Under graviditeten behöver du mer näring. Det gäller framför allt näringsämnen som folsyra/folat, omega-3, järn och jod. Om du planerar att bli gravid så är det bra att börja inta folsyra, annars börjar du så fort som möjligt efter positivt graviditetstest. Folsyra har en positiv effekt på fostrets normala utveckling och den gravidas blodbildning och folsyra minskar risken för ryggmärgsbråck hos fostret under de första graviditetsveckorna. 400 µg per dag rekommenderas.
Det finns ett visst vetenskapligt stöd för att D-vitamin minskar risken för havandeskapsförgiftning och att D-vitaminbrist ökar risken för högt blodtryck, låg födelsevikt hos barnet och graviditetsdiabetes. Den rekommenderade D-vitamindosen under graviditet är 10 µg (400 IE) per dag. D-vitamin finns i berikade livsmedel som svensktillverkade mejeriprodukter samt de flesta margariner. Det finns även berikade vegetabiliska drycker. Fet fisk som till exempel lax, sill, makrill samt ägg innehåller vitamin D.
Gravidvitamin är kosttillskott för gravida med flera vitaminer och mineraler som även brukar innehålla rekommenderad mängd folsyra och D-vitamin (läs på innehållsförteckningen). För kvinnor med obesitas eller genomgången obesitasoperation rekommenderas högre dos D-vitamin på 20 µg/800IE/dag.
Om du inte äter rekommenderad mängd fisk per vecka enligt livsmedelsverket (Mat att undvika (livsmedelsverket.se) så kan du börja med Omega-3 och 200 milligram DHA om dagen är lagom dos.
Kalcium finns i mjölk, fil, yoghurt och ost. Ungefär 3–5 deciliter mejeriprodukter eller berikade växtbaserade alternativ rekommenderas per dag.
Många behöver järntillskott under graviditeten och järnnivåerna kommer följas på barnmorskemottagningen. Din barnmorska kommer rekommendera järntillskott vid behov. Järn finns även i kost såsom i kött, blodpudding, leverpastej, fisk och musslor. Linser, ärtor, bönor och fullkornsprodukter är andra källor till järn. Om du samtidigt äter något c-vitaminrikt kan järnupptaget förbättras. Lever innehåller också mycket järn, men ska undvikas under graviditet på grund av att lever innehåller för mycket A-vitamin, men leverpastej går som sagt bra.
Om du tar några läkemedel så ska du säga detta till din barnmorska på inskrivningssamtalet som är det första besöket. Om du tar läkemedel som inte kan tas under graviditet ska en läkare bedöma detta och om du i stället kan få ett likvärdigt läkemedel som inte påverkar graviditeten.
Du kan även bli sjuk under graviditeten. Om du har konstaterad influensa eller Covid-19 är det bra om du kontaktar din barnmorska för rådgivning. Du kan få svårare sjukdomssymtom under graviditeten och det kan ta längre tid innan du blir frisk på grund av förändrat immunförsvar.
Receptfria läkemedel som kan användas under graviditet för egenvård
Vid feber eller smärta kan paracetamol tas, max 1 gram var 6:e timme. Undvik ibuprofen.
Vid nästäppa/snuva går det bra att använda nässpray som exempelvis innehåller koksalt, Oximetazolin och Xylometazolin.
Vid allergi kan Desloratadine, Fexofenadin, Klemastin och Loratadin tas i tablettform.
- Som nässpray och näsdroppar kan du använda Azelastin, Budesonid, Flutikason, Levokabastin, Mometason, Natriumkromoglikat och Triamcinolon.
- Som ögondroppar går det bra med Emedastin, Ketotifen, Levokabastin, Natriumkromoglikat och Olopatadin.
Vid halsont kan läkemedel med Amylmetakresol och Diklorbensylalkohol användas och följa rekommendationen enligt anvisning på förpackning. Det finns ingenting som tyder på att dessa substanser skulle påverka fosterutvecklingen negativt, dock råder det begränsade data vid användning under graviditet.
Halsbränna och magkatarr är vanligt under graviditeten. Det går bra att använda Alginsyra, Omeprazol och Antacida.
Vid illamående och kräkningar finns Meklozin. Om ingen effekt, kan du kontakta din barnmorska eller vårdcentral för receptförskrivning av läkemedel mot illamående. Lokalbehandling med hydrokortison i normal dosering kan ske utan risk under graviditeten.
Vid långvarig hosta eller väldigt mycket besvär vid hosta bör läkarkontakt ske.