Att vara närstående
Att vara närstående till någon som blir sjuk kan påverka tillvaron på olika sätt för olika personer. För vissa blir inte förändringarna så stora, men om du till exempel delar vardag med den som blir sjuk kan förändringarna bli större. Det kan kännas bra om den som är sjuk kan dela upplevelsen och få stöd ifrån dig som närstående, men det kan ibland vara svårt att veta hur man ska göra för att finnas som ett bra stöd.
Som närstående kan du drabbas av känslan att inte räcka till, att du känner dig maktlös för att du inte vet hur du kan påverka situationen. Du kan känna dig pressad, trött och orolig för hur det ska gå. Samtidigt kan behandlingar och undersökningar vara ansträngande även för dig som anhörig. Du kanske inte har samma tid att göra sådant du brukar göra och mår bra av. Du kan bli arg, besviken och frustrerad, samtidigt som du känner dig orolig och nedstämd.
Om du inte är närmast anhörig
Om du inte tillhör de allra närmaste kan det vara svårt att veta vad du ska säga eller göra. Men ofta betyder det väldigt mycket att du försöker. Även efter lång tid kan det vara viktigt för den som är sjuk att veta att du finns och lyssnar. Ett sms kan betyda mycket, även efter lång tid. Det är lätt att känna sig ensam om kollegor eller vänner slutar höra av sig efter en tids sjukdom.
Fråga om du kan hjälpa till med något. Det kan finnas saker i vardagen som för dig är enkelt men som är svåra att orka eller hinna med för den som är sjuk. Det kan till exempel vara att hjälpa till med tvätt, att städa eller att handla.
När en närstående går bort
Det finns många olika reaktioner när någon som står en nära lämnar oss. Sorgen kan vara olika för olika personer och själva sorgeprocessen kan variera. En del gråter mycket, en del inte alls. Vissa vill prata om sorgen och vissa vill vara för sig själva. Det är naturligt att känna sig vilsen och det finns inget rätt eller fel sätt att sörja när någon dör. Alla reagerar olika.
Reaktionerna kan växla under sorgen
Många upplever en rad olika känslor under sorgeprocessen. En del drabbas av skuldkänslor för att de får leva vidare, eller att de sagt något dumt till den som har dött. Vissa blir arga på den som dött och lämnat en kvar, eller arg på vården som inte kunde rädda personen. Det kan vara svårt att förstå vad som har hänt och du kan känna dig bedövad och avskärmad från omgivningen. Du kanske inte känner något särskilt alls under denna fas. Vissa känner skuld även över detta, att de borde känna sig ledsna, men det finns givetvis inget rätt eller fel.
Vanliga reaktioner vid sorg kan vara:
- overklighetskänslor
- saknad och längtan efter den som gått bort
- förtvivlan och nedstämdhet
- känslor av övergivenhet, tomhet eller meningslöshet
- oro eller ångest
- ilska och irritation
- skuldkänslor
Sorg aktiverar samma system i kroppen som stress gör och kan påverka hur du fungerar och beter dig. Även immunförsvaret kan bli påverkat av för höga halter stresshormon i kroppen och du kan känna dig extra känslig för infektioner.
Sorg är inte en sjukdom men kan ändå påverka ditt mående mycket. Du kan behöva vara hemma helt eller delvis från jobb eller studier en tid.
Hur kan jag göra det lättare?
- Försök att äta och sova på regelbundna tider
- Berätta för andra hur du känner och vilket sorts stöd du vill ha
- Kontakta en stödgrupp. Det kan bli lättare att prata med andra som är i samma situation
- Skriv ner dina tankar och försök beskriva hur sorgen känns
- Försök ta reda på sådant som eventuellt känns oklart. Det kan hjälpa dig komma vidare i sorgen
- Försök rör på dig regelbundet. Promenera, träna eller gör en fysisk aktivitet du tycker om. Tillåt dig själv att göra sådant du tycker om när du kan och orkar
Var kan jag få stöd?
Det finns hjälp att få av vården i form av samtal och stödgrupper. Akutsjukhus kan även i viss mån erbjuda kuratorskontakt till närstående. Oftast går det också att få kuratorskontakt via de som vårdar den sjuke. Prata med vårdgivarna eller kontakta vårdcentralen. Du som arbetar kan även i vissa fall ha möjlighet till samtalsstöd via företagshälsovården.
På vissa håll erbjuds stödgrupper för närstående, även kallade anhöriggrupper. Där får du möjlighet att träffa och prata med andra i liknande situation som dig. Det kan också finnas grupper för både den som är sjuk och den närstående. Fråga där den som är sjuk får sin vård.
”Våga be om hjälp. En del närstående har svårt att be om hjälp för att de är ju friska och tänker att det är den sjuka som ska ha hjälp. De glömmer med andra ord bort sig själva eller tycker inte det är lika viktigt.” – Christine Brown, kurator på Capio palliativ vård i Sollentuna
Råd och stöd om ekonomi
Ekonomin kan påverkas även för dig som är närstående. Du kan ha rätt till ekonomiskt stöd från kommunen eller Försäkringskassan. Prata med kuratorn eller de som vårdar den som är sjuk om vad du kan göra. Det finns till exempel närståendepenning och annat ekonomiskt stöd vid sjukdom.
Vad behöver jag göra när någon dött?
De flesta dör på sjukhus eller vårdhem. Där finns ofta särskilda rum eller ett kapell där du som närstående kan ta farväl på ett lugnt och värdigt sätt. Vårdpersonalen brukar också kunna kontakta kurator om du som närstående önskar det.
Om en person dör i hemmet och dödsfallet var väntat ska du kontakta den som hade ansvar för personens vård, exempelvis hemsjukvården. En läkare bekräftar dödsfallet. Om du däremot har misstanke om brott eller olycka efter att någon dött i hemmet ska du kontakta polisen.
Det finns tid för att lugnt och värdigt ta farväl av personen som dött i hemmet. Läkare kan besluta att kroppen får vara kvar hemma under en begränsad tid om en närstående till exempel behöver resa dit för att ta farväl. Begravningsbyrån brukar sedan ta hand om kroppen. Om du vill får du vara med och till exempel tvätta och klä den avlidne.
Inför begravningen
Gravsättning, begravning av kroppen, eller kremering ska ske inom en månad efter dödsfallet. Kontakta gärna begravningsbyrå eller de som ska ordna begravning så snart som möjligt för att hitta en tid som passar. Om den avlidne hade speciella önskemål om hur begravningen ska gå till ska du berätta det för de som ordnar begravningen. Det finns också speciella hemsidor som den som dött kan ha fyllt i tidigare, exempelvis Livsarkivet eller Vita Arkivet. Fråga begravningsbyrån om du undrar något kring det.
Om den som dött inte har tillräckligt med pengar för att täcka kostnaderna för begravningen kan du få bidrag från den avlidnes hemkommun. Prata med kommunens socialkontor om du behöver ett sådant bidrag, då söker du ekonomiskt bistånd.
- Kontakta begravningsbyrå
- Kontakta de som ska närvara vid begravningen
- Berätta om den avlidne hade några speciella önskemål kring begravningen
- Bestäm var begravningen ska hållas
- Ska kista eller urna gravsättas eller ska askan spridas? Om askan ska spridas söker du tillstånd hos Länsstyrelsen
- Bestäm om ni vill ha en minnesstund efter begravningen
Hur sköter jag ekonomin efter ett dödsfall?
Pengar, ägodelar och skulder som ägs av den som dött kallas för dödsbo. Att sköta ett dödsbo innebär bland annat att ta hand om post, betala räkningar och avsluta konton. Det är oftast en närstående som sköter dödsboet, exempelvis partner eller barn. Även en utomstående person eller en bank kan sköta dödsboet.
Många myndigheter, banker och en del företag får information om dödsfallet direkt från Skatteverket. Andra kan du som tar hand om dödsboet behöva kontakta för att till exempel avsluta en prenumeration eller ett medlemskap. För att ta hand om den avlidnes ekonomi behöver du ett särskilt intyg som heter dödsfallsintyg med släktutredning. Det beställer du på Skatteverkets hemsida.
Bouppteckning
När någon dött görs en så kallad bouppteckning. Det är en sammanställning som visar vad den som har dött har ägt och om personen hade eventuella skulder. En bouppteckning behövs för att någon ska kunna ärva och det är de efterlevande som ser till att bouppteckning görs. Senast fyra månader efter personen gått bort ska bouppteckningen skickas in till Skatteverket.
Hur kan jag som närstående må bättre?
Börja med att ta reda på information om sjukdomen och behandlingar som din närstående går igenom. Det är ett första steg för att minska oron hos dig själv och ha bättre koll på vad som händer. Om du hittat information själv så prata även med en läkare för att försäkra dig om att det stämmer. Tänk på att den som är sjuk kan behöva ge tillstånd för att läkaren ska kunna berätta vissa saker.
Acceptans
Acceptera dig själv och hur du reagerar på situationen. Det finns inga känslor som är konstiga eller fel. Men undvik att rikta för starka känslor mot den som är sjuk och prata hellre med en annan vän eller familjemedlem när du behöver ventilera. Fysisk aktivitet kan också hjälpa dig lätta på starka känslor.
Ta hand om dig och gör saker som får dig att må bra, själv eller tillsammans med andra. På så sätt får du mer ork att hantera situationen och vara ett bra stöd för den som är sjuk. En del tycker att det hjälper att skriva dagbok också. Dels får du ut dina känslor i ord och du kan samtidigt få mer struktur över sjukdomens förlopp och behandlingar.
Be om hjälp
Du behöver inte fixa allt själv. Det är okej att be om hjälp från andra. Var tydlig med vad du vill ha hjälp med. Det kan till exempel vara att hämta barn från skolan, ordna mat, tvätta eller bara prata.
Hur kan jag stötta?
Det finns en del saker du kan göra för att stötta den som är sjuk, samtidigt som du kan bevara och stärka relationen er emellan.
Om det är möjligt, följ med vid besöken på sjukhuset så att du och den som är sjuk får samma information. Ibland kan det också vara bra för den som är sjuk att någon annan får samma information då det kan vara svårt att ta in allt när man får ett sjukdomsbesked eller förklaring om behandlingar. När du är med på sjukhuset kan det också bli lättare för dig och den som är sjuk att stötta och prata med varandra.
Det kan också vara viktigt att behålla de rutiner som fortfarande fungerar. Fortsätt hitta på saker tillsammans för att skingra tankarna och göra sådant ni brukar tycka om.
”Var närvarande och stöttande. Ibland kan det vara svårt för den sjuka att säga vad man behöver hjälp med, situationen kan kännas så överväldigande. Då kommer man långt med att vara närvarande, antingen fysiskt eller genom att hålla tät kontakt.” – Christine Brown, kurator på Capio palliativ vård i Sollentuna
Var ärlig
Det kan vara lättare att börja prata med varandra på ett sätt som hjälper dig och den som är sjuk om du är uppriktig med hur du själv tänker, känner och vad du behöver. Om det behövs – sätt gränser. Säg ifrån och berätta hur du känner, till exempel om du upplever att den som är sjuk ställer för höga krav. Det är viktigt för att du ska orka och kunna finnas som ett stöd hela vägen.
Det är stärkande för en person som är sjuk att bli behandlad som vanligt. När du bemöter personen på ett sätt som du brukar göra minskar också risken för att er relation blir påfrestad och försämras.