Vad är knäledsartros?
Knäledsartros är en degenerativ ledsjukdom. Det innebär att brosket på ledytorna gradvis tunnas ut och tillslut helt kan försvinna. Vad som orsakar sjukdomen är fortfarande till största delen okänt men sannolikt är belastning en av flera troliga orsaker. Ärftliga faktorer påverkar också risken för artros.
Symptom
Tidiga symptom är lätt smärta i knäet vid ansträngning. Besvären kan öka med tiden men varierar ofta i perioder. Ibland kan man också notera en ökad hjul-eller kobenthet. Igångsättningssmärta, ökad stelhet och senare värk även i vila är en vanlig besvärsutveckling.
Oftast får du bara besvär i ena knäet men en tredjedel av dem som får artros får problem i båda knäna.
För att få diagnosen artros så ska det finnas typiska röntgenfynd tillsammans med smärta och stelhet. Du kan också ha artrosförändringar som syns på röntgen utan att du upplever särskilda besvär.
Vem drabbas?
Artros i knäleden är en av de vanligaste ledsjukdomarna i västvärlden.
I åldersgruppen < 45 år är det ca en procent som drabbats, övervägande män. I högre åldrar dominerar kvinnor statistiken och ungefär dubbelt så många kvinnor som män är drabbade.
I åldersgruppen < 65 år anses ca 10 procent ha symptomgivande knäartros. Risken för artros ökar med åldern.
I Sverige opereras varje år ungefär 16 000 patienter för svår knäledsartros. Majoriteten av dem som opereras är mellan 70–80 år.
Det finns flera enskilda faktorer som påverkar risken att utveckla knäledsartros:
- Tidigare elitidrottare har högre risk än normalbefolkningen, framför allt fotbolls-och ishockeyspelare samt skidåkare.
- Motionsidrottande medför inte ökad risk men en genomgången knäskada, till exempel korsband eller menisk ökar risken avsevärt för att i ett senare skede utveckla artros.
- Genetiska faktorer, ärftlighet, anses också påverka risken för artros.
- Vissa yrkesgrupper med upprepad tung knäbelastning, huksittande eller hopp har en ökad förekomst av artros jämfört med befolkningen i övrigt.
- En annan viktig orsak är övervikt. Varje extra kilo belastar ledytorna i knäet tre-fyrfaldigt.
Egenvård – vad kan jag göra själv?
Du ska försöka bevara muskelstyrka och rörlighet så gott det går. Smärtstillande mediciner kan påtagligt lindra smärtan och möjliggöra fortsatt motion.
Cykling är en utmärkt träningsform, 20 minuter dagligen på motionscykel kan ge häpnadsväckande stora resultat.
Skor med stötupptagande sula (till exempel joggingskor med luftkuddesula eller dylikt) i kombination med käpp, gåstavar eller en krycka kan också lindra avsevärt och skjuta en operation på framtiden.
Övervikt belastar såväl rygg, höfter som knän.
När och var ska jag söka vård?
Din vårdcentral ska vara behjälplig med all vård fram till dess att en eventuell operation blir nödvändig. Vilket innebär att diagnosen ställs med hjälp av röntgen och läkarundersökning på vårdcentralen.
Husläkaren kan förskriva smärtlindrande läkemedel. I tidig fas hjälper receptfria smärtstillande tabletter bra men högre smärta kan kräva kombination med starkare läkemedel. I vissa fall kan också cortisoninjektioner i knäleden mildra symptomen.
Husläkare kan även remittera till fysioterapeut för genomgång och träningsprogram.
Om smärta/värk tilltar och livskvaliteten blir låg trots dessa insatser kan en remiss skickas till ortoped för att diskutera förutsättningar för en operation.
Operation
På ortopedkliniken kan läkaren ta ställning till om du kan vara behjälpt av en operation. Läs mer om knäledsprotes här >
