Vad är höftledsartros?
Höftledsartros är en sjukdom som börjar i ledbrosket. Friskt ledbrosk är fast och elastisk och fungerar som stötdämpare och glidyta för höftleden. Höftledsartros innebär att brosket gradvis tunnas ut och till slut kan det försvinna helt.
Vad som orsakar sjukdomen är fortfarande till största delen okänt men sannolikt är belastning en av flera troliga orsaker. Ärftliga faktorer påverkar också risken för artros.
Symptom
Tidiga symptom är lätt smärta i ljumsken eller övre delen av låret vid ansträngning. Besvären kan öka med tiden men varierar ofta i perioder. Igångsättningssmärta, ökad stelhet och senare värk även i vila är en vanlig besvärsutveckling. Oftast får du bara besvär i ena höftleden, en tredjedel av dem som får artros får problem i båda höfterna.
Vem drabbas?
Artros i höftleden är en av de vanligaste ledsjukdomarna i västvärlden. Män och kvinnor drabbas ungefär lika ofta och risken för artros ökar ju äldre du blir. Ungefär tre av hundra personer över 55 år har höftledsartros. Varje år opereras ungefär 16 000 nya höftleder in hos personer som lider av svår höftledsartros. Medelåldern bland dem som opereras är 70 år.
Det är vanligast att du får höftledsartros utan att du tidigare har haft några skador eller sjukdomar i höftlederna. Det är fortfarande till största delen okänt vad som orsakar sjukdomen men det finns sannolikt både ärftliga och belastningsrelaterade orsaker. Uttrycket ”förslitning” tolkas ibland som att du använt din höft för mycket men något klart sådant samband finns inte.
Vissa yrkesgrupper såsom lantbrukare, brandmän och byggnadsarbetare har en klart ökad förekomst av artros jämfört med befolkningen i övrigt.
Risken är också högre för elitidrottare och för dem som tidigare har ådragit sig en skada i höftleden.
En annan trolig orsak är övervikt. Har du vid fyrtio års ålder en övervikt, ökar risken för en framtida höftledsartros två till tre gånger.
Diagnosen höftledsartros
Diagnosen höftledsartros innebär förutom smärta och stelhet att artrosen också syns på röntgen. Du kan ha artrosförändringar som syns på röntgen men utan att du upplever några särskilda besvär. Att ha ont kring höften behöver inte innebära att du har fått artros. Det finns andra sjukdomar eller inflammationer som ger smärta, och som ofta går över på några veckor eller månader.
Egenvård – vad kan jag göra själv?
Det är bra att bevara muskelstyrka och rörlighet så gott det går. Smärtstillande mediciner kan påtagligt lindra smärtan och möjliggöra fortsatt motion som cykling, simning, promenader med mera.
Skor med stötupptagande sula (till exempel joggingskor med luftkuddesula eller dylikt) i kombination med en käpp, gåstavar eller en krycka kan lindra avsevärt och skjuta en operation på framtiden.
Övervikt belastar såväl rygg, höfter som knän.
När och var ska jag söka vård?
Sök dig i första hand till din husläkare på din vårdcentral som kan beställa röntgen. Husläkaren kan också förskriva smärtlindrande läkemedel. I tidig fas hjälper exempelvis Alvedon/paracetamol, men högre smärta kan kräva kombination med starkare medicin.
Husläkare bör även remittera till fysioterapeut för genomgång och träningsprogram/ ”artrosskola”.
Om smärta/värk tilltar och livskvaliteten blir låg trots dessa insatser kan en remiss skickas till ortoped för att diskutera förutsättningar för en operation. En remiss till någon av Capios ortopediska verksamheter är lämplig om du inte är hjärtsjuk eller på annat sätt har en ökad operationsrisk.
Höftledsoperation
En höftledsoperation – höftledsprotes, innebär att den slitna höftleden avlägsnas och ersätts med en konstgjord kula och skål, oftast av metall och plast. Kulan fästs i lårbenet och skålen fästs i bäckenet. Läs mer om operation här >
