Sömnapné

Sömnapné kännetecknas av korta och upprepade andningsuppehåll under sömnen.

Musklerna som håller luftvägarna öppna när du är vaken slappnar av när du sover och utrymmet i andningsvägarna minskar. För de flesta innebär det inga problem men för en del personer blir utrymmet så trångt att luften har svårt att passera, man får ett ofrivilligt luftvägshinder och börjar snarka. En del har såpass litet och trångt utrymme att svalget är helt stängt när man försöker andas in varpå ett andningsupppehåll uppstår.

Orsaker till det trånga utrymmet i andningsvägarna, utöver den naturliga muskelavslappningen, är till exempel övervikt, stora halsmandlar, överbett, alkoholkonsumtion, rökning och en del läkemedel. 

Tack vare kroppens väckningsreflex vaknar man vid ett andningsuppehåll dock väldigt kortvarigt och oftast omedvetet. I och med man ständigt vaknar avbryts djupsömnen och man får ofta besvär under dagtid i form av trötthet och koncentrationssvårigheter.

Under en apné ökar kroppens stresspåslag vilket gör att pulsen ökar och blodtrycket stiger. Till följd av andningsuppehållen minskar kroppens syresättning.

Upprepade sömnapnéer är en stor påfrestning för kroppen, som obehandlat kan leda till allvarlig sjukdom. Till exempel finns risk för hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, diabetes och depression. Det leder också ofta till en nedsatt livskvalitet på grund av dagtröttheten och dagtröttheten i sig kan ge en ökad olycksfallsrisk i trafiken.

 

Utredningen börjar med ett förbesök hos vår sköterska där vi går igenom ditt hälsostatus kopplat till dina besvär. Vi går också igenom utrustningen för den nattliga sömnregistreringen, som du lånar hem och sover med under två nätter och därefter återlämnar i vår reception på morgonen mellan kl 08:30- 10:00. 

När mätningen är utförd återlämnar du utrustningen och vi påbörjar analys. Kort efteråt planeras ett uppföljande läkarbesök för genomgång av all data. Om det finns ett behov av behandling får du råd och information om vilka alternativ som finns.

Här kan du se en film som visar hur du tar på dig utrustningen.

När utredningen är klar får du besked av läkare om du har sömnapné eller inte. Man brukar dela in diagnosen obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS) i olika svårighetsgrader:

• Normalt resultat
  < 5 andningsuppehåll per timmes sömn

• Lindrig sömnapné
  Om du har mellan 5 och 14 andningsuppehåll per timmes sömn. 

• Måttlig  sömnapné
  Om du har mellan 15-30 andningsuppehåll per timmes sömn.

• Uttalad sömnapné
  Om du har fler än 30 andningsuppehåll per timmes sömn.

Beroende på vilken svårighet just du har finns olika välbeprövade behandlingsalternativ. 

Vid ett normalt resultat kan en del uppleva förbättring genom att till exempel behandla nästäppa eller undvika ryggläge. Läs fler råd om goda sömnvanor.

Antiapnéskena:

En antiapnéskena brukar kunna hjälpa bra vid mild till måttlig sömnapné. Vi remitterar dig i så fall till erfaren tandläkare inom området. 

CPAP (PAP):

Om du har måttlig till uttalad sömnapné är det bästa behandlingsvalet PAP- behandling. Med dagens teknik finns tysta och smidiga maskiner med digital anslutning. Där kan du som användare följa din behandling via en app och vi som vårdgivare kan enkelt korrigera inställningar utifrån dina behov.