Antalet mikroorganismer är faktiskt tio gånger fler än antalet celler i människans kropp och de väger tillsammans mellan 1-2 kilo. Tarmflorans sammansättning och mängd styrs till viss del av vår genetik, men beror även på faktorer såsom matvanor, medicinering, ålder och den omgivande miljön. Även om tarmfloran kan se olika ut hos olika människor så fyller den samma funktion för oss alla och det är bl.a. att skydda oss från sjukdomar och aktivera immunsystemet, ta upp näring, producera vissa vitaminer samt utsöndra hormoner. Sammansättning av bakterier i tarmfloran hos friska människor styrs till en betydande del av saker som man idag inte känner till och att det är oerhört svårt att hitta starka samband mellan ett specifikt ämne i maten och tarmflorans sammansättning. Det vi ändå vet idag är att matvanor med hög andel kostfibrer och lägre andel fett och animaliskt protein tycks vara kopplad till en mer varierad tarmflora vilket är fördelaktigt för hälsan, medan sämre matvanor kan medföra att mångfalden försämras, men också att det totala antalet bakterier blir lägre vilket inte anses bra för hälsan överlag.
Tarmfloran hos en vuxen är stabil och har en större motståndskraft mot förändringar jämfört med småbarn och äldre. Barn och äldre är därför mer mottagliga för tillfälliga störningar i tarmfloran och också mer känsliga för tarminfektioner. Om mängden gynnsamma bakterier i tarmen minskar kan andra bakterier växa till och man kan en få en obalans. Forskning har visat att en förändring i tarmflorans sammansättning kan kopplas till flera olika sjukdomar, alltifrån olika magåkommor till bl.a. cancer, fetma och autoimmuna sjukdomar. Även kunskapen om att tarmbakterierna påverkar hjärnan – att det finns en två- vägskommunikation där i mellan – gör att vi än mer förstår hur viktig vår tarmflora är. Mycket forskning pågår runt om i världen för att kartlägga och förstå vår tarmflora.
Vad kan vi göra här och nu?
Det vi kan göra genom kosten för att underhålla vår tarmflora och ge den så bra förutsättningar som möjligt är inga revolutionerade nyheter. Det är snarare att göra mer av det som vi sedan tidigare vet är bra för vår hälsa. De generella kostråd vi har idag (de hittar du på www.slv.se) är ett mycket bra ställe att starta där vi speciellt kan lyfta fram intaget av kostfiber. Fiberrika livsmedel är bra för oss på fler sätt då de hjälper oss att hålla magen igång, bidrar till bra mättnad och att hålla bra nivåer på våra blodfetter. Fibrerna fungerar även som bra mat framför allt för de bakterier som vi vet är våra ”goda” bakterier i magen nämligen de probiotiska bakterierna. Det bästa är också om vi varierar oss och äter många olika fiberrika livsmedel.
Några exempel på extra bra fiberrika livsmedel är:
• Knäckebröd och fullkornsbröd
• Havre (prova även mathavre i din sallad)
• Nötter och frön.
• Linser och bönor.
• Quinoa, fullkornspasta och fullkornsris.
• Alla typer av rotfrukter som t.ex morot, palsternacka och rotselleri.
• Alla typer av kål som t.ex grönkål, blomkål och vitkål.
• Frukt och bär.
