*inledande signaturmelodi*
Jeanette Conte: Vi är nu mitt inne i november, det är månaden då mustascher sparas ut för att uppmärksamma den manliga sjukdomen prostatacancer. Poddmottagningen vill såklart bidra till detta och har därför bjudit in en av Sveriges främsta experter i ämnet, nämligen Henrik Grönberg. Välkommen!
Henrik Grönberg: Tack ska du ha.
Jeanette Conte: Och nu ska vi se här. Jag ska kolla om jag kan hålla tungan rätt i mun. Du är alltså forskare, du är specialist i onkologi, professor i cancerepidemi… epidemi… men gud, jag tränade ju i morse…
Henrik Grönberg: … epidemiologi. Det är det här väldigt aktuella ämnet när det gäller covid, som vi har hört allihopa.
Jeanette Conte: Just det.
Henrik Grönberg: Epidemiologi det är egentligen läran om sjukdomar och hur de beter sig och hur de brer ut sig i befolkningen.
Jeanette Conte: Det är perfekt att du är professor i det då. Och så överläkare på Capio s:t Görans sjukhus!
Henrik Grönberg: Det stämmer bra! Och förutom att jag är överläkare där så är jag chef för det nya prostatacancercentret som vi startade för 3 år sedan här på s:t Görans sjukhus.
Jeanette Conte: Okej och vad gör ni där?
Henrik Grönberg: Tanken där är att vi ska ta hand om alla män som har en misstänkt prostacancer och om de har prostatacancer behandla dem och ta hand om dem efter behandlingen också så vi har allting från tidig diagnostik till behandling och uppföljning av prostatacancer.
Jeanette Conte: Så det har inte funnits sådana specialistställen förut?
Henrik Grönberg: Det här är ganska nytt. Om vi tittar på och jämför med bröstcancer så har det där funnits bröstcancercentra eller bröstcentra i säkert 20 år… *Jeanette hummar i medhåll*… men när det gäller prostatacancersjukvården så har den varit ganska splittrad och när jag kom till S:t Göran då fick jag det uppdraget att ”varsågod Henrik, se till att bygga upp ett prostatacancercentrum där vi tar hand om patienterna från A till Ö”.
Jeanette Conte: Mm... jaha… Varför har det varit så splittrat?
Henrik Grönberg: Det är traditionellt. Det har varit uppdelat på flera olika specialiteter. Allt ifrån primärvården, där det gäller PSA-testning, till urologi, som hållit på och opererat, och onkologer som har gett strålbehandling och cellgifter.
Jeanette Conte: Aha. Så det har varit på olika ställen… *Henrik svarar jakande*… Vi ska prata om det där med PSA och testa sig och lite sådär. Om vi börjar litegrann med dig då. Du har ju vunnit nordiska medicinpriset!
Henrik Grönberg: Ja!
Jeanette Conte: Berätta lite kort. Vad är det och för vad vann du?
Henrik Grönberg: Det är egentligen en utmärkelse av en forskning som man helt enkelt sett den högsta höjden och största impacten när det gäller medicin i norden och det är ett jättefint pris som man får i konkurrens med väldigt många… och det fick jag 2016 då för min forskning kring prostatacancer, både det här nya Stockholm-3 testet som vi tagit fram, men också mycket kring den grundläggande kunskapen kring genetik och prostatacancer.
Jeanette Conte: Mm… Grattis!
Henrik Grönberg: Tack!
Jeanette Conte: Wow! Vilket pris!
Henrik Grönberg: Ja.
Jeanette Conte: Vi ska gå in lite närmre senare på vad det är ni tagit fram för tester och sådär, men jag tänker att om vi backar tillbaka. Vad är prostatan?
Henrik Grönberg: Prostatan är en liten liten körtel som sitter mellan urinblåsan och penis hos män och den är helt enkelt till för att göra ett sekret för att spermierna ska kunna simma tillräckligt långt och som jag brukar säga det är egentligen ett litet organ som man använder väldigt kort tid som man, men som har en väldigt stor betydelse... *Jeanette hummar i medhåll*… och efter att man använt det den här korta tiden när det gäller befruktning så är det egentligen bara problem sedan.
Jeanette Conte: Okej? Men kan man operera bort en prostata?
Henrik Grönberg: Det kan man göra och det gör man när man har en prostatacancer…
Jeanette Conte: Ja?
Henrik Grönberg: Då opererar man bort den
Jeanette Conte: Men inte i förebyggande syfte?
Henrik Grönberg: Det finns ingen som gör det. För risken då när man opererar bort en prostata är att man kan bli impotent för att nerverna ut i penis går via eller alldeles intill prostatan.
Jeanette Conte: Just det.
Henrik Grönberg: … och det är ju ingenting som man helst vill…
Jeanette Conte: Riskera nej. Jag förstår. Prostatacancer då. Vad är det? Vad händer?
Henrik Grönberg: Det är helt enkelt… Cancer är att celler börjar dela sig helt okontrollerat och det kan det göra i väldigt många organ, både i prostatan eller i bröst hos kvinnor t.ex. eller vid tarmen. Och när man får en sådan där okontrollerad delning utav celler. Då uppstår det en cancer. *Jeanette hummar medhållande*… och den här cancern kan få vissa egenskaper och får den egenskapen att sprida sig i kroppen och när det gäller prostatacancer så sprider sig oftast de cellerna till skelettet eller till lymfkörtlarna. Då blir det här en sjukdom som man mår dåligt av och till slut dör utav om man inte gör någonting.
Jeanette Conte: Okej. Hur vanlig är den?
Henrik Grönberg: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män idag och ungefär 10 000 män får diagnosen varje år så det är den klart vanligaste cancerformen hos män… *Jeanette instämmer jakande*… men vad som man också glömmer bort är man tror att cancer drabbar ju framför allt äldre män och att det inte påverkar så mycket, men det är egentligen helt fel för det är över 2,5 tusen utav de här männen som dör i sin prostatacancer.
Jeanette Conte: Oj! Det är ganska mycket ändå, över 20 %?
Henrik Grönberg: Ja 25 % till och med.
Jeanette Conte: Ja…
Henrik Grönberg: och jämför man då med bröstcancer till exempel så är det någonstans 1 100 – 1 200 kvinnor som dör i sin bröstcancer medan 2 500 män som dör i prostatacancer.
Jeanette Conte: Varför är den så vanlig… eller har man… läskigt det där… vad är det som gör att den är så vanlig?
Henrik Grönberg: Det här är ett av de där olösta mysterier som vi har egentligen inom cancer. Det är att vi vet inte varför prostatacancer uppstår. Vi har hållit på och forska på det här i över 30 år och jag har inte kommit närmare svaret. Vi vet att ärftliga faktorer har betydelse, men vi vet också att till exempel om vi röker eller dricker alkohol har det ingen betydelse.
Jeanette Conte: Nej, okej.
Henrik Grönberg: Vad vi äter har ingen betydelse heller.
Jeanette Conte: Så det är lite av en slump.
Henrik Grönberg: Det är en slump ja. Av någon anledning så delar sig cellerna i prostatakörteln mer än vi vill.
Jeanette Conte: Den här körteln är lurig alltså.
Henrik Grönberg: Ja den är det ja.
Jeanette Conte: Ja… Som kvinna när man fyller 40 då får man gå automatiskt på mammografi för att kolla liksom i förebyggande syfte litegrann upptäcka tidigt. Finns det någon sådan rutin för män?
Henrik Grönberg: Det gör det inte. Det finns studier som visar att tar man det här PSA-testet regelbundet från ungefär 50 års ålder så minskar risken att dö i prostatacancer på längre sikt. Problemet med PSA-testet är att man hittar många cancrar som man inte behöver behandla. Det finns snälla prostatacancrar och då har man sett att riskerna med att en sådan här tidig testning och behandling är större än vad vinsterna är.
Jeanette Conte: Menar du att då börjar man genomgå behandlingar som är mer skadligt än själva cancern?
Henrik Grönberg: Precis. Det är det som är problemet med att behandla prostatacancer… att den sitter ju lite tokigt till… *Jeanette svarar jakande*… den där körteln. Som jag sa tidigare det är att opererar man så får man risken att man kan få… man kan bli impotent och man kan också få urinläckage… och strålar man, som är ett annat alternativ till operation vid prostatacancer då kan man få risk att man får biverkningar från tarmen eller från urinblåsan. Det är ju skillnad mot en kvinna som opererar bort en liten knöl i bröstet, då har man inte mycket biverkningar efter det.
Jeanette Conte: Nej okej. Så det är det som är det kluriga.
Henrik Grönberg: Ja, det är det som är det kluriga.
Jeanette Conte: och hur ser liksom sjukdomsförloppet ut.
Henrik Grönberg: Det finns egentligen två delar av sjukdomen. Det är den första delen som är väldigt lång, med alltså utan symtom och när man väl får symtomen på prostatacancer så är det oftast för sent. Så man måste hitta en prostatacancer i den tidiga fasen då man inte har symtom av sjukdomen… *Jeanette hummar medhållande*… det är det som är det luriga.
Jeanette Conte: Hur länge kan den vara?
Henrik Grönberg: Ja den kan vara 5 – 10 år innan man får symtom… *de pratar lite i mun på varandra*… men sedan kan det gå ganska fort när det väl börjar växa och tillväxa.
Jeanette Conte: och vilka är de tidigaste symtomen då om man skulle vara lite vaksam på?
Henrik Grönberg: Egentligen är det så att det är om man får kissa oftare… *Jeanette instämmer hummande*… så kan det vara ett tecken på att man har fått en prostatacancer, men det är mycket vanligare att man inte har prostatacancer om man går upp och kissar oftare som man… *Jeanette instämmer hummande*… och då är det oftast den andra sjukdomen i prostata som heter benign prostatahyper… eller plasi, alltså en godartad förstoring av prostatan och den ger också liknande symtom som vid prostatacancer. Det är lite lurigt.
Jeanette Conte: Ja, okej. Så förstorad prostata, för det har man känt igen… *Henrik svarar jakande*… men det har ingenting med prostatacancer att göra?
Henrik Grönberg: De har ingenting med varandra att göra…
Jeanette Conte: men lite samma symtom?
Henrik Grönberg: Ja och de sitter i samma organ.
Jeanette Conte: Ja såklart.
Henrik Grönberg: Och man kan ha båda sjukdomarna samtidigt, vilket också är lite lurigt. Man kan ju ha en godartad prostataförstoring och i den så finns det en prostatacancer som behöver behandling också.
Jeanette Conte: Ja… det finns… inga lätta vägar här… direkt?
Henrik Grönberg: Nej det är svårt… *de skrattar båda medhållande*… men vi har kommit väldigt långt faktiskt de senaste åren.
Jeanette Conte: Vad är de största skillnaden de senaste åren?
Henrik Grönberg: Jag kan säga att det är två saker som vi har tagit till oss på s:t Göran. Det första är att vi har tagit fram ett bättre test än PSA.
Jeanette Conte: Vad är PSA-test, om vi börjar där?
Henrik Grönberg: PSA-test är ett vanligt blodprov som man tar med ett protein, ett äggviteämne, som kommer från prostatan som heter PSA, prostataspecifikt antigen. Det är lätt att mäta enkelt. Problemet är att när det är förhöjt så är det oftast inte prostatacancer utan det är godartad prostataförstoring.
Jeanette Conte: Just det. Det var det där.
Henrik Grönberg: Ja, det var det där lilla problemet ja… *Jeanette hummar medhållande* Så att vi helt enkelt… Min forskargrupp för ungefär drygt 10 år sedan bestämde sig för att nu ska vi försöka hitta någonting som är bättre än PSA och då har vi tagit fram någonting som heter Stockholm 3-testet, vilket är en kombination av 5 äggviteämnen, markörer, och sedan är det ungefär ett 100-tal genetiska markörer… *Jeanette hummar medhållande*… och klinisk information. Om man har till exempel det här i släkten.
Jeanette Conte: Okej…
Henrik Grönberg: … Då har vi lagt ihop det till ett test. Ett blodprov som är lika enkelt att ta som PSA, men som är mycket bättre.
Jeanette Conte: WOW! Och hur vanligt är det att man får ta det nu då?
Henrik Grönberg: Vi på s:t Göran har använt det sedan 3 år tillbaka. Det har använts sedan 2 år tillbaka i delar av Norge och nu kommer det börja användas i olika delar av Sverige också under det närmaste året.
Jeanette Conte: Vad intressant. Om man är man och ska göra ett sådant test, ska man be om det här testet då?
Henrik Grönberg: Enklaste sättet om du bor i Stockholm idag. Det är bara att gå in på vår hemsida på s:t Göran faktiskt… *Jeanette instämmer jakande*… för där kan man få information om det här och testa sig själv faktiskt.
Jeanette Conte: Okej.
Henrik Grönberg: Man bara loggar in med bank-ID, svarar på några frågor och sedan beställer man sitt eget test.
Jeanette Conte: Fiffigt!
*Signaturmelodimarkering*
Jeanette Conte: Och om vi då går in på behandlingen. Hur ser den ut idag för prostatacancer?
Henrik Grönberg: Om vi hittar en prostatacancer när den bara finns i själva körteln… *Jeanette instämmer hummande*… det vill säga lokaliserad prostatacancer då är det antingen operation eller så kallad extern strålbehandling som ges. Båda de två behandlingarna är väldigt bra och man botar de allra flesta i den situationen. Om det har gått lite längre så att den här tumören har växt till kanten av prostatan eller är lite större eller växer snabbt då lägger vi oftast till hormonbehandling till den… *Jeanette instämmer förvånat med*… till oftast till strålbehandling. Även då när vi gör det så botar vi de allra flesta, men sedan är det ju tyvärr de män som kommer för sent, alltså att det redan spritt sig till skelettet eller lymfkörtlarna… ja, då kommer vi aldrig bota den mannen från prostatacancer, men vi kan ge många bra behandlingar för vi har idag en 5 – 6 olika typer av behandlingar vi kan ge till den mannen och det är också den här saken som har förändrats mycket senaste 10 åren. För 10 år sedan då hade jag i princip bara hormonbehandling att ge, men idag har vi en 4 – 5 nya läkemedel, både cellgifter och hormonbehandling.
Jeanette Conte: Okej. Så det finns mer individanpassat?
Henrik Grönberg: Mycket mer individanpassat.
Jeanette Conte: Ja
Henrik Grönberg: Det är mycket betydande för en man. Om man kommer med spridd prostatacancer till mig idag så lever han oftast 4 – 5 år, många av de år med väldigt bra liv… *Jeanette hummar medhållande*
Jeanette Conte: Men du, nu måste jag fråga. För när jag tänker på prostata, att undersöka prostatan… *Henrik svarar jakande*… så tänker jag alltid att man går in fysiskt via analen, att det är det män ska göra och därför varit som ett tabu att man ska kolla det, men du har inte nämnt det någonting nu.
Henrik Grönberg: Nej, eftersom det är ganska meningslöst att göra det.
Jeanette Conte: Men gör man fortfarande det?
Henrik Grönberg: Ja, det görs det, men det… Om man säger har man ett bra blodprov som vi har här i Stockholm 3 och nästa steg i diagnoskedjan, som jag kallar det, är att man gör en magnetkameraundersökning utav prostatan. Där kan vi se var någonstans i prostatan som eventuellt cancern sitter.
Jeanette Conte: Just det. Men det är steg 2 liksom.
Henrik Grönberg: Det är steg 2 och sedan så är det viktigt att man tar de här vävnadsproverna som man tar sedan för att verkligen säkerställa att det är prostatacancer till det här området. Så att känna med fingret via ändtarmen det har liksom varit standard i väldigt många år och det är ju klart om man har en stor, knölig, prostata så känner man det, men det är mycket bättre att göra ett bra blodprov och sedan magnetkamera istället.
Jeanette Conte: Det kan också vara att den bara är lite förstorad… *Henrik svarar jakande*… som du pratade om förut.
Henrik Grönberg: Precis.
Jeanette Conte: och då finns det ju… nu har vi pratat litegrann… det är ju de här biverkningarna som verkar också vara stor svårighet som man pratar mycket om. Vad som kommer efter en behandling. Hur ser det ut generellt, risken att det blir men?
Henrik Grönberg: Vi kan säga såhär, att innan man startar en behandling mot prostatacancer så informerar vi alltid vilka biverkningar som kan hända och som jag sa tidigare när det gäller operation så är det impotens, påverkan av potensen är ganska vanligt, och så är det inkontinens, att man får ett läckage, ett urinläckage och det har ju att göra med när man tar bort själva prostatakörteln så syr man ihop urinröret ifrån urinblåsan med det som kommer från penis och då gäller det att ha kvar bäckenbottenmuskulaturen precis som kvinnor efter att man fött barn… *Jeanette instämmer hummande*… så måste män kunna knipa och ju äldre man är ju svårare har man för det där.
Jeanette Conte: Kan man öva upp det som man?
Henrik Grönberg: ja, det måste man göra före operation…
Jeanette Conte: Okej…
Henrik Grönberg: Man får ett intensivt, man kan säga träningsprogram innan operation i några veckor.
Jeanette Conte: Finns det en vits att göra det här oavsett som man?
Henrik Grönberg: Nä, nej.
Jeanette Conte: Nä…
Henrik Grönberg: Nej det tycker jag inte
Jeanette Conte: Nä, tänkte bara om man kan… *skrattar till*… männen kunde få vara med när vi kvinnor ska hålla på och knipa… *skrattar till*
Henrik Grönberg: Näe… hörrudu.. *skrattar*… det tror jag inte på.
Jeanette Conte: Nej okej nej *skrattandes* Det är bara för operationen… *Henrik svarar jakande*… helt enkelt.
Henrik Grönberg: Precis.
Jeanette Conte: Ja.
Henrik Grönberg: Och när det gäller strålbehandling så är det andra… där är det urinblåsan och ändtarmen som får också en del strålbehandling och då blir de irriterade och man ibland får kissa oftare och ibland får man problem med ändtarmen. Man kan få slem, men kan ibland få lite blod… Så det här är saker vi berättar om. För många händer det inte utan det går bra, men för vissa får de ordentligt med besvär och då måste vi hjälpa på andra sätt.
Jeanette Conte: Vad… Hur stor andel får besvär?
Henrik Grönberg: Vi kan säga efter strålbehandling så är det ungefär mellan 15 och 20 % som får besvär… *Jeanette instämmer hummande*… som är kvarstående i mer än ett år och när det gäller operation så får ju en majoritet påverkan på potensen. Vissa har ett litet lätt läckage och de flesta klarar av det.
Jeanette Conte: Så strålningen har mindre biverkningar?
Henrik Grönberg: Ja, tittar man och jämför de här två så är det faktiskt så. Det finns stora studier framför allt från England som jämfört de här två behandlingsmetoderna och där ser ju strålbehandlingen ut att vara litegrann lättare *Jeanette instämmer hummande*, men det är väldigt individuellt. Det är ju mannen själv som bestämmer… *Jeanette instämmer hummande*… vilken behandling man vill ha för de är ju lika bra.
Jeanette Conte: Hur lång tid är en behandling?
Henrik Grönberg: En operation går från den ena dagen till den andra… *Jeanette svarar jakande*… och sedan har man kateter i 10 dagar och sedan är det över, men en strålbehandling är någonstans mellan 4 och 7 veckor.
Jeanette Conte: Det är ändå relativt kort.
Henrik Grönberg: Ja.
Jeanette Conte: Hur vanligt är det att det kommer tillbaka?
Henrik Grönberg: Ja ungefär… utav dem som har en begränsad prostatacancer till själva körteln så är det ungefär 20 % av dem som får tillbaka sin prostatacancer… beroende litegrann på hur stor den är och hur snabbt den växer.
Jeanette Conte: Får man gå på efterkontroller titt som tätt efteråt?
Henrik Grönberg: Ja vi tar… och det är en del utav hela prostatacancercenter. Vi följer upp patienten i 10 år efter behandlingen. Då får de ta PSA-prover efter själva behandlingen. PSA fungerar väl efter själva behandlingen för att se… *Jeanette instämmer hummande*… om den kommit tillbaka eller inte, men den är inte lika bra för att hitta en prostatacancer.
Jeanette Conte: Okej. Så den har man bättre efteråt… *Henrik svarar jakande*… efter man har behandlat…
Henrik Grönberg: Då använder man PSA.
Jeanette Conte: Du nämnde förut att det fanns vissa ärftliga faktorer, men hur starka är de?
Henrik Grönberg: Det finns vissa enstaka familjer där det är riktigt ärftligt, men det är väldigt få.
Jeanette Conte: Ja… okej.
Henrik Grönberg: Men sedan finns det ett hundratal genetiska faktorer som man ärver som tillsammans ger den här ökade ärftligheten för prostatacancer… *Jeanette instämmer hummande*… och de har vi koll på och hittat de senaste 10 – 15 åren och det är det vi använder i Stockholm 3-testet idag
Jeanette Conte: Vad annars då, finns det någonting man kan göra för att förebygga?
Henrik Grönberg: Det här är ett ganska tråkigt svar egentligen. Nej, det är det inte.
*signaturdänga*
Jeanette Conte: Jag är lite mer nyfiken på den här forskningen som ni gör på s:t Göran Capio. För det känns ju, som du nämnde, som det hänt väldigt mycket de senaste åren. Kan du inte berätta lite mer?
Henrik Grönberg: Egentligen finns det förutom Stockholm 3-testet som vi har infört, så finns det egentligen två andra spännande saker som vi håller på att titta på. Det ena är att vi har ett AI-verktyg för att titta på vävnadsproverna som kommer från prostatan… *Jeanette instämmer hummande*… där vi helt enkelt… Vi publicerade senast för ett halvår sedan en stor artikel där vi kunde säga att ett AI-verktyg, alltså en algoritm, kan hitta prostatacancer lika bra som de bästa prostatapatologer i världen.
Jeanette Conte: Gud så spännande!
Henrik Grönberg: Det är jättespännande och det skulle förstås göra att vi kan använda det här väldigt snabbt… *Jeanette instämmer jakande*… att man bara tar det vävnadsprovet, färgar in det som vi brukar göra hos patologen och sedan kan vi låta en dator titta på det. Det har vi sett också när det gäller mammografiscreening och bröstcancer att det kan också användas och det skulle vara fantastiskt om vi skulle kunna komma dit för då blir ju bedömningarna bättre.
Jeanette Conte: Jag tänkte säga, då finns ju inte den där mänskliga faktormissarna…
Henrik Grönberg: … nej, det finns ju inga dåliga dagar då *båda skrattar*
Jeanette Conte: *skrattar* Näej…
Henrik Grönberg: En fredag eftermiddag är ingen bra dag att få en prostatabiopsi bedömd. Det var som när jag besökte en italiensk patolog för 2 år sedan och han sa att ”jag är en ganska bra patolog måndag, tisdag, onsdag och torsdag, men på fredag… *båda skrattar till*… då tänker jag att jag ska ut och fiska på helgen, så då är jag inget bra”… Det är ganska skönt om man har den… jag menar, vi är ju människor… *”precis” inskjuter Jeanette i medhåll*… och där kan ju ett AI-verktyg eller en maskin hjälpa till väldigt mycket i den här bedömningen och man får en jämnhet under veckan och året. Så det är ju jättekul, och det håller vi på att börja testa under slutet av det här året och början av nästa år för att se hur det ska fungera. Vi vet att det fungerar, men hur det kan fungera rent i praktiken på kliniken. Det är en annan sak.
Jeanette Conte: Det är en annan sak. Tänker man att man skulle kunna ta tidigare vävnadsprov för att kolla om det finns några andra algoritmer för att de här skulle kunna utveckla…
Henrik Grönberg: Skulle man kunna göra också. Man skulle kunna titta på de här vävnadsproverna vad är prognosen för den här mannen. Behöver han behandling eller inte. Vilken typ av behandling. Sådant kan vi också titta på med AI. Så det är en spännande sak. *Jeanette instämmer jakande* Nästa spännande som vi håller på med det är någonting som heter cirkulerande tumör-DNA. Vi vill gärna se hur en prostatacancertumör ser ut rent genetiskt. Titta på vilka mutationer, förändringar som finns i den. Tidigare har det varit så att vi behöver ta ett vävnadsprov och så behöver vi ta det provet och göra den här genetiska analysen, en så kallad sekvensering… *Jeanette instämmer hummande*… och titta på gener som har med prostatacancer att göra. Nu finns det en metod, som vi bland annat utvecklat, det är att man kan ta ett vanligt blodprov istället och från det blodprovet så kan vi plocka ut små små delar, DNA-bitar ifrån… *Jeanette hummar instämmande*… som kommer från tumören…
Jeanette Conte: jaha…
Henrik Grönberg: … utifrån det så kan vi alltså sekvensera egentligen patientens tumör utifrån ett vanligt blodprov.
Jeanette Conte: Det är ju så science fiction för mig…
Henrik Grönberg: Det… det är helhäftigt… *Jeanette instämmer jakande*… och man inser att det är här framtiden… *Jeanette instämmer jakande*… vilket gör att med mig som huvudforskare ha startat en stor studie som heter Probio. Började i Sverige, nu går den i Belgien också, kommer att starta i Norge och Schweiz. Där vi helt enkelt utifrån ett blodprov kan avgöra – ska den här patienten ha cellgifter, hormonbehandling eller någon annan specifik riktad behandling.
Jeanette Conte: Så det blir ännu bättre så ni individuell…
Henrik Grönberg: … ja, vi individualiserar behandlingen och det här är ju någonting som vi testar nu med fem olika läkemedel samtidigt. Det här är det som är framtiden. Det här är framtiden hur vi kommer utvärdera nya cancerläkemedel. Probio är en typ av studie där man ska kunna ta in nya läkemedel hela tiden… *Jeanette instämmer jakande*… och utvärdera dem kontinuerligt.
Jeanette Conte: Ja, jag förstår att du tycker det hänt mycket nu de senaste…
Henrik Grönberg: Ja, det här är bara senaste 2 – 3 åren.
Jeanette Conte: Ja… Vad ser du mest framemot då? Vad tänker du, kommer hända de närmaste åren?
Henrik Grönberg: Det jag ser mest framemot egentligen är att jag skulle vilja se att prostatacancersjukvården i Sverige får en ordentlig skjuts framåt. Jag skulle vilja att den standardiserades på samma sätt som bröstcancersjukvården. Idag är den väldigt fragmenterad och det är väldigt olika över landet. Jag vet att patienterna hos oss på s:t Göran får väldigt bra sjukvård, men jag vet att i många delar av landet ser det inte ut på det sättet och det tycker jag är fel och självklart skulle jag vilja att det sätt som vi jobbar på s:t Göran skulle kunna spridas över Sverige helt enkelt för då skulle vi få mycket bättre prostatacancersjukvård. Jag kan bara tala om att i region Stockholm här så har man hållit på utreda det här i säkert 5, 6 – 7 år och till slut så kom ju den sista utredningen som var för 3 år sedan där man sagt att man inte ska ha en samlad prostatacancersjukvård utan den ska vara splittrad på primärvård, öppenvårdsurologi och sjukhusen och för mig var det helt fel tänkt.
Jeanette Conte: För att?
Henrik Grönberg: Ja, för att det var lättast så.
Jeanette Conte: Jaha…
Henrik Grönberg: Men vi på s:t Göran bestämde att vi struntar i det utan vi kör på så som vi har tänkt och bildade prostatacancercentrum och det har vi gjort och nu behandlar vi någonstans mellan 6 och 700 nya prostatacancer per år. På prostatacancercentrum där jobbar idag ett tiotal läkare och ett tiotal sjuksköterskor och undersköterskor med det här. Vi kan säga hur duktiga är vi. Det finns några saker som… vi brukar lyfta fram tre saker egentligen från det vi gör. Det första är att vi tittar på är hur nöjda patienterna är och när vi gjorde senaste undersökningen på s:t Göran i fjol, då var det helt osannolikt för alla, alltså 100 % av patienterna var både nöjda och trygga med den vård de fick hos oss.
Jeanette Conte: Oj! Det måste ändå ha varit anmärkningsvärt.
Henrik Grönberg: Det var anmärkningsvärt och det var det centrum på s:t Göran som hade det bästa siffrorna… *Jeanette instämmer jakande*… Det är det första. Det andra tittar vi på hur duktiga vi är på att operera, får vi bort cancern eller inte när vi opererar? Alltså, har vi lämnat en bit utav cancern? Och där låg vi också i topp utav de 40 sjukhusen som fanns i Sverige. Det tredje, som jag brukar lyfta fram, det är att titta på hur många vi hittar en cancer på, hur många av dem har den här snälla formen som inte vi vill hitta och hur många har den formen som vi vill behandla? Så låg vi i topp där också. Det var bara 12 eller 13 % av dem som fick en prostatacancerdiagnos hos oss som hade den snälla formen jämfört med ungefär 30 % i övriga Sverige.
Jeanette Conte: Jaha. Då får ju siffrorna tala för sig själva.
Henrik Grönberg: Ja, de gör ju det. Jag är väldigt stolt över de här siffrorna. De är viktiga både att patienterna känner sig nöjda och trygga och att vi har medicinska bra resultat. När det gäller prostatacancercentrum på s:t Göran så har vi ytterligare två spännande sätt vi jobbar. Det ena är att vi tagit fram digitala verktyg på ett sätt där vi använder webben och vi använder information på vår hemsida så att patienten själv kan testa sig och det andra är att vi har egentligen lyft över mycket delar av diagnostiken från läkare till undersköterskor och sköterskor… *Jeanette hummar förvånat*… som gör hela det här diagnostik, alltifrån blodproverna till magnetkameraundersökningarna och skriver de remisserna och det är först när patienten ska ta ett vävnadsprov… *Jeanette instämmer hummande*… han behöver träffa en läkare… *Jeanette instämmer hummande*… Så vi har effektiviserat hela den här kedjan på ett sätt som gör att många fler kan få dra nytta utav det här.
Jeanette Conte: Just det, för då kan man snabbare få ta de här testerna och alla de här grundgrejerna.
Henrik Grönberg: Precis. Man behöver inte gå via en läkare som ska skriva en remiss och så vidare och vidare.
Jeanette Conte: Kanske en dum fråga, men varför gör man inte såhär överallt?
Henrik Grönberg: Jag kan säga såhär. Vi har börjat på Capios vårdcentraler i Stockholm, så på Capios vårdcentraler i Stockholm så tar man oftast inte PSA idag längre utan man bara hänvisar till s:t Göran och när du frågar distriktsläkarna där så säger de att det här är fantastiskt bra för att de slipper ju ta hand om den här patientgruppen.
Jeanette Conte: Ja, läkarna kan göra annat som…
Henrik Grönberg: Precis!
Jeanette Conte: Gud så smart!
Henrik Grönberg: Ja, visst är det.
Jeanette Conte: Faktiskt *skrattar till*
*signaturdänga*
Jeanette Conte: Ja, wow alltså. Det är ett tungt ämne och det finns så mycket sorg, men man blir ändå måste jag säga lite inspirerad och lite glad. Det känns som att det finns väldigt mycket bra nyheter.
Henrik Grönberg: Jag brukar säga såhär. Att skulle vi genomföra bra diagnostik för alla. Genomföra en prostatacancerscreening i befolkningen och sedan behandla rätt patienter på bästa sätt så skulle vi säkert få ned dödligheten med hälften och komma ned till samma siffror som vi har för bröstcancer idag. Vi har egentligen de verktygen idag, men vi behöver använda dem på ett klokt sätt.
Jeanette Conte: och nu då du har lyssnarnas öron oavsett om man är man eller man kanske är tillsammans med en man. Vad skulle du vilja säga till dem som lyssnar?
Henrik Grönberg: Är du över 45 år idag, mellan 45 och 75, så bör du i alla fall ta dig en funderare på om du ska testa dig för prostatacancer eller inte. Bor du i Stockholm är det bara att gå in på vår hemsida s:t Görans prostatacancerhemsida. Där finns det information om det här och vill du testa dig så kan du göra det direkt själv. Sedan tar vår personal hand om dig på bästa sätt. Är du utanför Stockholm så kan du också göra det, men då måste du ta dig till Stockholm för att ta testen, men jag tycker ändå att det är bättre att ta ett PSA-test än att inte göra någonting.
Jeanette Conte: … och hur ofta ska man testa sig?
Henrik Grönberg: När det gäller Stockholm-3 så har vi sagt antingen vartannat eller var 6:e år. Det beror på vad resultatet säger.
Jeanette Conte: Okej. Det informerar ni om sedan.
Henrik Grönberg: Det informerar vi om helt enkelt.
Jeanette Conte: ja… Jamen du Henrik… Tusen tusen tack. Jag har lärt mig jättemycket!
Henrik Grönberg: Vad roligt!
Jeanette Conte: Verkligen! Och jag kommer verkligen sprida ordet och ser väldigt mycket framemot de kommande åren. Det känns som om det är väldigt mycket på gång och väldigt mycket positivt ändå.
Henrik Grönberg: Ja, det är det.
Jeanette Conte: Tusen tack att du kom!
Henrik Grönberg: Tack ska du ha!
Jeanette Conte: Tack också till dig som har lyssnat. Besök gärna Capio.se/podd för tips och råd om sjukdomar och besvär vi tar upp i poddmottagningen. Där finns också även länkar till mottagningar som tar hand om dig som undrar om prostatabesvär. Och du som tidigare följt Poddmottagningen på insta är nu välkommen att följa med till vårt moderkonto Capio Sverige för info om kommande avsnitt.
*avslutande signaturmelodi*
*fågelkvitter*
Kvinnoröst: Det här var en produktion av Poddagency.
*inledande signaturmelodi*
Jeanette Conte: Vi är nu mitt inne i november, det är månaden då mustascher sparas ut för att uppmärksamma den manliga sjukdomen prostatacancer. Poddmottagningen vill såklart bidra till detta och har därför bjudit in en av Sveriges främsta experter i ämnet, nämligen Henrik Grönberg. Välkommen!
Henrik Grönberg: Tack ska du ha.
Jeanette Conte: Och nu ska vi se här. Jag ska kolla om jag kan hålla tungan rätt i mun. Du är alltså forskare, du är specialist i onkologi, professor i cancerepidemi… epidemi… men gud, jag tränade ju i morse…
Henrik Grönberg: … epidemiologi. Det är det här väldigt aktuella ämnet när det gäller covid, som vi har hört allihopa.
Jeanette Conte: Just det.
Henrik Grönberg: Epidemiologi det är egentligen läran om sjukdomar och hur de beter sig och hur de brer ut sig i befolkningen.
Jeanette Conte: Det är perfekt att du är professor i det då. Och så överläkare på Capio s:t Görans sjukhus!
Henrik Grönberg: Det stämmer bra! Och förutom att jag är överläkare där så är jag chef för det nya prostatacancercentret som vi startade för 3 år sedan här på s:t Görans sjukhus.
Jeanette Conte: Okej och vad gör ni där?
Henrik Grönberg: Tanken där är att vi ska ta hand om alla män som har en misstänkt prostacancer och om de har prostatacancer behandla dem och ta hand om dem efter behandlingen också så vi har allting från tidig diagnostik till behandling och uppföljning av prostatacancer.
Jeanette Conte: Så det har inte funnits sådana specialistställen förut?
Henrik Grönberg: Det här är ganska nytt. Om vi tittar på och jämför med bröstcancer så har det där funnits bröstcancercentra eller bröstcentra i säkert 20 år… *Jeanette hummar i medhåll*… men när det gäller prostatacancersjukvården så har den varit ganska splittrad och när jag kom till S:t Göran då fick jag det uppdraget att ”varsågod Henrik, se till att bygga upp ett prostatacancercentrum där vi tar hand om patienterna från A till Ö”.
Jeanette Conte: Mm... jaha… Varför har det varit så splittrat?
Henrik Grönberg: Det är traditionellt. Det har varit uppdelat på flera olika specialiteter. Allt ifrån primärvården, där det gäller PSA-testning, till urologi, som hållit på och opererat, och onkologer som har gett strålbehandling och cellgifter.
Jeanette Conte: Aha. Så det har varit på olika ställen… *Henrik svarar jakande*… Vi ska prata om det där med PSA och testa sig och lite sådär. Om vi börjar litegrann med dig då. Du har ju vunnit nordiska medicinpriset!
Henrik Grönberg: Ja!
Jeanette Conte: Berätta lite kort. Vad är det och för vad vann du?
Henrik Grönberg: Det är egentligen en utmärkelse av en forskning som man helt enkelt sett den högsta höjden och största impacten när det gäller medicin i norden och det är ett jättefint pris som man får i konkurrens med väldigt många… och det fick jag 2016 då för min forskning kring prostatacancer, både det här nya Stockholm-3 testet som vi tagit fram, men också mycket kring den grundläggande kunskapen kring genetik och prostatacancer.
Jeanette Conte: Mm… Grattis!
Henrik Grönberg: Tack!
Jeanette Conte: Wow! Vilket pris!
Henrik Grönberg: Ja.
Jeanette Conte: Vi ska gå in lite närmre senare på vad det är ni tagit fram för tester och sådär, men jag tänker att om vi backar tillbaka. Vad är prostatan?
Henrik Grönberg: Prostatan är en liten liten körtel som sitter mellan urinblåsan och penis hos män och den är helt enkelt till för att göra ett sekret för att spermierna ska kunna simma tillräckligt långt och som jag brukar säga det är egentligen ett litet organ som man använder väldigt kort tid som man, men som har en väldigt stor betydelse... *Jeanette hummar i medhåll*… och efter att man använt det den här korta tiden när det gäller befruktning så är det egentligen bara problem sedan.
Jeanette Conte: Okej? Men kan man operera bort en prostata?
Henrik Grönberg: Det kan man göra och det gör man när man har en prostatacancer…
Jeanette Conte: Ja?
Henrik Grönberg: Då opererar man bort den
Jeanette Conte: Men inte i förebyggande syfte?
Henrik Grönberg: Det finns ingen som gör det. För risken då när man opererar bort en prostata är att man kan bli impotent för att nerverna ut i penis går via eller alldeles intill prostatan.
Jeanette Conte: Just det.
Henrik Grönberg: … och det är ju ingenting som man helst vill…
Jeanette Conte: Riskera nej. Jag förstår. Prostatacancer då. Vad är det? Vad händer?
Henrik Grönberg: Det är helt enkelt… Cancer är att celler börjar dela sig helt okontrollerat och det kan det göra i väldigt många organ, både i prostatan eller i bröst hos kvinnor t.ex. eller vid tarmen. Och när man får en sådan där okontrollerad delning utav celler. Då uppstår det en cancer. *Jeanette hummar medhållande*… och den här cancern kan få vissa egenskaper och får den egenskapen att sprida sig i kroppen och när det gäller prostatacancer så sprider sig oftast de cellerna till skelettet eller till lymfkörtlarna. Då blir det här en sjukdom som man mår dåligt av och till slut dör utav om man inte gör någonting.
Jeanette Conte: Okej. Hur vanlig är den?
Henrik Grönberg: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män idag och ungefär 10 000 män får diagnosen varje år så det är den klart vanligaste cancerformen hos män… *Jeanette instämmer jakande*… men vad som man också glömmer bort är man tror att cancer drabbar ju framför allt äldre män och att det inte påverkar så mycket, men det är egentligen helt fel för det är över 2,5 tusen utav de här männen som dör i sin prostatacancer.
Jeanette Conte: Oj! Det är ganska mycket ändå, över 20 %?
Henrik Grönberg: Ja 25 % till och med.
Jeanette Conte: Ja…
Henrik Grönberg: och jämför man då med bröstcancer till exempel så är det någonstans 1 100 – 1 200 kvinnor som dör i sin bröstcancer medan 2 500 män som dör i prostatacancer.
Jeanette Conte: Varför är den så vanlig… eller har man… läskigt det där… vad är det som gör att den är så vanlig?
Henrik Grönberg: Det här är ett av de där olösta mysterier som vi har egentligen inom cancer. Det är att vi vet inte varför prostatacancer uppstår. Vi har hållit på och forska på det här i över 30 år och jag har inte kommit närmare svaret. Vi vet att ärftliga faktorer har betydelse, men vi vet också att till exempel om vi röker eller dricker alkohol har det ingen betydelse.
Jeanette Conte: Nej, okej.
Henrik Grönberg: Vad vi äter har ingen betydelse heller.
Jeanette Conte: Så det är lite av en slump.
Henrik Grönberg: Det är en slump ja. Av någon anledning så delar sig cellerna i prostatakörteln mer än vi vill.
Jeanette Conte: Den här körteln är lurig alltså.
Henrik Grönberg: Ja den är det ja.
Jeanette Conte: Ja… Som kvinna när man fyller 40 då får man gå automatiskt på mammografi för att kolla liksom i förebyggande syfte litegrann upptäcka tidigt. Finns det någon sådan rutin för män?
Henrik Grönberg: Det gör det inte. Det finns studier som visar att tar man det här PSA-testet regelbundet från ungefär 50 års ålder så minskar risken att dö i prostatacancer på längre sikt. Problemet med PSA-testet är att man hittar många cancrar som man inte behöver behandla. Det finns snälla prostatacancrar och då har man sett att riskerna med att en sådan här tidig testning och behandling är större än vad vinsterna är.
Jeanette Conte: Menar du att då börjar man genomgå behandlingar som är mer skadligt än själva cancern?
Henrik Grönberg: Precis. Det är det som är problemet med att behandla prostatacancer… att den sitter ju lite tokigt till… *Jeanette svarar jakande*… den där körteln. Som jag sa tidigare det är att opererar man så får man risken att man kan få… man kan bli impotent och man kan också få urinläckage… och strålar man, som är ett annat alternativ till operation vid prostatacancer då kan man få risk att man får biverkningar från tarmen eller från urinblåsan. Det är ju skillnad mot en kvinna som opererar bort en liten knöl i bröstet, då har man inte mycket biverkningar efter det.
Jeanette Conte: Nej okej. Så det är det som är det kluriga.
Henrik Grönberg: Ja, det är det som är det kluriga.
Jeanette Conte: och hur ser liksom sjukdomsförloppet ut.
Henrik Grönberg: Det finns egentligen två delar av sjukdomen. Det är den första delen som är väldigt lång, med alltså utan symtom och när man väl får symtomen på prostatacancer så är det oftast för sent. Så man måste hitta en prostatacancer i den tidiga fasen då man inte har symtom av sjukdomen… *Jeanette hummar medhållande*… det är det som är det luriga.
Jeanette Conte: Hur länge kan den vara?
Henrik Grönberg: Ja den kan vara 5 – 10 år innan man får symtom… *de pratar lite i mun på varandra*… men sedan kan det gå ganska fort när det väl börjar växa och tillväxa.
Jeanette Conte: och vilka är de tidigaste symtomen då om man skulle vara lite vaksam på?
Henrik Grönberg: Egentligen är det så att det är om man får kissa oftare… *Jeanette instämmer hummande*… så kan det vara ett tecken på att man har fått en prostatacancer, men det är mycket vanligare att man inte har prostatacancer om man går upp och kissar oftare som man… *Jeanette instämmer hummande*… och då är det oftast den andra sjukdomen i prostata som heter benign prostatahyper… eller plasi, alltså en godartad förstoring av prostatan och den ger också liknande symtom som vid prostatacancer. Det är lite lurigt.
Jeanette Conte: Ja, okej. Så förstorad prostata, för det har man känt igen… *Henrik svarar jakande*… men det har ingenting med prostatacancer att göra?
Henrik Grönberg: De har ingenting med varandra att göra…
Jeanette Conte: men lite samma symtom?
Henrik Grönberg: Ja och de sitter i samma organ.
Jeanette Conte: Ja såklart.
Henrik Grönberg: Och man kan ha båda sjukdomarna samtidigt, vilket också är lite lurigt. Man kan ju ha en godartad prostataförstoring och i den så finns det en prostatacancer som behöver behandling också.
Jeanette Conte: Ja… det finns… inga lätta vägar här… direkt?
Henrik Grönberg: Nej det är svårt… *de skrattar båda medhållande*… men vi har kommit väldigt långt faktiskt de senaste åren.
Jeanette Conte: Vad är de största skillnaden de senaste åren?
Henrik Grönberg: Jag kan säga att det är två saker som vi har tagit till oss på s:t Göran. Det första är att vi har tagit fram ett bättre test än PSA.
Jeanette Conte: Vad är PSA-test, om vi börjar där?
Henrik Grönberg: PSA-test är ett vanligt blodprov som man tar med ett protein, ett äggviteämne, som kommer från prostatan som heter PSA, prostataspecifikt antigen. Det är lätt att mäta enkelt. Problemet är att när det är förhöjt så är det oftast inte prostatacancer utan det är godartad prostataförstoring.
Jeanette Conte: Just det. Det var det där.
Henrik Grönberg: Ja, det var det där lilla problemet ja… *Jeanette hummar medhållande* Så att vi helt enkelt… Min forskargrupp för ungefär drygt 10 år sedan bestämde sig för att nu ska vi försöka hitta någonting som är bättre än PSA och då har vi tagit fram någonting som heter Stockholm 3-testet, vilket är en kombination av 5 äggviteämnen, markörer, och sedan är det ungefär ett 100-tal genetiska markörer… *Jeanette hummar medhållande*… och klinisk information. Om man har till exempel det här i släkten.
Jeanette Conte: Okej…
Henrik Grönberg: … Då har vi lagt ihop det till ett test. Ett blodprov som är lika enkelt att ta som PSA, men som är mycket bättre.
Jeanette Conte: WOW! Och hur vanligt är det att man får ta det nu då?
Henrik Grönberg: Vi på s:t Göran har använt det sedan 3 år tillbaka. Det har använts sedan 2 år tillbaka i delar av Norge och nu kommer det börja användas i olika delar av Sverige också under det närmaste året.
Jeanette Conte: Vad intressant. Om man är man och ska göra ett sådant test, ska man be om det här testet då?
Henrik Grönberg: Enklaste sättet om du bor i Stockholm idag. Det är bara att gå in på vår hemsida på s:t Göran faktiskt… *Jeanette instämmer jakande*… för där kan man få information om det här och testa sig själv faktiskt.
Jeanette Conte: Okej.
Henrik Grönberg: Man bara loggar in med bank-ID, svarar på några frågor och sedan beställer man sitt eget test.
Jeanette Conte: Fiffigt!
*Signaturmelodimarkering*
Jeanette Conte: Och om vi då går in på behandlingen. Hur ser den ut idag för prostatacancer?
Henrik Grönberg: Om vi hittar en prostatacancer när den bara finns i själva körteln… *Jeanette instämmer hummande*… det vill säga lokaliserad prostatacancer då är det antingen operation eller så kallad extern strålbehandling som ges. Båda de två behandlingarna är väldigt bra och man botar de allra flesta i den situationen. Om det har gått lite längre så att den här tumören har växt till kanten av prostatan eller är lite större eller växer snabbt då lägger vi oftast till hormonbehandling till den… *Jeanette instämmer förvånat med*… till oftast till strålbehandling. Även då när vi gör det så botar vi de allra flesta, men sedan är det ju tyvärr de män som kommer för sent, alltså att det redan spritt sig till skelettet eller lymfkörtlarna… ja, då kommer vi aldrig bota den mannen från prostatacancer, men vi kan ge många bra behandlingar för vi har idag en 5 – 6 olika typer av behandlingar vi kan ge till den mannen och det är också den här saken som har förändrats mycket senaste 10 åren. För 10 år sedan då hade jag i princip bara hormonbehandling att ge, men idag har vi en 4 – 5 nya läkemedel, både cellgifter och hormonbehandling.
Jeanette Conte: Okej. Så det finns mer individanpassat?
Henrik Grönberg: Mycket mer individanpassat.
Jeanette Conte: Ja
Henrik Grönberg: Det är mycket betydande för en man. Om man kommer med spridd prostatacancer till mig idag så lever han oftast 4 – 5 år, många av de år med väldigt bra liv… *Jeanette hummar medhållande*
Jeanette Conte: Men du, nu måste jag fråga. För när jag tänker på prostata, att undersöka prostatan… *Henrik svarar jakande*… så tänker jag alltid att man går in fysiskt via analen, att det är det män ska göra och därför varit som ett tabu att man ska kolla det, men du har inte nämnt det någonting nu.
Henrik Grönberg: Nej, eftersom det är ganska meningslöst att göra det.
Jeanette Conte: Men gör man fortfarande det?
Henrik Grönberg: Ja, det görs det, men det… Om man säger har man ett bra blodprov som vi har här i Stockholm 3 och nästa steg i diagnoskedjan, som jag kallar det, är att man gör en magnetkameraundersökning utav prostatan. Där kan vi se var någonstans i prostatan som eventuellt cancern sitter.
Jeanette Conte: Just det. Men det är steg 2 liksom.
Henrik Grönberg: Det är steg 2 och sedan så är det viktigt att man tar de här vävnadsproverna som man tar sedan för att verkligen säkerställa att det är prostatacancer till det här området. Så att känna med fingret via ändtarmen det har liksom varit standard i väldigt många år och det är ju klart om man har en stor, knölig, prostata så känner man det, men det är mycket bättre att göra ett bra blodprov och sedan magnetkamera istället.
Jeanette Conte: Det kan också vara att den bara är lite förstorad… *Henrik svarar jakande*… som du pratade om förut.
Henrik Grönberg: Precis.
Jeanette Conte: och då finns det ju… nu har vi pratat litegrann… det är ju de här biverkningarna som verkar också vara stor svårighet som man pratar mycket om. Vad som kommer efter en behandling. Hur ser det ut generellt, risken att det blir men?
Henrik Grönberg: Vi kan säga såhär, att innan man startar en behandling mot prostatacancer så informerar vi alltid vilka biverkningar som kan hända och som jag sa tidigare när det gäller operation så är det impotens, påverkan av potensen är ganska vanligt, och så är det inkontinens, att man får ett läckage, ett urinläckage och det har ju att göra med när man tar bort själva prostatakörteln så syr man ihop urinröret ifrån urinblåsan med det som kommer från penis och då gäller det att ha kvar bäckenbottenmuskulaturen precis som kvinnor efter att man fött barn… *Jeanette instämmer hummande*… så måste män kunna knipa och ju äldre man är ju svårare har man för det där.
Jeanette Conte: Kan man öva upp det som man?
Henrik Grönberg: ja, det måste man göra före operation…
Jeanette Conte: Okej…
Henrik Grönberg: Man får ett intensivt, man kan säga träningsprogram innan operation i några veckor.
Jeanette Conte: Finns det en vits att göra det här oavsett som man?
Henrik Grönberg: Nä, nej.
Jeanette Conte: Nä…
Henrik Grönberg: Nej det tycker jag inte
Jeanette Conte: Nä, tänkte bara om man kan… *skrattar till*… männen kunde få vara med när vi kvinnor ska hålla på och knipa… *skrattar till*
Henrik Grönberg: Näe… hörrudu.. *skrattar*… det tror jag inte på.
Jeanette Conte: Nej okej nej *skrattandes* Det är bara för operationen… *Henrik svarar jakande*… helt enkelt.
Henrik Grönberg: Precis.
Jeanette Conte: Ja.
Henrik Grönberg: Och när det gäller strålbehandling så är det andra… där är det urinblåsan och ändtarmen som får också en del strålbehandling och då blir de irriterade och man ibland får kissa oftare och ibland får man problem med ändtarmen. Man kan få slem, men kan ibland få lite blod… Så det här är saker vi berättar om. För många händer det inte utan det går bra, men för vissa får de ordentligt med besvär och då måste vi hjälpa på andra sätt.
Jeanette Conte: Vad… Hur stor andel får besvär?
Henrik Grönberg: Vi kan säga efter strålbehandling så är det ungefär mellan 15 och 20 % som får besvär… *Jeanette instämmer hummande*… som är kvarstående i mer än ett år och när det gäller operation så får ju en majoritet påverkan på potensen. Vissa har ett litet lätt läckage och de flesta klarar av det.
Jeanette Conte: Så strålningen har mindre biverkningar?
Henrik Grönberg: Ja, tittar man och jämför de här två så är det faktiskt så. Det finns stora studier framför allt från England som jämfört de här två behandlingsmetoderna och där ser ju strålbehandlingen ut att vara litegrann lättare *Jeanette instämmer hummande*, men det är väldigt individuellt. Det är ju mannen själv som bestämmer… *Jeanette instämmer hummande*… vilken behandling man vill ha för de är ju lika bra.
Jeanette Conte: Hur lång tid är en behandling?
Henrik Grönberg: En operation går från den ena dagen till den andra… *Jeanette svarar jakande*… och sedan har man kateter i 10 dagar och sedan är det över, men en strålbehandling är någonstans mellan 4 och 7 veckor.
Jeanette Conte: Det är ändå relativt kort.
Henrik Grönberg: Ja.
Jeanette Conte: Hur vanligt är det att det kommer tillbaka?
Henrik Grönberg: Ja ungefär… utav dem som har en begränsad prostatacancer till själva körteln så är det ungefär 20 % av dem som får tillbaka sin prostatacancer… beroende litegrann på hur stor den är och hur snabbt den växer.
Jeanette Conte: Får man gå på efterkontroller titt som tätt efteråt?
Henrik Grönberg: Ja vi tar… och det är en del utav hela prostatacancercenter. Vi följer upp patienten i 10 år efter behandlingen. Då får de ta PSA-prover efter själva behandlingen. PSA fungerar väl efter själva behandlingen för att se… *Jeanette instämmer hummande*… om den kommit tillbaka eller inte, men den är inte lika bra för att hitta en prostatacancer.
Jeanette Conte: Okej. Så den har man bättre efteråt… *Henrik svarar jakande*… efter man har behandlat…
Henrik Grönberg: Då använder man PSA.
Jeanette Conte: Du nämnde förut att det fanns vissa ärftliga faktorer, men hur starka är de?
Henrik Grönberg: Det finns vissa enstaka familjer där det är riktigt ärftligt, men det är väldigt få.
Jeanette Conte: Ja… okej.
Henrik Grönberg: Men sedan finns det ett hundratal genetiska faktorer som man ärver som tillsammans ger den här ökade ärftligheten för prostatacancer… *Jeanette instämmer hummande*… och de har vi koll på och hittat de senaste 10 – 15 åren och det är det vi använder i Stockholm 3-testet idag
Jeanette Conte: Vad annars då, finns det någonting man kan göra för att förebygga?
Henrik Grönberg: Det här är ett ganska tråkigt svar egentligen. Nej, det är det inte.
*signaturdänga*
Jeanette Conte: Jag är lite mer nyfiken på den här forskningen som ni gör på s:t Göran Capio. För det känns ju, som du nämnde, som det hänt väldigt mycket de senaste åren. Kan du inte berätta lite mer?
Henrik Grönberg: Egentligen finns det förutom Stockholm 3-testet som vi har infört, så finns det egentligen två andra spännande saker som vi håller på att titta på. Det ena är att vi har ett AI-verktyg för att titta på vävnadsproverna som kommer från prostatan… *Jeanette instämmer hummande*… där vi helt enkelt… Vi publicerade senast för ett halvår sedan en stor artikel där vi kunde säga att ett AI-verktyg, alltså en algoritm, kan hitta prostatacancer lika bra som de bästa prostatapatologer i världen.
Jeanette Conte: Gud så spännande!
Henrik Grönberg: Det är jättespännande och det skulle förstås göra att vi kan använda det här väldigt snabbt… *Jeanette instämmer jakande*… att man bara tar det vävnadsprovet, färgar in det som vi brukar göra hos patologen och sedan kan vi låta en dator titta på det. Det har vi sett också när det gäller mammografiscreening och bröstcancer att det kan också användas och det skulle vara fantastiskt om vi skulle kunna komma dit för då blir ju bedömningarna bättre.
Jeanette Conte: Jag tänkte säga, då finns ju inte den där mänskliga faktormissarna…
Henrik Grönberg: … nej, det finns ju inga dåliga dagar då *båda skrattar*
Jeanette Conte: *skrattar* Näej…
Henrik Grönberg: En fredag eftermiddag är ingen bra dag att få en prostatabiopsi bedömd. Det var som när jag besökte en italiensk patolog för 2 år sedan och han sa att ”jag är en ganska bra patolog måndag, tisdag, onsdag och torsdag, men på fredag… *båda skrattar till*… då tänker jag att jag ska ut och fiska på helgen, så då är jag inget bra”… Det är ganska skönt om man har den… jag menar, vi är ju människor… *”precis” inskjuter Jeanette i medhåll*… och där kan ju ett AI-verktyg eller en maskin hjälpa till väldigt mycket i den här bedömningen och man får en jämnhet under veckan och året. Så det är ju jättekul, och det håller vi på att börja testa under slutet av det här året och början av nästa år för att se hur det ska fungera. Vi vet att det fungerar, men hur det kan fungera rent i praktiken på kliniken. Det är en annan sak.
Jeanette Conte: Det är en annan sak. Tänker man att man skulle kunna ta tidigare vävnadsprov för att kolla om det finns några andra algoritmer för att de här skulle kunna utveckla…
Henrik Grönberg: Skulle man kunna göra också. Man skulle kunna titta på de här vävnadsproverna vad är prognosen för den här mannen. Behöver han behandling eller inte. Vilken typ av behandling. Sådant kan vi också titta på med AI. Så det är en spännande sak. *Jeanette instämmer jakande* Nästa spännande som vi håller på med det är någonting som heter cirkulerande tumör-DNA. Vi vill gärna se hur en prostatacancertumör ser ut rent genetiskt. Titta på vilka mutationer, förändringar som finns i den. Tidigare har det varit så att vi behöver ta ett vävnadsprov och så behöver vi ta det provet och göra den här genetiska analysen, en så kallad sekvensering… *Jeanette instämmer hummande*… och titta på gener som har med prostatacancer att göra. Nu finns det en metod, som vi bland annat utvecklat, det är att man kan ta ett vanligt blodprov istället och från det blodprovet så kan vi plocka ut små små delar, DNA-bitar ifrån… *Jeanette hummar instämmande*… som kommer från tumören…
Jeanette Conte: jaha…
Henrik Grönberg: … utifrån det så kan vi alltså sekvensera egentligen patientens tumör utifrån ett vanligt blodprov.
Jeanette Conte: Det är ju så science fiction för mig…
Henrik Grönberg: Det… det är helhäftigt… *Jeanette instämmer jakande*… och man inser att det är här framtiden… *Jeanette instämmer jakande*… vilket gör att med mig som huvudforskare ha startat en stor studie som heter Probio. Började i Sverige, nu går den i Belgien också, kommer att starta i Norge och Schweiz. Där vi helt enkelt utifrån ett blodprov kan avgöra – ska den här patienten ha cellgifter, hormonbehandling eller någon annan specifik riktad behandling.
Jeanette Conte: Så det blir ännu bättre så ni individuell…
Henrik Grönberg: … ja, vi individualiserar behandlingen och det här är ju någonting som vi testar nu med fem olika läkemedel samtidigt. Det här är det som är framtiden. Det här är framtiden hur vi kommer utvärdera nya cancerläkemedel. Probio är en typ av studie där man ska kunna ta in nya läkemedel hela tiden… *Jeanette instämmer jakande*… och utvärdera dem kontinuerligt.
Jeanette Conte: Ja, jag förstår att du tycker det hänt mycket nu de senaste…
Henrik Grönberg: Ja, det här är bara senaste 2 – 3 åren.
Jeanette Conte: Ja… Vad ser du mest framemot då? Vad tänker du, kommer hända de närmaste åren?
Henrik Grönberg: Det jag ser mest framemot egentligen är att jag skulle vilja se att prostatacancersjukvården i Sverige får en ordentlig skjuts framåt. Jag skulle vilja att den standardiserades på samma sätt som bröstcancersjukvården. Idag är den väldigt fragmenterad och det är väldigt olika över landet. Jag vet att patienterna hos oss på s:t Göran får väldigt bra sjukvård, men jag vet att i många delar av landet ser det inte ut på det sättet och det tycker jag är fel och självklart skulle jag vilja att det sätt som vi jobbar på s:t Göran skulle kunna spridas över Sverige helt enkelt för då skulle vi få mycket bättre prostatacancersjukvård. Jag kan bara tala om att i region Stockholm här så har man hållit på utreda det här i säkert 5, 6 – 7 år och till slut så kom ju den sista utredningen som var för 3 år sedan där man sagt att man inte ska ha en samlad prostatacancersjukvård utan den ska vara splittrad på primärvård, öppenvårdsurologi och sjukhusen och för mig var det helt fel tänkt.
Jeanette Conte: För att?
Henrik Grönberg: Ja, för att det var lättast så.
Jeanette Conte: Jaha…
Henrik Grönberg: Men vi på s:t Göran bestämde att vi struntar i det utan vi kör på så som vi har tänkt och bildade prostatacancercentrum och det har vi gjort och nu behandlar vi någonstans mellan 6 och 700 nya prostatacancer per år. På prostatacancercentrum där jobbar idag ett tiotal läkare och ett tiotal sjuksköterskor och undersköterskor med det här. Vi kan säga hur duktiga är vi. Det finns några saker som… vi brukar lyfta fram tre saker egentligen från det vi gör. Det första är att vi tittar på är hur nöjda patienterna är och när vi gjorde senaste undersökningen på s:t Göran i fjol, då var det helt osannolikt för alla, alltså 100 % av patienterna var både nöjda och trygga med den vård de fick hos oss.
Jeanette Conte: Oj! Det måste ändå ha varit anmärkningsvärt.
Henrik Grönberg: Det var anmärkningsvärt och det var det centrum på s:t Göran som hade det bästa siffrorna… *Jeanette instämmer jakande*… Det är det första. Det andra tittar vi på hur duktiga vi är på att operera, får vi bort cancern eller inte när vi opererar? Alltså, har vi lämnat en bit utav cancern? Och där låg vi också i topp utav de 40 sjukhusen som fanns i Sverige. Det tredje, som jag brukar lyfta fram, det är att titta på hur många vi hittar en cancer på, hur många av dem har den här snälla formen som inte vi vill hitta och hur många har den formen som vi vill behandla? Så låg vi i topp där också. Det var bara 12 eller 13 % av dem som fick en prostatacancerdiagnos hos oss som hade den snälla formen jämfört med ungefär 30 % i övriga Sverige.
Jeanette Conte: Jaha. Då får ju siffrorna tala för sig själva.
Henrik Grönberg: Ja, de gör ju det. Jag är väldigt stolt över de här siffrorna. De är viktiga både att patienterna känner sig nöjda och trygga och att vi har medicinska bra resultat. När det gäller prostatacancercentrum på s:t Göran så har vi ytterligare två spännande sätt vi jobbar. Det ena är att vi tagit fram digitala verktyg på ett sätt där vi använder webben och vi använder information på vår hemsida så att patienten själv kan testa sig och det andra är att vi har egentligen lyft över mycket delar av diagnostiken från läkare till undersköterskor och sköterskor… *Jeanette hummar förvånat*… som gör hela det här diagnostik, alltifrån blodproverna till magnetkameraundersökningarna och skriver de remisserna och det är först när patienten ska ta ett vävnadsprov… *Jeanette instämmer hummande*… han behöver träffa en läkare… *Jeanette instämmer hummande*… Så vi har effektiviserat hela den här kedjan på ett sätt som gör att många fler kan få dra nytta utav det här.
Jeanette Conte: Just det, för då kan man snabbare få ta de här testerna och alla de här grundgrejerna.
Henrik Grönberg: Precis. Man behöver inte gå via en läkare som ska skriva en remiss och så vidare och vidare.
Jeanette Conte: Kanske en dum fråga, men varför gör man inte såhär överallt?
Henrik Grönberg: Jag kan säga såhär. Vi har börjat på Capios vårdcentraler i Stockholm, så på Capios vårdcentraler i Stockholm så tar man oftast inte PSA idag längre utan man bara hänvisar till s:t Göran och när du frågar distriktsläkarna där så säger de att det här är fantastiskt bra för att de slipper ju ta hand om den här patientgruppen.
Jeanette Conte: Ja, läkarna kan göra annat som…
Henrik Grönberg: Precis!
Jeanette Conte: Gud så smart!
Henrik Grönberg: Ja, visst är det.
Jeanette Conte: Faktiskt *skrattar till*
*signaturdänga*
Jeanette Conte: Ja, wow alltså. Det är ett tungt ämne och det finns så mycket sorg, men man blir ändå måste jag säga lite inspirerad och lite glad. Det känns som att det finns väldigt mycket bra nyheter.
Henrik Grönberg: Jag brukar säga såhär. Att skulle vi genomföra bra diagnostik för alla. Genomföra en prostatacancerscreening i befolkningen och sedan behandla rätt patienter på bästa sätt så skulle vi säkert få ned dödligheten med hälften och komma ned till samma siffror som vi har för bröstcancer idag. Vi har egentligen de verktygen idag, men vi behöver använda dem på ett klokt sätt.
Jeanette Conte: och nu då du har lyssnarnas öron oavsett om man är man eller man kanske är tillsammans med en man. Vad skulle du vilja säga till dem som lyssnar?
Henrik Grönberg: Är du över 45 år idag, mellan 45 och 75, så bör du i alla fall ta dig en funderare på om du ska testa dig för prostatacancer eller inte. Bor du i Stockholm är det bara att gå in på vår hemsida s:t Görans prostatacancerhemsida. Där finns det information om det här och vill du testa dig så kan du göra det direkt själv. Sedan tar vår personal hand om dig på bästa sätt. Är du utanför Stockholm så kan du också göra det, men då måste du ta dig till Stockholm för att ta testen, men jag tycker ändå att det är bättre att ta ett PSA-test än att inte göra någonting.
Jeanette Conte: … och hur ofta ska man testa sig?
Henrik Grönberg: När det gäller Stockholm-3 så har vi sagt antingen vartannat eller var 6:e år. Det beror på vad resultatet säger.
Jeanette Conte: Okej. Det informerar ni om sedan.
Henrik Grönberg: Det informerar vi om helt enkelt.
Jeanette Conte: ja… Jamen du Henrik… Tusen tusen tack. Jag har lärt mig jättemycket!
Henrik Grönberg: Vad roligt!
Jeanette Conte: Verkligen! Och jag kommer verkligen sprida ordet och ser väldigt mycket framemot de kommande åren. Det känns som om det är väldigt mycket på gång och väldigt mycket positivt ändå.
Henrik Grönberg: Ja, det är det.
Jeanette Conte: Tusen tack att du kom!
Henrik Grönberg: Tack ska du ha!
Jeanette Conte: Tack också till dig som har lyssnat. Besök gärna Capio.se/podd för tips och råd om sjukdomar och besvär vi tar upp i poddmottagningen. Där finns också även länkar till mottagningar som tar hand om dig som undrar om prostatabesvär. Och du som tidigare följt Poddmottagningen på insta är nu välkommen att följa med till vårt moderkonto Capio Sverige för info om kommande avsnitt.
*avslutande signaturmelodi*
*fågelkvitter*
Kvinnoröst: Det här var en produktion av Poddagency.
*inledande signaturmelodi*
Jeanette Conte: Vi är nu mitt inne i november, det är månaden då mustascher sparas ut för att uppmärksamma den manliga sjukdomen prostatacancer. Poddmottagningen vill såklart bidra till detta och har därför bjudit in en av Sveriges främsta experter i ämnet, nämligen Henrik Grönberg. Välkommen!
Henrik Grönberg: Tack ska du ha.
Jeanette Conte: Och nu ska vi se här. Jag ska kolla om jag kan hålla tungan rätt i mun. Du är alltså forskare, du är specialist i onkologi, professor i cancerepidemi… epidemi… men gud, jag tränade ju i morse…
Henrik Grönberg: … epidemiologi. Det är det här väldigt aktuella ämnet när det gäller covid, som vi har hört allihopa.
Jeanette Conte: Just det.
Henrik Grönberg: Epidemiologi det är egentligen läran om sjukdomar och hur de beter sig och hur de brer ut sig i befolkningen.
Jeanette Conte: Det är perfekt att du är professor i det då. Och så överläkare på Capio s:t Görans sjukhus!
Henrik Grönberg: Det stämmer bra! Och förutom att jag är överläkare där så är jag chef för det nya prostatacancercentret som vi startade för 3 år sedan här på s:t Görans sjukhus.
Jeanette Conte: Okej och vad gör ni där?
Henrik Grönberg: Tanken där är att vi ska ta hand om alla män som har en misstänkt prostacancer och om de har prostatacancer behandla dem och ta hand om dem efter behandlingen också så vi har allting från tidig diagnostik till behandling och uppföljning av prostatacancer.
Jeanette Conte: Så det har inte funnits sådana specialistställen förut?
Henrik Grönberg: Det här är ganska nytt. Om vi tittar på och jämför med bröstcancer så har det där funnits bröstcancercentra eller bröstcentra i säkert 20 år… *Jeanette hummar i medhåll*… men när det gäller prostatacancersjukvården så har den varit ganska splittrad och när jag kom till S:t Göran då fick jag det uppdraget att ”varsågod Henrik, se till att bygga upp ett prostatacancercentrum där vi tar hand om patienterna från A till Ö”.
Jeanette Conte: Mm... jaha… Varför har det varit så splittrat?
Henrik Grönberg: Det är traditionellt. Det har varit uppdelat på flera olika specialiteter. Allt ifrån primärvården, där det gäller PSA-testning, till urologi, som hållit på och opererat, och onkologer som har gett strålbehandling och cellgifter.
Jeanette Conte: Aha. Så det har varit på olika ställen… *Henrik svarar jakande*… Vi ska prata om det där med PSA och testa sig och lite sådär. Om vi börjar litegrann med dig då. Du har ju vunnit nordiska medicinpriset!
Henrik Grönberg: Ja!
Jeanette Conte: Berätta lite kort. Vad är det och för vad vann du?
Henrik Grönberg: Det är egentligen en utmärkelse av en forskning som man helt enkelt sett den högsta höjden och största impacten när det gäller medicin i norden och det är ett jättefint pris som man får i konkurrens med väldigt många… och det fick jag 2016 då för min forskning kring prostatacancer, både det här nya Stockholm-3 testet som vi tagit fram, men också mycket kring den grundläggande kunskapen kring genetik och prostatacancer.
Jeanette Conte: Mm… Grattis!
Henrik Grönberg: Tack!
Jeanette Conte: Wow! Vilket pris!
Henrik Grönberg: Ja.
Jeanette Conte: Vi ska gå in lite närmre senare på vad det är ni tagit fram för tester och sådär, men jag tänker att om vi backar tillbaka. Vad är prostatan?
Henrik Grönberg: Prostatan är en liten liten körtel som sitter mellan urinblåsan och penis hos män och den är helt enkelt till för att göra ett sekret för att spermierna ska kunna simma tillräckligt långt och som jag brukar säga det är egentligen ett litet organ som man använder väldigt kort tid som man, men som har en väldigt stor betydelse... *Jeanette hummar i medhåll*… och efter att man använt det den här korta tiden när det gäller befruktning så är det egentligen bara problem sedan.
Jeanette Conte: Okej? Men kan man operera bort en prostata?
Henrik Grönberg: Det kan man göra och det gör man när man har en prostatacancer…
Jeanette Conte: Ja?
Henrik Grönberg: Då opererar man bort den
Jeanette Conte: Men inte i förebyggande syfte?
Henrik Grönberg: Det finns ingen som gör det. För risken då när man opererar bort en prostata är att man kan bli impotent för att nerverna ut i penis går via eller alldeles intill prostatan.
Jeanette Conte: Just det.
Henrik Grönberg: … och det är ju ingenting som man helst vill…
Jeanette Conte: Riskera nej. Jag förstår. Prostatacancer då. Vad är det? Vad händer?
Henrik Grönberg: Det är helt enkelt… Cancer är att celler börjar dela sig helt okontrollerat och det kan det göra i väldigt många organ, både i prostatan eller i bröst hos kvinnor t.ex. eller vid tarmen. Och när man får en sådan där okontrollerad delning utav celler. Då uppstår det en cancer. *Jeanette hummar medhållande*… och den här cancern kan få vissa egenskaper och får den egenskapen att sprida sig i kroppen och när det gäller prostatacancer så sprider sig oftast de cellerna till skelettet eller till lymfkörtlarna. Då blir det här en sjukdom som man mår dåligt av och till slut dör utav om man inte gör någonting.
Jeanette Conte: Okej. Hur vanlig är den?
Henrik Grönberg: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män idag och ungefär 10 000 män får diagnosen varje år så det är den klart vanligaste cancerformen hos män… *Jeanette instämmer jakande*… men vad som man också glömmer bort är man tror att cancer drabbar ju framför allt äldre män och att det inte påverkar så mycket, men det är egentligen helt fel för det är över 2,5 tusen utav de här männen som dör i sin prostatacancer.
Jeanette Conte: Oj! Det är ganska mycket ändå, över 20 %?
Henrik Grönberg: Ja 25 % till och med.
Jeanette Conte: Ja…
Henrik Grönberg: och jämför man då med bröstcancer till exempel så är det någonstans 1 100 – 1 200 kvinnor som dör i sin bröstcancer medan 2 500 män som dör i prostatacancer.
Jeanette Conte: Varför är den så vanlig… eller har man… läskigt det där… vad är det som gör att den är så vanlig?
Henrik Grönberg: Det här är ett av de där olösta mysterier som vi har egentligen inom cancer. Det är att vi vet inte varför prostatacancer uppstår. Vi har hållit på och forska på det här i över 30 år och jag har inte kommit närmare svaret. Vi vet att ärftliga faktorer har betydelse, men vi vet också att till exempel om vi röker eller dricker alkohol har det ingen betydelse.
Jeanette Conte: Nej, okej.
Henrik Grönberg: Vad vi äter har ingen betydelse heller.
Jeanette Conte: Så det är lite av en slump.
Henrik Grönberg: Det är en slump ja. Av någon anledning så delar sig cellerna i prostatakörteln mer än vi vill.
Jeanette Conte: Den här körteln är lurig alltså.
Henrik Grönberg: Ja den är det ja.
Jeanette Conte: Ja… Som kvinna när man fyller 40 då får man gå automatiskt på mammografi för att kolla liksom i förebyggande syfte litegrann upptäcka tidigt. Finns det någon sådan rutin för män?
Henrik Grönberg: Det gör det inte. Det finns studier som visar att tar man det här PSA-testet regelbundet från ungefär 50 års ålder så minskar risken att dö i prostatacancer på längre sikt. Problemet med PSA-testet är att man hittar många cancrar som man inte behöver behandla. Det finns snälla prostatacancrar och då har man sett att riskerna med att en sådan här tidig testning och behandling är större än vad vinsterna är.
Jeanette Conte: Menar du att då börjar man genomgå behandlingar som är mer skadligt än själva cancern?
Henrik Grönberg: Precis. Det är det som är problemet med att behandla prostatacancer… att den sitter ju lite tokigt till… *Jeanette svarar jakande*… den där körteln. Som jag sa tidigare det är att opererar man så får man risken att man kan få… man kan bli impotent och man kan också få urinläckage… och strålar man, som är ett annat alternativ till operation vid prostatacancer då kan man få risk att man får biverkningar från tarmen eller från urinblåsan. Det är ju skillnad mot en kvinna som opererar bort en liten knöl i bröstet, då har man inte mycket biverkningar efter det.
Jeanette Conte: Nej okej. Så det är det som är det kluriga.
Henrik Grönberg: Ja, det är det som är det kluriga.
Jeanette Conte: och hur ser liksom sjukdomsförloppet ut.
Henrik Grönberg: Det finns egentligen två delar av sjukdomen. Det är den första delen som är väldigt lång, med alltså utan symtom och när man väl får symtomen på prostatacancer så är det oftast för sent. Så man måste hitta en prostatacancer i den tidiga fasen då man inte har symtom av sjukdomen… *Jeanette hummar medhållande*… det är det som är det luriga.
Jeanette Conte: Hur länge kan den vara?
Henrik Grönberg: Ja den kan vara 5 – 10 år innan man får symtom… *de pratar lite i mun på varandra*… men sedan kan det gå ganska fort när det väl börjar växa och tillväxa.
Jeanette Conte: och vilka är de tidigaste symtomen då om man skulle vara lite vaksam på?
Henrik Grönberg: Egentligen är det så att det är om man får kissa oftare… *Jeanette instämmer hummande*… så kan det vara ett tecken på att man har fått en prostatacancer, men det är mycket vanligare att man inte har prostatacancer om man går upp och kissar oftare som man… *Jeanette instämmer hummande*… och då är det oftast den andra sjukdomen i prostata som heter benign prostatahyper… eller plasi, alltså en godartad förstoring av prostatan och den ger också liknande symtom som vid prostatacancer. Det är lite lurigt.
Jeanette Conte: Ja, okej. Så förstorad prostata, för det har man känt igen… *Henrik svarar jakande*… men det har ingenting med prostatacancer att göra?
Henrik Grönberg: De har ingenting med varandra att göra…
Jeanette Conte: men lite samma symtom?
Henrik Grönberg: Ja och de sitter i samma organ.
Jeanette Conte: Ja såklart.
Henrik Grönberg: Och man kan ha båda sjukdomarna samtidigt, vilket också är lite lurigt. Man kan ju ha en godartad prostataförstoring och i den så finns det en prostatacancer som behöver behandling också.
Jeanette Conte: Ja… det finns… inga lätta vägar här… direkt?
Henrik Grönberg: Nej det är svårt… *de skrattar båda medhållande*… men vi har kommit väldigt långt faktiskt de senaste åren.
Jeanette Conte: Vad är de största skillnaden de senaste åren?
Henrik Grönberg: Jag kan säga att det är två saker som vi har tagit till oss på s:t Göran. Det första är att vi har tagit fram ett bättre test än PSA.
Jeanette Conte: Vad är PSA-test, om vi börjar där?
Henrik Grönberg: PSA-test är ett vanligt blodprov som man tar med ett protein, ett äggviteämne, som kommer från prostatan som heter PSA, prostataspecifikt antigen. Det är lätt att mäta enkelt. Problemet är att när det är förhöjt så är det oftast inte prostatacancer utan det är godartad prostataförstoring.
Jeanette Conte: Just det. Det var det där.
Henrik Grönberg: Ja, det var det där lilla problemet ja… *Jeanette hummar medhållande* Så att vi helt enkelt… Min forskargrupp för ungefär drygt 10 år sedan bestämde sig för att nu ska vi försöka hitta någonting som är bättre än PSA och då har vi tagit fram någonting som heter Stockholm 3-testet, vilket är en kombination av 5 äggviteämnen, markörer, och sedan är det ungefär ett 100-tal genetiska markörer… *Jeanette hummar medhållande*… och klinisk information. Om man har till exempel det här i släkten.
Jeanette Conte: Okej…
Henrik Grönberg: … Då har vi lagt ihop det till ett test. Ett blodprov som är lika enkelt att ta som PSA, men som är mycket bättre.
Jeanette Conte: WOW! Och hur vanligt är det att man får ta det nu då?
Henrik Grönberg: Vi på s:t Göran har använt det sedan 3 år tillbaka. Det har använts sedan 2 år tillbaka i delar av Norge och nu kommer det börja användas i olika delar av Sverige också under det närmaste året.
Jeanette Conte: Vad intressant. Om man är man och ska göra ett sådant test, ska man be om det här testet då?
Henrik Grönberg: Enklaste sättet om du bor i Stockholm idag. Det är bara att gå in på vår hemsida på s:t Göran faktiskt… *Jeanette instämmer jakande*… för där kan man få information om det här och testa sig själv faktiskt.
Jeanette Conte: Okej.
Henrik Grönberg: Man bara loggar in med bank-ID, svarar på några frågor och sedan beställer man sitt eget test.
Jeanette Conte: Fiffigt!
*Signaturmelodimarkering*
Jeanette Conte: Och om vi då går in på behandlingen. Hur ser den ut idag för prostatacancer?
Henrik Grönberg: Om vi hittar en prostatacancer när den bara finns i själva körteln… *Jeanette instämmer hummande*… det vill säga lokaliserad prostatacancer då är det antingen operation eller så kallad extern strålbehandling som ges. Båda de två behandlingarna är väldigt bra och man botar de allra flesta i den situationen. Om det har gått lite längre så att den här tumören har växt till kanten av prostatan eller är lite större eller växer snabbt då lägger vi oftast till hormonbehandling till den… *Jeanette instämmer förvånat med*… till oftast till strålbehandling. Även då när vi gör det så botar vi de allra flesta, men sedan är det ju tyvärr de män som kommer för sent, alltså att det redan spritt sig till skelettet eller lymfkörtlarna… ja, då kommer vi aldrig bota den mannen från prostatacancer, men vi kan ge många bra behandlingar för vi har idag en 5 – 6 olika typer av behandlingar vi kan ge till den mannen och det är också den här saken som har förändrats mycket senaste 10 åren. För 10 år sedan då hade jag i princip bara hormonbehandling att ge, men idag har vi en 4 – 5 nya läkemedel, både cellgifter och hormonbehandling.
Jeanette Conte: Okej. Så det finns mer individanpassat?
Henrik Grönberg: Mycket mer individanpassat.
Jeanette Conte: Ja
Henrik Grönberg: Det är mycket betydande för en man. Om man kommer med spridd prostatacancer till mig idag så lever han oftast 4 – 5 år, många av de år med väldigt bra liv… *Jeanette hummar medhållande*
Jeanette Conte: Men du, nu måste jag fråga. För när jag tänker på prostata, att undersöka prostatan… *Henrik svarar jakande*… så tänker jag alltid att man går in fysiskt via analen, att det är det män ska göra och därför varit som ett tabu att man ska kolla det, men du har inte nämnt det någonting nu.
Henrik Grönberg: Nej, eftersom det är ganska meningslöst att göra det.
Jeanette Conte: Men gör man fortfarande det?
Henrik Grönberg: Ja, det görs det, men det… Om man säger har man ett bra blodprov som vi har här i Stockholm 3 och nästa steg i diagnoskedjan, som jag kallar det, är att man gör en magnetkameraundersökning utav prostatan. Där kan vi se var någonstans i prostatan som eventuellt cancern sitter.
Jeanette Conte: Just det. Men det är steg 2 liksom.
Henrik Grönberg: Det är steg 2 och sedan så är det viktigt att man tar de här vävnadsproverna som man tar sedan för att verkligen säkerställa att det är prostatacancer till det här området. Så att känna med fingret via ändtarmen det har liksom varit standard i väldigt många år och det är ju klart om man har en stor, knölig, prostata så känner man det, men det är mycket bättre att göra ett bra blodprov och sedan magnetkamera istället.
Jeanette Conte: Det kan också vara att den bara är lite förstorad… *Henrik svarar jakande*… som du pratade om förut.
Henrik Grönberg: Precis.
Jeanette Conte: och då finns det ju… nu har vi pratat litegrann… det är ju de här biverkningarna som verkar också vara stor svårighet som man pratar mycket om. Vad som kommer efter en behandling. Hur ser det ut generellt, risken att det blir men?
Henrik Grönberg: Vi kan säga såhär, att innan man startar en behandling mot prostatacancer så informerar vi alltid vilka biverkningar som kan hända och som jag sa tidigare när det gäller operation så är det impotens, påverkan av potensen är ganska vanligt, och så är det inkontinens, att man får ett läckage, ett urinläckage och det har ju att göra med när man tar bort själva prostatakörteln så syr man ihop urinröret ifrån urinblåsan med det som kommer från penis och då gäller det att ha kvar bäckenbottenmuskulaturen precis som kvinnor efter att man fött barn… *Jeanette instämmer hummande*… så måste män kunna knipa och ju äldre man är ju svårare har man för det där.
Jeanette Conte: Kan man öva upp det som man?
Henrik Grönberg: ja, det måste man göra före operation…
Jeanette Conte: Okej…
Henrik Grönberg: Man får ett intensivt, man kan säga träningsprogram innan operation i några veckor.
Jeanette Conte: Finns det en vits att göra det här oavsett som man?
Henrik Grönberg: Nä, nej.
Jeanette Conte: Nä…
Henrik Grönberg: Nej det tycker jag inte
Jeanette Conte: Nä, tänkte bara om man kan… *skrattar till*… männen kunde få vara med när vi kvinnor ska hålla på och knipa… *skrattar till*
Henrik Grönberg: Näe… hörrudu.. *skrattar*… det tror jag inte på.
Jeanette Conte: Nej okej nej *skrattandes* Det är bara för operationen… *Henrik svarar jakande*… helt enkelt.
Henrik Grönberg: Precis.
Jeanette Conte: Ja.
Henrik Grönberg: Och när det gäller strålbehandling så är det andra… där är det urinblåsan och ändtarmen som får också en del strålbehandling och då blir de irriterade och man ibland får kissa oftare och ibland får man problem med ändtarmen. Man kan få slem, men kan ibland få lite blod… Så det här är saker vi berättar om. För många händer det inte utan det går bra, men för vissa får de ordentligt med besvär och då måste vi hjälpa på andra sätt.
Jeanette Conte: Vad… Hur stor andel får besvär?
Henrik Grönberg: Vi kan säga efter strålbehandling så är det ungefär mellan 15 och 20 % som får besvär… *Jeanette instämmer hummande*… som är kvarstående i mer än ett år och när det gäller operation så får ju en majoritet påverkan på potensen. Vissa har ett litet lätt läckage och de flesta klarar av det.
Jeanette Conte: Så strålningen har mindre biverkningar?
Henrik Grönberg: Ja, tittar man och jämför de här två så är det faktiskt så. Det finns stora studier framför allt från England som jämfört de här två behandlingsmetoderna och där ser ju strålbehandlingen ut att vara litegrann lättare *Jeanette instämmer hummande*, men det är väldigt individuellt. Det är ju mannen själv som bestämmer… *Jeanette instämmer hummande*… vilken behandling man vill ha för de är ju lika bra.
Jeanette Conte: Hur lång tid är en behandling?
Henrik Grönberg: En operation går från den ena dagen till den andra… *Jeanette svarar jakande*… och sedan har man kateter i 10 dagar och sedan är det över, men en strålbehandling är någonstans mellan 4 och 7 veckor.
Jeanette Conte: Det är ändå relativt kort.
Henrik Grönberg: Ja.
Jeanette Conte: Hur vanligt är det att det kommer tillbaka?
Henrik Grönberg: Ja ungefär… utav dem som har en begränsad prostatacancer till själva körteln så är det ungefär 20 % av dem som får tillbaka sin prostatacancer… beroende litegrann på hur stor den är och hur snabbt den växer.
Jeanette Conte: Får man gå på efterkontroller titt som tätt efteråt?
Henrik Grönberg: Ja vi tar… och det är en del utav hela prostatacancercenter. Vi följer upp patienten i 10 år efter behandlingen. Då får de ta PSA-prover efter själva behandlingen. PSA fungerar väl efter själva behandlingen för att se… *Jeanette instämmer hummande*… om den kommit tillbaka eller inte, men den är inte lika bra för att hitta en prostatacancer.
Jeanette Conte: Okej. Så den har man bättre efteråt… *Henrik svarar jakande*… efter man har behandlat…
Henrik Grönberg: Då använder man PSA.
Jeanette Conte: Du nämnde förut att det fanns vissa ärftliga faktorer, men hur starka är de?
Henrik Grönberg: Det finns vissa enstaka familjer där det är riktigt ärftligt, men det är väldigt få.
Jeanette Conte: Ja… okej.
Henrik Grönberg: Men sedan finns det ett hundratal genetiska faktorer som man ärver som tillsammans ger den här ökade ärftligheten för prostatacancer… *Jeanette instämmer hummande*… och de har vi koll på och hittat de senaste 10 – 15 åren och det är det vi använder i Stockholm 3-testet idag
Jeanette Conte: Vad annars då, finns det någonting man kan göra för att förebygga?
Henrik Grönberg: Det här är ett ganska tråkigt svar egentligen. Nej, det är det inte.
*signaturdänga*
Jeanette Conte: Jag är lite mer nyfiken på den här forskningen som ni gör på s:t Göran Capio. För det känns ju, som du nämnde, som det hänt väldigt mycket de senaste åren. Kan du inte berätta lite mer?
Henrik Grönberg: Egentligen finns det förutom Stockholm 3-testet som vi har infört, så finns det egentligen två andra spännande saker som vi håller på att titta på. Det ena är att vi har ett AI-verktyg för att titta på vävnadsproverna som kommer från prostatan… *Jeanette instämmer hummande*… där vi helt enkelt… Vi publicerade senast för ett halvår sedan en stor artikel där vi kunde säga att ett AI-verktyg, alltså en algoritm, kan hitta prostatacancer lika bra som de bästa prostatapatologer i världen.
Jeanette Conte: Gud så spännande!
Henrik Grönberg: Det är jättespännande och det skulle förstås göra att vi kan använda det här väldigt snabbt… *Jeanette instämmer jakande*… att man bara tar det vävnadsprovet, färgar in det som vi brukar göra hos patologen och sedan kan vi låta en dator titta på det. Det har vi sett också när det gäller mammografiscreening och bröstcancer att det kan också användas och det skulle vara fantastiskt om vi skulle kunna komma dit för då blir ju bedömningarna bättre.
Jeanette Conte: Jag tänkte säga, då finns ju inte den där mänskliga faktormissarna…
Henrik Grönberg: … nej, det finns ju inga dåliga dagar då *båda skrattar*
Jeanette Conte: *skrattar* Näej…
Henrik Grönberg: En fredag eftermiddag är ingen bra dag att få en prostatabiopsi bedömd. Det var som när jag besökte en italiensk patolog för 2 år sedan och han sa att ”jag är en ganska bra patolog måndag, tisdag, onsdag och torsdag, men på fredag… *båda skrattar till*… då tänker jag att jag ska ut och fiska på helgen, så då är jag inget bra”… Det är ganska skönt om man har den… jag menar, vi är ju människor… *”precis” inskjuter Jeanette i medhåll*… och där kan ju ett AI-verktyg eller en maskin hjälpa till väldigt mycket i den här bedömningen och man får en jämnhet under veckan och året. Så det är ju jättekul, och det håller vi på att börja testa under slutet av det här året och början av nästa år för att se hur det ska fungera. Vi vet att det fungerar, men hur det kan fungera rent i praktiken på kliniken. Det är en annan sak.
Jeanette Conte: Det är en annan sak. Tänker man att man skulle kunna ta tidigare vävnadsprov för att kolla om det finns några andra algoritmer för att de här skulle kunna utveckla…
Henrik Grönberg: Skulle man kunna göra också. Man skulle kunna titta på de här vävnadsproverna vad är prognosen för den här mannen. Behöver han behandling eller inte. Vilken typ av behandling. Sådant kan vi också titta på med AI. Så det är en spännande sak. *Jeanette instämmer jakande* Nästa spännande som vi håller på med det är någonting som heter cirkulerande tumör-DNA. Vi vill gärna se hur en prostatacancertumör ser ut rent genetiskt. Titta på vilka mutationer, förändringar som finns i den. Tidigare har det varit så att vi behöver ta ett vävnadsprov och så behöver vi ta det provet och göra den här genetiska analysen, en så kallad sekvensering… *Jeanette instämmer hummande*… och titta på gener som har med prostatacancer att göra. Nu finns det en metod, som vi bland annat utvecklat, det är att man kan ta ett vanligt blodprov istället och från det blodprovet så kan vi plocka ut små små delar, DNA-bitar ifrån… *Jeanette hummar instämmande*… som kommer från tumören…
Jeanette Conte: jaha…
Henrik Grönberg: … utifrån det så kan vi alltså sekvensera egentligen patientens tumör utifrån ett vanligt blodprov.
Jeanette Conte: Det är ju så science fiction för mig…
Henrik Grönberg: Det… det är helhäftigt… *Jeanette instämmer jakande*… och man inser att det är här framtiden… *Jeanette instämmer jakande*… vilket gör att med mig som huvudforskare ha startat en stor studie som heter Probio. Började i Sverige, nu går den i Belgien också, kommer att starta i Norge och Schweiz. Där vi helt enkelt utifrån ett blodprov kan avgöra – ska den här patienten ha cellgifter, hormonbehandling eller någon annan specifik riktad behandling.
Jeanette Conte: Så det blir ännu bättre så ni individuell…
Henrik Grönberg: … ja, vi individualiserar behandlingen och det här är ju någonting som vi testar nu med fem olika läkemedel samtidigt. Det här är det som är framtiden. Det här är framtiden hur vi kommer utvärdera nya cancerläkemedel. Probio är en typ av studie där man ska kunna ta in nya läkemedel hela tiden… *Jeanette instämmer jakande*… och utvärdera dem kontinuerligt.
Jeanette Conte: Ja, jag förstår att du tycker det hänt mycket nu de senaste…
Henrik Grönberg: Ja, det här är bara senaste 2 – 3 åren.
Jeanette Conte: Ja… Vad ser du mest framemot då? Vad tänker du, kommer hända de närmaste åren?
Henrik Grönberg: Det jag ser mest framemot egentligen är att jag skulle vilja se att prostatacancersjukvården i Sverige får en ordentlig skjuts framåt. Jag skulle vilja att den standardiserades på samma sätt som bröstcancersjukvården. Idag är den väldigt fragmenterad och det är väldigt olika över landet. Jag vet att patienterna hos oss på s:t Göran får väldigt bra sjukvård, men jag vet att i många delar av landet ser det inte ut på det sättet och det tycker jag är fel och självklart skulle jag vilja att det sätt som vi jobbar på s:t Göran skulle kunna spridas över Sverige helt enkelt för då skulle vi få mycket bättre prostatacancersjukvård. Jag kan bara tala om att i region Stockholm här så har man hållit på utreda det här i säkert 5, 6 – 7 år och till slut så kom ju den sista utredningen som var för 3 år sedan där man sagt att man inte ska ha en samlad prostatacancersjukvård utan den ska vara splittrad på primärvård, öppenvårdsurologi och sjukhusen och för mig var det helt fel tänkt.
Jeanette Conte: För att?
Henrik Grönberg: Ja, för att det var lättast så.
Jeanette Conte: Jaha…
Henrik Grönberg: Men vi på s:t Göran bestämde att vi struntar i det utan vi kör på så som vi har tänkt och bildade prostatacancercentrum och det har vi gjort och nu behandlar vi någonstans mellan 6 och 700 nya prostatacancer per år. På prostatacancercentrum där jobbar idag ett tiotal läkare och ett tiotal sjuksköterskor och undersköterskor med det här. Vi kan säga hur duktiga är vi. Det finns några saker som… vi brukar lyfta fram tre saker egentligen från det vi gör. Det första är att vi tittar på är hur nöjda patienterna är och när vi gjorde senaste undersökningen på s:t Göran i fjol, då var det helt osannolikt för alla, alltså 100 % av patienterna var både nöjda och trygga med den vård de fick hos oss.
Jeanette Conte: Oj! Det måste ändå ha varit anmärkningsvärt.
Henrik Grönberg: Det var anmärkningsvärt och det var det centrum på s:t Göran som hade det bästa siffrorna… *Jeanette instämmer jakande*… Det är det första. Det andra tittar vi på hur duktiga vi är på att operera, får vi bort cancern eller inte när vi opererar? Alltså, har vi lämnat en bit utav cancern? Och där låg vi också i topp utav de 40 sjukhusen som fanns i Sverige. Det tredje, som jag brukar lyfta fram, det är att titta på hur många vi hittar en cancer på, hur många av dem har den här snälla formen som inte vi vill hitta och hur många har den formen som vi vill behandla? Så låg vi i topp där också. Det var bara 12 eller 13 % av dem som fick en prostatacancerdiagnos hos oss som hade den snälla formen jämfört med ungefär 30 % i övriga Sverige.
Jeanette Conte: Jaha. Då får ju siffrorna tala för sig själva.
Henrik Grönberg: Ja, de gör ju det. Jag är väldigt stolt över de här siffrorna. De är viktiga både att patienterna känner sig nöjda och trygga och att vi har medicinska bra resultat. När det gäller prostatacancercentrum på s:t Göran så har vi ytterligare två spännande sätt vi jobbar. Det ena är att vi tagit fram digitala verktyg på ett sätt där vi använder webben och vi använder information på vår hemsida så att patienten själv kan testa sig och det andra är att vi har egentligen lyft över mycket delar av diagnostiken från läkare till undersköterskor och sköterskor… *Jeanette hummar förvånat*… som gör hela det här diagnostik, alltifrån blodproverna till magnetkameraundersökningarna och skriver de remisserna och det är först när patienten ska ta ett vävnadsprov… *Jeanette instämmer hummande*… han behöver träffa en läkare… *Jeanette instämmer hummande*… Så vi har effektiviserat hela den här kedjan på ett sätt som gör att många fler kan få dra nytta utav det här.
Jeanette Conte: Just det, för då kan man snabbare få ta de här testerna och alla de här grundgrejerna.
Henrik Grönberg: Precis. Man behöver inte gå via en läkare som ska skriva en remiss och så vidare och vidare.
Jeanette Conte: Kanske en dum fråga, men varför gör man inte såhär överallt?
Henrik Grönberg: Jag kan säga såhär. Vi har börjat på Capios vårdcentraler i Stockholm, så på Capios vårdcentraler i Stockholm så tar man oftast inte PSA idag längre utan man bara hänvisar till s:t Göran och när du frågar distriktsläkarna där så säger de att det här är fantastiskt bra för att de slipper ju ta hand om den här patientgruppen.
Jeanette Conte: Ja, läkarna kan göra annat som…
Henrik Grönberg: Precis!
Jeanette Conte: Gud så smart!
Henrik Grönberg: Ja, visst är det.
Jeanette Conte: Faktiskt *skrattar till*
*signaturdänga*
Jeanette Conte: Ja, wow alltså. Det är ett tungt ämne och det finns så mycket sorg, men man blir ändå måste jag säga lite inspirerad och lite glad. Det känns som att det finns väldigt mycket bra nyheter.
Henrik Grönberg: Jag brukar säga såhär. Att skulle vi genomföra bra diagnostik för alla. Genomföra en prostatacancerscreening i befolkningen och sedan behandla rätt patienter på bästa sätt så skulle vi säkert få ned dödligheten med hälften och komma ned till samma siffror som vi har för bröstcancer idag. Vi har egentligen de verktygen idag, men vi behöver använda dem på ett klokt sätt.
Jeanette Conte: och nu då du har lyssnarnas öron oavsett om man är man eller man kanske är tillsammans med en man. Vad skulle du vilja säga till dem som lyssnar?
Henrik Grönberg: Är du över 45 år idag, mellan 45 och 75, så bör du i alla fall ta dig en funderare på om du ska testa dig för prostatacancer eller inte. Bor du i Stockholm är det bara att gå in på vår hemsida s:t Görans prostatacancerhemsida. Där finns det information om det här och vill du testa dig så kan du göra det direkt själv. Sedan tar vår personal hand om dig på bästa sätt. Är du utanför Stockholm så kan du också göra det, men då måste du ta dig till Stockholm för att ta testen, men jag tycker ändå att det är bättre att ta ett PSA-test än att inte göra någonting.
Jeanette Conte: … och hur ofta ska man testa sig?
Henrik Grönberg: När det gäller Stockholm-3 så har vi sagt antingen vartannat eller var 6:e år. Det beror på vad resultatet säger.
Jeanette Conte: Okej. Det informerar ni om sedan.
Henrik Grönberg: Det informerar vi om helt enkelt.
Jeanette Conte: ja… Jamen du Henrik… Tusen tusen tack. Jag har lärt mig jättemycket!
Henrik Grönberg: Vad roligt!
Jeanette Conte: Verkligen! Och jag kommer verkligen sprida ordet och ser väldigt mycket framemot de kommande åren. Det känns som om det är väldigt mycket på gång och väldigt mycket positivt ändå.
Henrik Grönberg: Ja, det är det.
Jeanette Conte: Tusen tack att du kom!
Henrik Grönberg: Tack ska du ha!
Jeanette Conte: Tack också till dig som har lyssnat. Besök gärna capio.se/podd för tips och råd om sjukdomar och besvär vi tar upp i poddmottagningen. Där finns också även länkar till mottagningar som tar hand om dig som undrar om prostatabesvär. Och du som tidigare följt Poddmottagningen på insta är nu välkommen att följa med till vårt moderkonto Capio Sverige för info om kommande avsnitt.
*avslutande signaturmelodi*
*fågelkvitter*
Kvinnoröst: Det här var en produktion av Poddagency.
