassa soltiden efter din hudtyp och hur stark solen är.
Retinol är bra att undvika vid soligt väder. Huden tål solen sämre vid sådan användning och det är lättare att bränna sig. Det är viktigt att komma ihåg att dagkrämer med SPF kan ge falsk trygghet och skyddar inte så bra som man kanske tror. Ska man vara ute i vårsolen är det viktigt med en solskyddsprodukt med fullt UVB/UVA-skydd.
Man får rynkor av sol. Kollagen och elastin i huden bryts ned, vilket ger en oelastisk hud. Man kan också få förstorade porer, pigmentfläckar, ytliga blodkärl och ökad risk för hudcancer förstås. Det går absolut att förebygga med att söka skugga och framför allt att inte sola aktivt. Det bästa skyddet är skyddande kläder så som hatt, keps, långärmat och så vidare, i kombination med solskyddsfaktor. Dessutom är det viktigt att undvika solen när den är som starkast mitt på dagen mellan klockan 11 – 15, maj till september i Sverige.
Nej, oftast inte. Även om vissa foundations och puder innehåller SPF (solskyddsfaktor), applicerar de flesta inte tillräckligt mycket för att få full effekt. Vidare är SPF:en oftast relativt låg. Bäst är att använda en separat produkt med solskyddsfaktor 50+ under sminket.
Barn upp till tolv månader bör skyddas från direkt solstrålning, gärna med kläder och skugga. Från tolv månaders ålder bör man välja solskyddskrämer för barn och då gärna i kombination med kläder och skugga. Det är viktigt för både barn och vuxna att tänka på är att inte bara skydda sig med solskyddskräm utan även kläder, skugga, tänka på klockslag och således UV-index.
Du kanske har hört eller läst om att det kan finnas hormonstörande medel i solskyddskräm men i dagsläget finns det inget som talar för att de ämnen som finns i de solskyddskrämer som säljs i Sverige har skadliga effekter genom upptag i kroppen.
En solskada, eller aktinisk keratos, är en hudförändring som kan uppstå efter mångårig exponering för solens UV-strålar. Det är ett mycket tidigt förstadium till en hudcancer som kallas skivepitelcancer. Aktiniska keratoser yttrar sig som enstaka eller flera små fläckar på solexponerad hud. De är ofta skrovliga, fjällande eller sträva och kan vara röda, rosa eller ljusbruna. En solskada är en skada på huden som orsakas av överdriven exponering för solen, som till exempel solbrändhet eller soleksem. Solen kan också ge skador på hudens DNA som i sin tur kan orsaka cellförändringar.
Ja, risken för hudcancer ökar när man tillbringar mycket tid i solen över tid, oavsett om man blir solbränd eller inte. Att använda solkräm minskar den samlade exponeringen av UV-strålning.
Det är aldrig helt “kört”. Huden har en viss självläkande förmåga, och om man börjar skydda sig från solen tidigt kan man bromsa skadorna och minska risken för hudcancer.
Oavsett graden av solbränna så kan en återfuktande lotion eller kortisonkräm lindra besvären. Allra bäst är förstås att undvika solbränna genom ordentligt solskydd. Kläder, hatt och skugga är bäst men vissa kroppsdelar kan endast skyddas med solskyddsfaktor.
Om man får blåsor är det tecken på en djupare brännskada. Man bör undvika att peta på blåsorna för att minska infektionsrisken, smörja huden med en stark kortisonkräm (om man har det hemma) för att dämpa inflammationen och sedan hålla huden återfuktad med en mild, parfymfri mjukgörande kräm. Vid allvarliga brännskador (feber, kraftig smärta, stora områden) bör man söka vård.
Har man utvecklat solskador så har man en hud som är känslig för solen. Man ska därför skydda hela huden lika mycket och inte bara de ställen som har drabbats av solen tidigare.
Pigmentet i huden kallas melanin och produceras av specialiserade celler som heter melanocyter. Dessa celler ökar sin produktion av melanin när de stimuleras av solens ultravioletta ljus (UV-ljus). Melanin fungerar som ett naturligt skydd mot solens UV-strålning genom att absorbera och sprida ljuset.
Begreppet “pigmentfläckar” är lite vagt och används i samhället för att beskriva olika tillstånd eller diagnoser i huden. Ofta menar man ljusa eller mörka brungrå pigmentfläckar i hudens plan med diffus utbredning på mindre eller större områden. Detta fenomen kallas även “hyperpigmentering” och beror på att vissa hudområden har blivit mörkare på grund av ökad melaninproduktion. Detta kan uppstå av inflammation (“postinflammatorisk hyperpigmentering”) eller hormonförändringar i kombination med solexponering (till exempel melasma under graviditet).
Ibland menar man dock det som hudläkare gärna kallar för “solfläckar” och som i medicinskt språk heter “lentigo solaris”. De är ofta lite större än vanliga fräknar och är dessutom permanenta, det vill säga de bleknar inte på vintern. Solfläckar är alltså släta små ljusbruna fläckar som uppstår i solskadad hud (till exempel ansikte, händer, axlar och bröstkorgen). I många äldre texter och informationsblad pratar man om “åldersfläckar” men det är inte åldern som orsakar dem utan antalet år som huden har varit utsatt för solen.
Ja, men det kan vara svårt. Exakt metod beror på den specifika diagnosen och bakomliggande orsaken. Viktigast är dock solskydd för att försöka förebygga många vanliga typer av pigmentfläckar.
Personer med mörkare hud producerar mer melanin, vilket ger ett bättre skydd mot UV-strålning. Det innebär att personer med mörkare hud har mycket lägre risk för hudcancer. De har dock större risk för postinflammatorisk hyperpigmentering och melasma (se frågan om “pigmentfläckar” ovan). Personer med mörkare hudtyper har också en ökad tendens att utveckla mörka fläckar på handflator, fotsulor och/eller naglar. Vidare är det svårare att se rodnad i huden (t.ex. vid inflammation) om man har mer pigment i huden.
Ja, en viktig sak att känna till är “Fula ankungen”-tecknet. Det innebär att ett födelsemärke som ser annorlunda ut jämfört med dina andra märken kan vara ett varningstecken på melanom. De flesta födelsemärken på kroppen ser ungefär likadana ut i form, färg och storlek. Om du har ett enda märke som sticker ut för ögat – kanske är det mörkare, ojämnare, växer eller förändras – bör det undersökas av en hudläkare. Läs mer om hudförändringar och hur du kan kolla ett födelsemärke enligt ABCDE-regeln >
Efter 50-årsåldern brukar nya födelsemärken inte vara lika vanliga. Om man plötsligt får ett nytt märke efter den åldern eller om ett gammalt märke förändras bör det kollas upp.
Hudcancer kan ibland dyka upp på ovanliga ställen såsom handflator och fotsulor (särskilt hos personer med mörk hud), naglar (melanom under nageln kan se ut som en mörk rand med varierande färg), hårbotten eller i underlivet.
