En graviditetslängd anges i fullgångna veckor plus dagar. Det är omöjligt att bestämma den exakta graviditetslängden från befruktning till beräknad förlossning, därför beräknas istället längden på graviditeten från senaste menstruationens första dag, även fast graviditeten inte funnits under hela den perioden.
Den första tiden i graviditeten efter befruktning kallas för första trimestern och avslutas i graviditetsvecka 13+6, det vill säga efter 13 hela veckor plus 6 dagar. Moderkaka och foster bildas och fostrets tillväxttakt är mycket hög i tidig graviditet. Även fostrets organ och organsystem anläggs under denna tid.
Vanliga första tecken på graviditet
Granskad av
Elin Åberg, Barnmorska, Capio Vårdcentral Vallby
Senast granskad
2025-01-06
När du har tagit ett positivt graviditetstest rekommenderas du att kontakta din barnmorskemottagning för inskrivning. Barnmorskan på mottagningen kommer sedan att följa din graviditet. Du kommer att få gå på graviditetskontroller som innefattar information, rådgivning, livsstilsfrågor, frågor om fysisk och psykisk hälsa samt diskussion om eventuell medicinering. Du kommer få lämna blodprov och urinprov samt göra blodtryckskontroller. Längre fram i graviditeten kommer barnmorskan att lyssna på bebisens hjärtslag, mäta gravidmagen och känna med händerna hur bebisen ligger i livmodern. Viktkontroller på dig som gravid kommer även utföras i medicinskt syfte några gånger under graviditeten, men du behöver själv inte ta del av din vikt om du inte vill.
Först och främst så är det viktigt att påpeka att du kan ha alla symptom, några symptom eller kanske inga symptom. Det är olika från gravid till gravid och det finns inget rätt eller fel. Med det sagt, så kommer här exempel på några vanliga första tecken på graviditet:
I början av graviditeten känner många gravida av ömhet och spändhet i brösten. Brösten kan även vara spända och lite ömma under hela graviditeten. Det beror på att det lagras extra fett i brösten och att körtlarna som bildar bröstmjölk växer. Bröstmjölk, så kallad råmjölk, bildas redan under graviditeten.
Graviditetsillamående är vanligt och ungefär 50 till 90 procent av alla graviditeter drabbas av detta. Graviditetsillamåendet debuterar ofta runt graviditetsvecka 4 – 8 och klingar oftast av spontant mellan graviditetsvecka 12 – 20. Det kan dock variera och en del gravida mår illa under hela graviditeten. Det finns flera orsaker till att graviditetsillamående uppstår, bland annat på grund av hormonella förändringar och ärftlighet. Det är vanligt att kräkas i kombination med illamåendet.
Om du har svårt att få i dig vätska eller mat på grund av illamåendet och/eller kräkningarna ska du prata med din barnmorska eller läkare. Det finns läkemedel som kan lindra, men om du har stora besvär kan du behöva få vätskedropp hos din kvinnoklinik. Illamåendet och kräkningarna påverkar inte barnet negativt, men det kan vara väldigt jobbigt och plågsamt för dig som är gravid. Du kan behöva sjukskrivning under den här perioden och det kan vara svårt att klara av vardagssysslorna. Ta hjälp och stöd av partner eller anhöriga.
För fler tips och råd besök Graviditetsillamaende.se
Många gravida blir väldigt trötta i början av graviditeten. Nattsömnen är viktig men passa på att sova eller vila en stund på dagen också om du har möjlighet till det. Kroppen förändras under graviditeten och dessa förändringar märks av på olika sätt, bland annat genom trötthet.
Du behöver inte äta för två när du är gravid, utan det är framför allt mer näring i form av vitaminer och mineraler som behövs.
Försök att äta en varierad kost, då blir det lättare att både du och barnet får i er tillräckligt med näring som behövs. Du behöver inte äta för två när du är gravid, utan det är framför allt mer näring i form av vitaminer och mineraler som behövs.
Hälsosamma matvanor minskar risken för graviditetsdiabetes,havandeskapsförgiftning och för tidig förlossning. Ät gärna mat som består av grönsaker, baljväxter, frukt, fullkornsprodukter, fisk, vegetabiliska oljor och magra mjölkprodukter. För mer information om bra mat för gravida samt mat att undvika under graviditet gå in på livsmedelsverkets hemsida: Mat för gravida (livsmedelsverket.se)
Under graviditeten behöver du mer näring. Det gäller framför allt näringsämnen som folsyra/folat, omega-3, järn och jod. Om du planerar att bli gravid så är det bra att börja inta folsyra, annars börjar du så fort som möjligt efter positivt graviditetstest. Folsyra har en positiv effekt på fostrets normala utveckling och den gravidas blodbildning och folsyra minskar risken för ryggmärgsbråck hos fostret under de första graviditetsveckorna. 400 µg per dag rekommenderas.
Det finns ett visst vetenskapligt stöd för att D-vitamin minskar risken för havandeskapsförgiftning och att D-vitaminbrist ökar risken för högt blodtryck, låg födelsevikt hos barnet och graviditetsdiabetes. Den rekommenderade D-vitamindosen under graviditet är 10 µg (400 IE) per dag. D-vitamin finns i berikade livsmedel som svensktillverkade mejeriprodukter samt de flesta margariner. Det finns även berikade vegetabiliska drycker. Fet fisk som till exempel lax, sill, makrill samt ägg innehåller vitamin D.
Gravidvitamin är kosttillskott för gravida med flera vitaminer och mineraler som även brukar innehålla rekommenderad mängd folsyra och D-vitamin (läs på innehållsförteckningen). För kvinnor med obesitas eller genomgången obesitasoperation rekommenderas högre dos D-vitamin på 20 µg/800IE/dag.
Om du inte äter rekommenderad mängd fisk per vecka enligt livsmedelsverket (Mat att undvika (livsmedelsverket.se) så kan du börja med Omega-3 och 200 milligram DHA om dagen är lagom dos.
Kalcium finns i mjölk, fil, yoghurt och ost. Ungefär 3–5 deciliter mejeriprodukter eller berikade växtbaserade alternativ rekommenderas per dag.
Många behöver järntillskott under graviditeten och järnnivåerna kommer följas på barnmorskemottagningen. Din barnmorska kommer rekommendera järntillskott vid behov. Järn finns även i kost såsom i kött, blodpudding, leverpastej, fisk och musslor. Linser, ärtor, bönor och fullkornsprodukter är andra källor till järn. Om du samtidigt äter något c-vitaminrikt kan järnupptaget förbättras. Lever innehåller också mycket järn, men ska undvikas under graviditet på grund av att lever innehåller för mycket A-vitamin, men leverpastej går som sagt bra.
Om du tar några läkemedel så ska du säga detta till din barnmorska på inskrivningssamtalet som är det första besöket. Om du tar läkemedel som inte kan tas under graviditet ska en läkare bedöma detta och om du i stället kan få ett likvärdigt läkemedel som inte påverkar graviditeten.
Du kan även bli sjuk under graviditeten. Om du har konstaterad influensa eller Covid-19 är det bra om du kontaktar din barnmorska för rådgivning. Du kan få svårare sjukdomssymtom under graviditeten och det kan ta längre tid innan du blir frisk på grund av förändrat immunförsvar.
Vid feber eller smärta kan paracetamol tas, max 1 gram var 6:e timme. Undvik ibuprofen.
Vid nästäppa/snuva går det bra att använda nässpray som exempelvis innehåller koksalt, Oximetazolin och Xylometazolin.
Vid allergi kan Desloratadine, Fexofenadin, Klemastin och Loratadin tas i tablettform.
Vid halsont kan läkemedel med Amylmetakresol och Diklorbensylalkohol användas och följa rekommendationen enligt anvisning på förpackning. Det finns ingenting som tyder på att dessa substanser skulle påverka fosterutvecklingen negativt, dock råder det begränsade data vid användning under graviditet.
Halsbränna och magkatarr är vanligt under graviditeten. Det går bra att använda Alginsyra, Omeprazol och Antacida.
Vid illamående och kräkningar finns Meklozin. Om ingen effekt, kan du kontakta din barnmorska eller vårdcentral för receptförskrivning av läkemedel mot illamående. Lokalbehandling med hydrokortison i normal dosering kan ske utan risk under graviditeten.
Vid långvarig hosta eller väldigt mycket besvär vid hosta bör läkarkontakt ske.
Vätskemängden i kroppen ökar under graviditeten, det gäller även slemhinnorna. Det gör att slemhinnorna blir tjockare och mer svullna. Du kan också få exempelvis näsblod lättare, tandköttet kan blöda lättare vid tandborstning och blodtillblandade flytningar kan också förekomma.
Hormonförändringen i kroppen som sker under graviditet påverkar flytningarna och det är vanligt med att ha mer flytningar under graviditeten. Oftast är flytningarna vitaktiga och luktar inte illa.
Bakteriell vaginos orsakas av en förhöjd koncentration av anaeroba bakterier i vagina samtidigt som laktobacillfloran minskar. Bakteriell vaginos förekommer hos cirka tio procent av de gravida. Det vanligaste symptomet är illaluktande flytning. Det finns ingen känd risk att infektionen skulle kunna överföras till fostret under graviditeten. Vid besvär kontakta din barnmorska eller vårdcentral alternativt gynekologiska mottagning beroende på var i landet du bor och vad som erbjuds för att få hjälp och behandling.
Under graviditet är svamp i underlivet mycket vanligt. Symptomen vid genital candidainfektion är klåda, sveda, rodnad, svullnad och ibland vit kesoliknande flytning. Tillståndet är besvärligt men inte farligt. Uppåtstigande infektion är sällsynt. Vänd dig till din barnmorska om du får besvär och behöver rådgivning.
När du fått veta att du är gravid bör du avstå att dricka alkohol och sluta att använda tobak och droger då det kan påverka foster och graviditet negativt. Det finns avvänjningshjälp att få, prata med din barnmorska som kan hjälpa dig vidare. Fysisk aktivitet är bra under hela graviditeten.
Under första trimestern kan du som gravid träna på ungefär som vanligt, det är säkert att fortsätta eller börja med i princip all träning. Vissa mår illa och tvingas träna mindre på grund av detta. Det är viktigt att ha med sig att träning inte ökar risken för missfall. Läs mer i vår guide om träning under graviditet.
Viktuppgången ser olika ut från graviditet till graviditet. Det är vanligt att gå upp ungefär tio kilo under graviditeten. Viktuppgången beror bland annat på att:
Om du tidigare har haft en ätstörning kan det finnas risk för återfall under en graviditet. Du är aldrig ensam utan det finns hjälp att få, prata med din barnmorska.
Antalet personer med övervikt eller obesitas i Sverige ökar. Omkring 18 procent av de gravida i Sverige har ett BMI ≥ 30 vid inskrivning hos barnmorska*. Med stigande vikt hos den gravida kan risken för graviditetskomplikationer öka och vid förlossningen är risken för kejsarsnitt förhöjd liksom risken för syrebrist hos fostret. Genom att begränsa viktuppgången under graviditeten kan risken för komplikationer minskas. Det gäller framför allt högt blodtryck under graviditeten, havandeskapsförgiftning och risken för stort barn.
Det finns hjälp att få av dietist och fysioterapeut, prata med din barnmorska som kan hjälpa dig vidare. Det kan även bli aktuellt med en glukosbelastning senare i graviditeten för att upptäcka eller utesluta graviditetsdiabetes. Ett tillväxtultraljud brukar också kunna vara aktuellt längre fram och en anestesiologisk bedömning av narkosläkare kan behöva göras inför förlossningen.
*Socialstyrelsen 2022
Undervikt innebär ett BMI under 18,5. Målsättningen för underviktiga är en tillräcklig viktuppgång under graviditeten för att minska risken för påverkan på fostrets tillväxt. Det är viktigt att lägga upp en rimlig plan och du kan få hjälp via en dietist eller, vid behov, ätstörningsenheten. Ett tillväxtultraljud av fostret brukar erbjudas senare i graviditeten och även extrabesök hos barnmorskan på barnmorskemottagningen.
De flesta barn föds friska, men inte alla. Omkring 1–2 procent har en missbildning, en avvikelse från det vi kallar normalt. Det finns inga undersökningar som kan garantera att ditt barn kommer att födas friskt. För de blivande föräldrar som vill ta reda på om det väntade barnet har någon missbildning och/eller genetisk avvikelse så kan fosterdiagnostik ge en del av dessa svar.
Vad nedan undersökningar och prover kostar och vilka som erbjuds beror på vilken region du bor i, fråga din barnmorska vad som gäller där du bor. Alla undersökningar är frivilliga.
Du erbjuds oftast fosterdiagnostik omkring graviditetsvecka 13. Vissa regioner erbjuder ett tidigt ultraljud (TUL) vilket är när barnmorskan ser så att normal fosterutveckling skett. Ultraljudet görs med hjälp av en prob som sätts på graviditetsmagen och en bild på fostret i livmodern syns på en skärm.
Ett annat alternativ är KUB (kombinerad ultraljuds- och biokemisk undersökning) som är ett sannolikhetstest, det ger alltså inte en säker diagnos. KUB innebär att ett blodprov tas på den som är gravid och en ultraljudsundersökning görs av fostret. Efter det utförs en riskbedömning/sannolikhet för att fostret skulle ha någon kromosomförändring som trisomi 13, 18 eller 21. Trisomi 21 benämns också som Downs syndrom. Trisomi 13 och 18 är två svåra och mycket ovanliga kromosomavvikelser som ofta leder till att fostret dör under graviditeten eller i samband med förlossningen.
Metoden vid KUB bygger på den ultraljudsundersökning man gör i graviditetsvecka 12 – 13 när man mäter måttet på nackuppklarningen hos fostret och dess storlek. Dessa två faktorer kombineras med en analys av den gravidas blod. Blodprovet tas tidigast efter graviditetsvecka 9. Den gravidas ålder vägs också in i beräkningen. Nackuppklarning är termen för ett tunt vätskeskikt under fostrets hud i nacke-hals-området som kan mätas med ultraljud. Alla foster har sådan vätska, men ett tjockare skikt ökar sannolikheten för en kromosomavvikelse.
NIPT är en annan metod där ett blodprov som tas på den gravida som visar sannolikheten för kromosomavvikelse hos fostret. Testet visar kromosomförändringarna trisomi 13, 18 och 21 samt könskromosomerna (X och Y). Vid avvikande fynd kan diagnostiska test tas för att bekräfta kromosomavvikelsen med hjälp av fostervattenprov eller moderkaksprov.
Om du har fått en hög sannolikhetssiffra på ett KUB-test, eller i vissa andra fall, kan du göra invasiv diagnostik, vilket är ett moderkaks- eller fostervattenprov.
Fostervattnets och moderkakans celler kommer från den befruktade äggcellen och har därför identiska arvsanlag. Cellerna har normalt 46 kromosomer, alltså 23 kromosompar. Med hjälp av olika typer av undersökningsmetoder kan man analysera antalet kromosomer. Vid exempelvis Downs syndrom så kommer fostrets celler ha tre av kromosom 21 istället för två, därför kallas det trisomi 21.
Vid moderkaksprov undersöker man förekomst av kromosomavvikelser. I första hand är det kromosomerna 13, 18, 21 samt könskromosomerna som analyseras. Det brukar ta cirka 5 – 10 arbetsdagar för att få svar på analysen.
Det är vanligt att blöda från slidan under graviditeten, särskilt under den första halvan och det kan bero på olika saker. Tidigt i graviditeten kan en implantationsblödning uppkomma och det beror på att ägget fäster i livmoderns slemhinna. En blödning kan vara ett tecken på missfall, men i många fall beror det på något annat. Det är inte ovanligt att blöda efter vaginalt penetrerande samlag och det betyder inte att något är fel utan orsaken är oftast blödning från livmodertappen som blir mer genomblödd under graviditet. Genombrottsblödning kan ske under de första 12 veckorna och beror på att kroppen inte anpassat sig till graviditeten än, en sådan blödning kan komma i anslutning till när din menstruation skulle kommit. Polyper, som är utväxt från livmoderns slemhinna, oftast i livmoderhalskanalen, kan orsaka blödning men är inte förknippat med någon risk under graviditeten. Utomkvedshavandeskap är när graviditeten fäster utanför livmodern och blödning kan då uppkomma i kombination med kraftig, oftast ensidig, smärta i nedre delen av magen.
Ett missfall minskar inte möjligheten att bli gravid igen.
Ungefär var femte graviditet slutar med ett missfall, vanligtvis före graviditetsvecka 12. Missfall innebär att graviditeten avbryts av sig själv och fostret stöts ur livmodern. Den vanligaste orsaken till missfall är att det blivit fel i celldelningen och att graviditeten inte utvecklats normalt. Det finns inget som någon kan göra för att förhindra eller stoppa dessa missfall. Det är naturligt att vara ledsen, känna förlust eller lättnad, ingen reaktion är felaktig. Tala gärna med din barnmorska om du behöver stöd. Ett missfall minskar inte möjligheten att bli gravid igen.
Symptom:
Kontakta din akutmottagning eller gynmottagning före graviditetsvecka 22 om följande stämmer in på dig:
Under graviditeten rekommenderas vaccination mot kikhosta. Inför höst- och vintersäsong rekommenderas även vaccination mot Covid-19 och säsongsinfluensa. Alla tre sjukdomar smittar genom luften som till exempel vid nysning eller hostning. När du som gravid vaccinerar dig så skyddas både du och ditt barn mot sjukdomarna. Vaccination mot kikhosta kan ges från graviditetsvecka 16 och vaccination mot Covid-19 samt säsongsinfluensa kan ges från graviditetsvecka 12.
Du kan läsa mer om de olika vaccinationerna under graviditet på Folkhälsomyndighetens hemsida.
