"Det var i början av pandemin som jag startade mitt konto på Instagram. Jag jobbade mycket kvällar och nätter och spenderade mycket tid isolerad, precis som många andra under den här perioden. Instagramkontot växte fram som ett tidsfördriv och en outlet för min kreativa sida. Tanken var ju såklart också att starta en dialog kring ett ämne som engagerar en tiondel av befolkningen – men som sällan pratas om", säger Rana Eizad.
Rana får dagligen återkoppling på vad som fungerat för att man ska må bättre i magen. Precis som att IBS kan bero på flera olika faktorer, så är det olika saker som faktiskt hjälper.
"Många mår bättre av att tugga mer och äta långsammare. Jag brukar skriva att maten ska ha äppelmoskonsistens innan man sväljer – att måltiden gärna får ta minst 15 minuter. Vissa tuggar mindre än 10 gånger per tugga, vilket kan ge en del magbesvär. Kostbehandling tillsammans med dietist hjälper en del också, detsamma gäller kosttillskott som pepparmyntsolja och probiotika", säger Rana Eizad.
Att föra en magdagbok är också ett tips för att kunna synliggöra sina triggers och få bättre koll på vad som orsaker ens besvär. Tyvärr finns det inget specifikt råd som magiskt löser magbesvären, utan det handlar ofta om många bäckar små. Om man är påläst och metodisk, har man goda förutsättningar att må bättre i magen över tid.
Varför får vissa IBS och andra inte?
"Vi vet ännu inte varför vissa får IBS och andra inte. IBS-forskningen har gjort vissa framsteg, men är egentligen bara i begynnelsen av något konkret. Det vi vet är att svåra livskriser eller till exempel sexuella och fysiska övergrepp ökar risken för att få IBS. Det finns också en ärftlig komponent, där IBS-personer oftare har släktingar med IBS. Svåra magsjukor ökar risken för postinfektiös-IBS och man tror att hos de med inflammatorisk tarmsjukdom ökar inflammationen, pågående eller utläkt, risken för IBS. Obalans i tarmfloran och motilitetsproblem bidrar också", säger Rana Eizad.
Det finns även forskning som visar att IBS-personer som har en restriktiv kost kan få brist på vissa näringsämnen. Det beror inte på att IBS skulle försvåra näringsupptaget, utan snarare att man undviker viss mat för att slippa få besvär. En begränsad och ensidig kost kan leda till näringsbrist och en systematisk översikt visade nyligen på att IBS-personer – i större utsträckning än andra personer – har brist på kalcium, järn, magnesium, zink och vitamin A, B och D.
Stress är en stor faktor till magbesvär
Tarmen och hjärnan är tätt kopplade via tarmhjärnaxeln. Om du är stressad, ångestfylld eller deprimerad så påverkas tarmen lätt av det och du får ökade IBS-besvär.
"Sömnbrist och en stillasittande livsstil är andra faktorer. Även de personer som tuggar lite, sväljer maten snabbt och äter på kort tid har ökad risk att få IBS-besvär. Att äta i en lugn miljö utan stress är väldigt viktigt. Andra faktorer som kan öka magbesvär är mat som är särskilt gasbildande – till exempel lök, bröd, pasta, äpple, päron och laktosprodukter", säger Rana Eizad.
Skillnad mellan olika magbesvär
Förstoppning
Förstoppning – en långsam tarmpassage – innebär att man tömmer tarmen mer sällan än var tredje dag. När avföringen inte kommer ut samlas gaser i tarmen som inte heller kan komma ut. Då blir man uppblåst och får ont. Har man problem med uppblåsthet är det bra att sköta magen dagligen.
För att få i gång tarmen gäller det att äta tillräckligt med fibrer, något som de flesta av oss äter för lite av. Man kan ta hjälp av laxerande frukt som till exempel katrinplommon, päron och kiwi. Frukt ger ofta magbesvär vid IBS och då är just kiwi ett bra alternativ som inte ger magbesvär. Två kiwis per dag har i studier visat sig hjälpa bra mot förstoppning. Annars finns fiberkosttillskottet psyllium husk som är suveränt mot förstoppning. I övrigt gäller det att dricka ordentligt med vätska samt röra på sig dagligen eftersom rörelse stimulerar tarmen.
Slutligen gäller det att skaffa en toapall eller något annat som man ställer fötterna på när man sitter på toaletten. Då hamnar ändtarmen i en position som gör det lättare för avföringen att komma ut.
Diarré
Diarré innebär en mycket snabb tarmpassage och man får lösa och frekventa avföringar. Ibland är dessa besvär mycket inskränkande på livet eftersom man kan behöva tömma tarmen akut. Många måste planera sin vardag så det alltid finns toalett nära.
Om man har renodlade diarrébesvär – alltså inte växlande besvär med förstoppning och diarréer – så är det viktigt att utreda detta på en vårdcentral. Det finns många sjukdomar som kan ge diarréer, därför är det viktigt att utesluta dessa innan man landar i en IBS-diagnos. Förstoppning och svullnad behöver i regel inte en lika omfattande utredning.
Ranas bästa tips för att få en fastare avföring
- Fiberrik mat och fet mat triggar diarrébesvär i större utsträckning. Genom att dra ner på dessa kan man eventuellt minska sina besvär.
- Kaffe, alkohol och proteinpulver är andra exempel. Här kan man med fördel ta hjälp av en dietist som hjälper dig att bena ut vilken mat som orsakar besvären.
- Bulkmedel som till exempel psyllium husk hjälper även till viss del mot diarré.
- Loperamid är ett stoppande preparat som man också kan använda sig av.
Om man känner att man har provat allt för att bli av med sin IBS, vad ska man göra då?
"Vid svåra fall där livsstilsomställning och kostomläggning tillsammans med dietist inte har hjälpt, finns det receptbelagda mediciner som läkare kan ordinera. Mediciner har nästan alltid biverkningar, varför det blir ett sistahandsalternativ. Det är dock viktigt att känna till ifall man har provat att lägga om livet men det inte har hjälpt", avslutar Rana Eizad.
